onsdag 20 april 2016

Kontraströntgen

Jag satt hemma hela dagen igår och väntade på att de skulle ringa från röntgen, vilket inte hände, så när jag kom till kirurgmottagningen idag vid halv tio fick jag veta att jag skulle till röntgen...klockan halv tio. Då var klockan över tio.
Men det ordnade sig. Jag fick komma dit ändå. Det var lite svårt att förklara för personalen varför jag inte hade kommit i tid bara...

Kan erkänna att jag hade LITE ångest över att svälja kontrastvätska. Men det var ungefär lika "svårt" som det brukar vara. Det går att svälja och smakar skit. Inget kom upp fast jag tänkte att jag skulle kräkas upp det.


Jag följde nyfiket hur kontrastvätskan kom ner i magsäcken och om det kom vidare, vilket det gjorde även om det var en liten fördröjning. Det tycker jag inte är så konstigt med tanke på att det bara är 1,5 vecka sedan jag vidgade magmunnen och fick en jätteblödning. Nu måste min magmun få "vila" och lära sig fungera på normalt sätt. 
Kontrastvätskan fortsatte ner i tunntarmen (tolvfingertarmen) och vidare. Jag fick också en ny insikt: den bit av tunntarmen som varit aktiv under mitt liv som gbp-opererad var så "stor" att jag trodde det var tjocktarmen...och den bit av tarmen som varit ihopkopplad med min magsäck som inte jobbat med mer än att spotta ut magsaft, var smal och tunn. Dessa två delar ska nu lära sig att samarbeta igen. Röntgenläkaren sa att han såg att det var någon form av förträngning lite längre ner i tarmsystemet och anade att det kan vara just där tarmen är sammanfogad igen. 
Jag fick fortsätta röntga tarmen så jag fick gå ut och vänta en timme för att ta några bilder till och sedan fick jag vänta två timmar. 
Då gick jag upp till kirurgmottagningen och där fick jag vila, titta på teve och prata med Torsten. 
Han ska titta på röntgenbilderna i morgon bitti och sedan ringer han mig för att tala om vad vi ska göra härnäst. 
Jag såg att kontrastvätskan låg längst ner i tarmpaketet på sista bilden så helt stopp är det inte och det fattar jag ju själv också för då hade jag kräkts 24/7 och det har jag inte. 
Sist jag kräktes var i måndags eftermiddag på kirurgmottagningen när jag fick dropp. 
På något vis känns det som att saker och ting mår lite bättre inne i magen, även om det inte är bra. Än. 
Jag tänkte att jag skulle åka sjuktransport hem och fick papper som jag skulle lämna hos taxin...jo, det funkar ju bra när de stänger klockan ett!!!
Jaha, nu hade jag två val. Ringa en vän om skjuts eller faktiskt ta spårvagnen hem. 
Jag valde det sistnämnda. Gick upp till hållplatsen, satte mig på en bänk, väntade, klev på spårvagnen och satt ner hela vägen hem. Det gick bra. Samantha mötte mig i centrum så jag kunde luta mig mot Miltons vagn.  
När jag kom hem kokade jag soppa på kycklingbuljongen jag har kokat, broccoli, grädde och lite smör. 
Sitter här och äter den med tesked! Jag hade lätt kunna kasta i mig en liter känns det som...men det räcker med att kasta i sig kontrast idag tror jag. 
Det spänner lite i tarmarna, som det har gjort de sista dagarna men det känns ändå bättre för nu vet jag vad det är som är fel. Nu känner jag mig lugn och tänker att det ordnar sig. Är det en förträngning så fixar vi det kirurgiskt. Är det enbart svullet, då avvaktar vi. 

Magnolian har slagit ut! Jag vill inte missa fler fina vårdagar nu!