tisdag 3 maj 2016

Fyra veckor efter återkopplingsoperationen

Idag är det precis fyra veckor sedan jag lade mig på operationsbordet för att återställa min magsäck och tunntarm. Jag hade ingen aning om det skulle gå bra och hur det skulle bli efteråt.
Så här en månad senare vet jag ju att själva operationen gick bra. Magen fungerar. Magmunnen verkar öppna sig och släppa ut maten i tarmen som den ska. Kramperna är borta. Det eviga pulserandet inne i kroppen är borta till 90%. Jag kan ana att det dunkar ibland lite svagt. Jag kan ligga på vänster sida utan problem. Förut kändes det som jag hade en blodåder utmed sidan som pulserade jättemycket och det var riktigt otäckt att ligga på den sidan.
En sak till som blivit 100% bra: Min hand och handled! Det började bli bättre när jag började med proteinpulvret som jag köpt från Iherb men det var inte helt bra ändå så jag sov ändå med min handskena ibland. Jag tvättade den innan operationen för att den skulle vara ren när jag låg på sjukhuset.
Den har jag inte använt en enda gång. Jag har inga kramper alls i handen, inte ens känningar av det.
Hur näringsupptaget är vet jag inte. Men jag kan jämföra läkemedelsupptaget. Vaknade med gräslig huvudvärk i morse. Jag tog 2x2 Diklofenak. Huvudvärken är borta.
Innan tog jag åtta Diklofenak och plussade på om det ändå inte gav sig...Jag tar en omeprazol i förebyggande syfte för magens skull när jag gör så här. Det gjorde jag innan också men fick ändå kramper.
Jag har fått halsbränna en gång! Det var i söndags när jag kom hem efter dagen i Slottsskogen och Botaniska. Har inte haft halsbränna på så länge att jag inte minns när det var sist. Visst, det är väl inte "bra" men jag har ju magsaft i magen nu!
Sockerberoendet är vaket i skallen och vill äta hela tiden. Magen säger nej tack när jag är mätt, vilket är en tröst i eländet. Jag har ett mål: From måndag ska jag gå in i strikt lchf igen för att stänga av sockerberoendet igen. Jag vill INTE gå upp i vikt! Det är fortfarande fokus på näring och strikt lchf. Det är vad som gäller resten av mitt liv - med eller utan magsäck.
Jag har också insett att jag får huvudvärk (migrän) av choklad. Det blev väldigt tydligt då jag åt choklad igår och vaknade med huvudvärk. Det har hänt ganska ofta på lördagarna förut då jag tyckte det var jätteviktigt att mumsa choklad på fredagarna och vaknade alltid med huvudvärk på lördagarna.
Det vill jag slippa.
Kan byta mitt godis till ett annat, betydligt godare och nyttigare: Kokoschips med havssalt. Gott och mättande.
En sak är jag väldigt glad över: Jag kan dricka vatten igen och det är gott! Blev så förtvivlad när det vände sig i munnen på sjukhuset när jag skulle dricka vatten. Ett liv utan att kunna dricka vatten är värre än ett liv utan choklad, helt klart!
Det är många gbp-opererade som inte kan dricka vanligt kranvatten och det talas om vattnets ytspänning som orsakar detta.

Vad har mer ändrats? Jag försöker äta större portioner mat men det är svårt. Att äta som en mus sedan 21 år tillbaka är svårt att ändra på men jag lägger upp mer på tallriken och så får magen tala om när det är stopp i stället. Jag äter tre ägg till frukost istället för två och det går bra. Att slippa dumpa är ju inte helt fel heller...så skönt att slippa få paltkoma varenda gång man äter vid fel tidpunkt eller för mycket. Normalt mätt är vad jag försöker lära mig hur det känns och vad en normal portion är.

Jag äter b-vitaminer, magnesium, zink och d-vitaminer. Jag äter också probeotika och enzymer när jag kommer ihåg dem. Fast jag tror inte jag behöver enzymerna.

På måndag börjar jag jobba igen. Det ska bli roligt och nervöst på en och samma gång. Jag har ingen
aning om hur mina elever kommer reagera. De har varit så oroliga och skickat sms och frågat när jag kommer tillbaka och hur jag mår etc.
Jag ska fundera på om vi kan hitta på något roligt efter bamba... kanske en liten utflykt. Det ska ju bli soligt och varmt.
Jag gick och toppade håret och fixade mina ögonbryn idag så jag är "fin" när jag kommer tillbaka.

Äntligen har våren kommit igång! Det kändes som om jag missade hela våren det här året men jag har ju också sett och märkt att det har varit ganska kallt. NU kommer värmen och jag har sått en del och fixat ute på min innergård. Det är mycket kvar att göra men jag gör lite då och då. Kirskålen frodas i mina rabatter och i helgen som kommer får min son hjälpa mig att tömma min odlingskrage som ska bort.

Ska försöka "njuta" av mina sista dagar som sjukskriven med både fysisk aktivitet och vila. Märkte hur trött jag var dagen efter vår tur i söndags. Min kropp talar verkligen om för mig vart gränserna går.

Selfisar är verkligen inte min grej men jag måste ju ändå visa mina fina ögonbryn och att jag inte ser ut som ett lik! Ha ha!