onsdag 15 juni 2016

Ketos?

Jag kan inte påstå att min kropp reagerar "normalt" mer än att just äta och göra nummer två. Jag fick en åthutning när jag försökte ägg-fasta och slutade med det när jag fick så mycket yrsel att jag knappt kunde stå upp efter tre dagars äggfasta. Kroppen stressade helt enkelt och kortisolpåslaget gjorde sig påmind. (Stressade binjurar.)
Okej, så hur stressad blir jag av att gå upp i vikt? Jo, mycket stressad. Vad gör man åt det då?
Ja, man kanske bara ska ta det lugnt och fatta en enda sak: Det ordnar sig men det kan ta sin lilla tid.
Jag äter ju lchf - jag måste fatta att det faktiskt fungerar, även när man är återställd. Det är ju liksom tusentals människor som äter lchf och har normal metabolism. Jag har uppenbarligen inte det - än.

21 års svältläge.
21 års näringsbrist (eller kanske inte hela 21 åren...)
Vilka brister?
Ingen aning mer än att jag visar upp tydliga tecken på proteinbrist då jag fick så mycket förbättringar av just att äta extra protein i form av Iherbs Great Lake Collagen. Det tog sin lilla tid innan jag märkte något men när jag gjorde det så var det just mina leder, främst handlederna och händerna som mådde så bra att jag till slut var helt symptomfri från min evigt sovande händer och ömma tumme på höger hand.
Jag fick tillbaka det ca två månader efter återställningsoperationen och känner att jag måste börja om från början. Jag har ätit Collagen nu i ca två veckor och det har blivit bättre. Det är inte bra men det är bättre. Jag kan sova nästan hela natten nu utan att vakna med smärtsamma kramper i hand och arm.
Känseln i tummen börjar komma tillbaka också. Frågan är om jag någonsin kommer kunna vara utan mitt Collagen helt. Jag kommer minska på dosen (4 tsk/dag) när jag är symptomfri men kommer nog inte våga sluta helt.
Jag märker skillnaden på näringsupptaget på mitt hår också. Det är inte lika "frissigt" längre. Det känns som att det växer lite mer nu än innan. Det känns lite tjockare också. Jag kanske inbillar mig men det är så jag upplever det.

Tillbaka till min vikt som stressar mig.
Jag måste bara sluta väga mig. Äta lchf och bara låta allt ta sin tid. Säg nu att jag skulle gå upp tio kilo eller mer de närmaste månaderna. Kan jag gå ner dem? Ja, det är ju det jag kan!
Men det ÄR stressande. Det är sommar och mina sommarklänningar känns tightare än de gjorde förra sommaren. Det är de där tio kilona som jag gick upp efter att jag slutade röka som fortfarande spökar.
När jag som bäst försöker få min hjärna att fatta att jag bara ska ta det lugnt och lita på att min kropp kommer komma i balans så får jag höra idag att jag luktar som om jag är i ketos!!!

Distriktssköterskan som bytte mitt bandage idag (det har nästan, nästan läkt nu) frågade om jag gick ner mycket i vikt just nu och jag svarade att nej, det gjorde jag inte, snarare tvärtom men hon har jobbat mycket med överviktsopererade och sa att alla hamnar i ketos efter operationen och jag luktade exakt likadant. Så antingen svälter min kropp eller så har jag en ämnesomsättning som håller på att vakna.
Vilket det är vet jag inte just nu.
Är det någon som läser min blogg som har en idé om vilket det är, får ni GÄRNA kommentera.

Någon eftervård med näringstänk och lchf-inriktning finns liksom inte i hela universum så det jag går igenom just nu blir väldigt specialiserat för just min problematik.
De flesta som återställer sig går ner i vikt efter sin operation med lågkolhydratkost. Jag går just nu upp  i vikt och jag kan höra Torsten Olbers skratta i bakhuvudet och säga: - Du kommer bli feeet!

Att äta just nu är ett litet mysterium också. Jag äter som "vanligt" men ändå inte.
Frukost blir mitt kära fettkaffe med ett ägg i min termosmugg som jag dricker när jag kommer till jobbet. (Dricker det hemma också på helgerna nu.)
Till lunch blir det tre ägg med tre msk smör. (Förut var det på två ägg)..
Äter middag när jag kommer hem och det blir lchf-mat = någon form av protein och någon lågkolhydratgrönsak till och något fett som smör, bearnaisesås, gräddsås eller dressing till.

Jag äter tills jag blir mätt i magen. Tyvärr blir jag ändå inte mätt. Jag är liksom hungrig när jag är mätt och efter någon timme vill jag fylla på och jag lyssnar och gör det. Igår blev det två sesamknäcke med smör och ost på. Blev mätt men var ändå hungrig så efter en halvtimme tog jag ca två dl rysk yoghurt som jag blandade med lite vispgrädde och Philadelphiaost och smaksatte med vaniljpulver.
DÅ blev jag mätt och åt inget mer.

Idag har jag druckit mitt fettkaffe. När jag kom till jobbet var det "jobbfrukost" och jag åt lite gurka med Philadelphiaost, smaksatt med tomat och chilli som fanns på frukostbordet. Allt annat var bröd och socker som jag inte äter.

Vi blev bjudna på avslutningslunch på jobbet men jag kunde inte äta något av det: Arabisk, vegetarisk buffé som bestod av mest spannmål och bönor i olika former. Säkerligen gott men alldeles för mycket saker som jag vet att jag inte kan äta eller vill äta så jag gick ut i köket och fixade mina tre ägg med smör.
Nu när jag kom hem tog jag lite kaffe och två sesamknäcke med smör och ost.

Är jag hungrig?
Nej, och när jag blir det kommer jag äta fisk med spenat och grädde och smör.
Om jag inte blir mätt då kommer jag trotsa min mätta mage och äta rysk yoghurt eller två sesamknäcken igen.

Är jag i ketos?
Ja, tydligen!

Fick också lära mig häromdagen om att vi kvinnor skadar våra kroppars metabolism och hormonbalans om vi fastar, även när det gäller periodisk fasta.

Det kan man läsa om här:
http://paleoforwomen.com/shattering-the-myth-of-fasting-for-women-a-review-of-female-specific-responses-to-fasting-in-the-literature/ 

Eller lyssna på här:

http://4health.se/category/podcast
Avsnitt 93

Våga lita på att äta rätt och att kroppen fixar resten.
Jag ska våga lita på det!
Jag måste sluta stressa!

Bjuder på en bild från idag, tagen på jobbet och avslutningsdagen för mina elever. Klänningen köpte jag för tre år sedan och är det första klädesplagget i small och ja, den kan jag fortfarande ha!


Fattar inte att jag är i ketos!