onsdag 29 juni 2016

Snurrigt värre

Denna första vecka sedan jobbet avslutades den 20 juni har verkligen varit körig...eller det var planen!  
Midsommarhelgen firades väldigt lugnt. Vi hade jättetur med vädret så vi kunde både grilla och sitta ute och äta.
Jag åt allt utom sillen faktiskt. Den är den sötaste på midsommarmatsbordet.
Jag gjorde en egen glass som alla kastade i sig som var gjord på mina jordgubbar, vanilj, sötströ, grädde och äggvita. Den blev lite isig trots glassmaskin men smakade ljuvligt.
Det var bara jag och barnen, plus en nära vän till oss och hans kompis som var här. Det var precis perfekt.
På lördagen tog jag och min dotter det bara lugnt och förberedde oss för Miltons födelsedagskalas och födelsedag.
                                                                                      
Vaknar på söndag morgon och hela världen snurrar i karusellfart!
Åh, nej! Inte igen! Det här har jag råkat ut för, förut, men det var nog åtminstone tre år sedan sist. Jag får en form av kristallsjuka som inte är kristaller utan virus som sätter sig på balansnerven. Det är åtminstone den kvalificerade gissningen efter att ha varit på både sjukhus, sjukgymnastik och sökt som en tok på nätet. Symptomen är exakt likadan men när man har kristaller kan man "skaka" tillbaka balansen med olika övningar, det kan man inte när man har ett virus på balansen. Däremot brukar det gå över på 1-3 dagar. Kristallsjuka kan man ha i värsta fall i flera månader.
Men att få det nu kunde inte vara på en sämre tid på året:
1. Min dotterson ska ha ettårskalas hemma hos mig på söndagen.
2. Samma dotterson fyller ett år på måndagen.
3. Min yngste son fyller arton år på tisdagen.

Jag hade inget annat val än att snällt sitta still i soffan och titta på teven/datorn. Jag kunde vara med korta stunder i taget och ta lite foton men mer än så blev det inte.
På kvällen fick jag dessutom synförändringar, så som man kan få när man får migrän.
Det har jag bara upplevt två gånger i mitt liv förut och det var över 15 år sedan.
Då kände jag att jag inte orkade hålla mig vaken mer och gick och lade mig.
När jag gick och lade mig snurrade det även när jag låg ner och vände på huvudet så jag fick röra mig i slow motion, även i sängen.


Det var lite bättre på måndagen men inte helt borta. Jag kände ändå att jag var tvungen att åka in till stan och köpa en födelsedagspresent till mitt älskade barnbarn. Lönen hade äntligen kommit in på kontot och jag hade inte haft råd att köpa någon innan. 
Min dotter följde mig till spårvagnen och sedan åkte jag in till Femman. Jag visste vad jag ville ha och kunde i princip gå rakt in i affären och köpa det jag ville köpa. Sedan gjorde jag samma ska med nästa affär och nästa. 
Jag köpte två olika presenter till mitt barnbarn och en present till min son. Han hade redan fått en stor present av mig innan men jag ville ändå köpa något litet också som jag visste att han ville ha. 

Väl hemma igen kunde jag slappna av lite och vila. 
På kvällen kom mitt barnbarns pappa och vi firade Miltons födelsedag. (igen)

Igår var det min yngste sons 18-årsdag och han blev firad hela dagen och långt in på natten. 
Det gick bra och det enda som var jobbigt var att jag inte riktigt fick ihop mina ord och koncentration. 
När jag gick och lade mig i natt mådde jag INTE bra alls. 
Hela mitt inre pulserade så där mycket som den gjorde innan jag blev återställd. Det var så illa att jag gick upp och tog två Egazil för första gången sedan jag kom hem från sjukhuset. Det tog en halvtimme innan det gav effekt men då kunde jag somna. 
Idag mår jag fortfarande inte riktigt bra. Jag känner mig yr i skallen igen så jag får nog bara ta det lugnt och invänta tills detta ger sig helt. 

I morgon ska jag ha middag men jag ska inte stressa. Det får bli något enkelt att äta och bara umgås! 

Hade tänkt åka upp till Säffle på LCHF-campinghelgen men jag har inte bestämt mig än. Tänker inte göra det om jag inte mår bra.

Att ha tre kalas på tre dagar kostar på! 
Magen funkar inte optimalt heller och jag har slarvat en hel del. 
Jag har ätit för fort och tuggat dåligt och då känns det som när jag var gbp-opererad, som om maten sitter fast i fickan. Det kan ju vara så att den faktiskt sitter fast i den biten av magsäcken innan den går vidare ner i resten av magsäcken. Det vet jag ju inte. Däremot måste jag lära mig att tugga ordentligt och inte hetsa när jag äter. 

Det har även blivit för mycket kolhydrater för att min kropp ska tycka det är okej i form av jordgubbar, sötströ i bakverken, mandelmjöl och en och annan färskpotatis har ju också slunkit ner. 

Nu är midsommarhelgen och födelsedagarna avklarade!
Dags att backa tillbaka till balans i både kost och liv. 

Miltons tårta består av en tårtbotten gjord på mandelmjöl och kokossocker med en fyllning av vaniljkräm och citronkräm. Bakad av Miltons mamma. 

Adams födelsedagstårta var en kaka som bestod av mandelmjöl, kokosmjöl och kikärtsmjöl. Citronkräm med sötströ, grädde och jordgubbar.