måndag 11 juli 2016

Mellan panik och balans

Jag går här och känner mig tjock!
Jag kan bara erkänna att ingenting känns särskilt balanserat mer än själva magens funktion. Jag hade några dagar då jag fick springa på toa lite oftare än det är "normalt" men insåg för några dagar sedan att jag både ätit fel magnesiumpreparat och för mycket av det. Då brukar magen ballar ur när man är skadad i magen. Bara för att jag är återställd från min gbp-operation innebär det inte att jag har läkts. Inte än på många månader eller kanske till och med år? Hur lång tid tar det att läka 21 års skador?
Hur lång tid tar det att balansera 21 års obalanser?
Hur skadad och obalanserad var jag inte innan jag gbp-opererade mig?

Mina tjockiskänslor är inte bara fantasier för jag känner att de kläder som var lagom förut är lite trånga och de kläder som var lite för stora eller lösa är lite tajtare nu.
Jag VÄGRAR ställa mig på vågen just nu. Det räcker med att jag känner det jag känner.
Jag försöker ignorera det men det är i princip omöjligt. Hjärnan registrerar minsta förändring i min kropp men jag har lovat mig själv att hålla mig från vågen fram till det har gått ett halvår. Det innebär att jag får vänta till den 5 oktober. Två månader kvar!

Jag var så glad över att det var tyst i min kropp efter min återställning efter att ha haft över tio år med ljudet av en extra eller sju extra pulsar/hjärtan i kroppen. Det har börjat pulsera igen inne i kroppen. Inte alls lika illa som innan men det har dykt upp. Det är inte ens varje dag men det förekommer. Härom kvällen tog jag två Egazil för att det slog så mycket att jag blev rädd. Jag vill INTE ha tillbaka mitt förmaksflimmer som jag inte haft på nästan tio år. Oron ligger där under och puttrar.

Det innebär inte att jag inte mår bra i övrigt för det gör jag. Jag orkar fortfarande mer. Jag älskar att kunna äta och dricka utan att få ångest över kramper, dumping eller andra biverkningar. Jag äter dock inte jättemycket mer mat än innan. Jag äter bara på ett annat sätt.
Jag är inte konstant nojig över att lida av näringsbrister samtidigt som jag inte slutat äta vissa tillskott.
Har beställt nya tillskott på Bodystore istället för Iherb för att utvärdera det Kollagen jag hittade där för ungefär samma kostnad plus b-vitaminer och zink från Thorne:

Genacol Kollagen
B-komplex från Thorne 
Zink från Thorne

Ringde Salhgrenska idag för att be om två tillägg till mina blodrprover som saknades:
Fritt T3 och C-peptid.

Jag tänkte att det skulle ta lite tid att få igenom det men det var inga problem då jag talade med sköterskan på endokrinmottagningen.
Hon konstaterade fort att jag visste vad jag talade om och plötsligt var vi inne i ett långt samtal om baksidan av överviktskirurgin som ger obalanser inte bara i näring utan även i hormoner. Många gbp-opererade hamnar på endokrin med problem med sköldkörteln vilket i sin tur orsakas av den stress som kroppen utsätts för. Hon lyssnade intresserat på mina ord om näringsbrister, svälttillstånd, lchf och mina egna erfarenheter. Jag tror vi pratade i 45 minuter innan vi lade på. Hon berättade att de som jobbar på endokrin undrar många gånger vad överviktskirurgerna sysslar med men talar för döva öron.
Det är lite som jag skrivit en gång förut. Det enda som är positiva till överviktskirurgi är de som vill operera sig, de nyopererade och överviktskirurgerna.
Vårdcentralerna borde skicka sina överviktiga till Endokrin först och främst för som sköterskan sa:
- Vi får in många överviktiga som har svåra näringsbrister också.
Jag erbjöd mig att komma och berätta för Endokrin min syn på saken.
Vården måste få stopp på denna dårskap att operera bort magsäckar och tarmar!

Jag är ett ypperligt exempel på hur fel det är!

Den bästa medicinen för att bli av med min tjockis-ångest just nu är att ge mig ut i skogen med kameran i högsta hugg. Då glömmer jag alla andra bekymmer. Det är mycket roligare att försöka få skarpa macro-bilder vilket är rätt svårt när det är mulet och regnar ute!

Blev fångad på Lchf-eventet av Johan Falk som har bloggen www.lagomlchf.se