onsdag 7 september 2016

Fem månader efter återställningsoperationen

Jag mår inte bra!
Jag är sjuk!
Jätteförkyld!!!

Mitt älskade barnbarn började snora häromdagen och igår vaknade jag med halsont och en fruktansvärd huvudvärk. Magen gillar absolut inte vare sig förkylning eller alla huvudvärkstabletter jag trycker i mig när jag har ont. Citronvatten räcker inte då, så jag fick släpa mig ner till apoteket och köpa Gaviscon igår, som är det läkemedel med minst konstigheter i sig, för magen.
Det funkar åtminstone.

Jag TROR det beror på det i alla fall för dessa så kallade kramper har jag ju haft i flera år men som blivit bättre efter återställningen men ibland poppar det upp och då börjar det även slå och pulsera i kroppen från solar plexus. Jag anar att det är gallgångarna som spökar då. Jag har ingen galla kvar då läkarna bestämde sig för att operera bort den i Lycksele i samband med min tarmoperation som jag gjorde i 20-årsåldern. Det fick jag veta ett bra tag efteråt. Men man kan ändå ha "ont" i gallan som då blir gallgångarna. Gallan sitter under/bakom levern. >>>>>>>>>
Det kan vara så efter återställningen reagerar kroppen på olika sätt, då allt som inte fungerade innan ska börja fungera igen. Jag har faktiskt ingen aning i det här läget. Ibland känner jag att jag skulle vilja ha en doktor som jag kan ringa mitt i natten och fråga och faktiskt få svar på vad det är exakt!
Men jag har frågat så många läkare och försökt fatta själv men det enda jag kan komma fram till är just gissningar.
Jag kanske kan räkna ut detta om jag läser medicin på universitetet men med tanke på hur många läkare jag har frågat så känns det ändå inte så stor chans.

Skrev sist att vikten har stannat av och till och med börjar peka neråt igen och den trenden verkar hålla i sig. Det går inte fort men det går neråt igen. Jag har tappat ytterligare ett kilo sedan i slutet på augusti. Jag äter liberal lchf just nu för att inte stressa kroppen och det verkar fungera. Jag måste inte fasta och just nu vill jag inte ens det. Jag har järnbrist och det märks - jag är trött och det är trögt att röra sig just nu. Jag går inga en-milare just nu men ibland blir det till och med mer än en mil. Häromdagen skulle jag och min dotter bara gå ut en tur och se om vi kunde hitta lite svamp. Det slutade med att vi var ute i fyra timmar och gick omkring 1,5 mil! Jag var helt slut och hade jätteont i fotleder, knäleder och till och med höfterna gjorde ont.
Jag märker tydligt att jag inte kan vara utan kollagen-tillskotten. Får ont i min hand direkt och knäna vill inte heller vara med sedan i vintras då jag hade knölros. Nu har jag även börjat ta MSM för att se om det hjälper mig och mina onda leder. Jag åt MSM i nästan två år i början av min LCHF-bana men märkte ingen skillnad men det kan ju också bero på att kroppen inte tog upp det. Nu testar jag igen för att se om kroppen reagerar positivt.

Nu i september känner jag två som återställer sig. En har redan gjort det för några dagar sedan och det hade gått bra. Jag har gett lite kostråd för att starta upp magen sakta och inte stressa kroppen som jag gjorde i början. Nästa ska göra sin återställning i slutet av september och går igenom alla känslor som exploderar när man får brevet där det står att "nu är det dags".
Det enda jag än så länge kan säga till de som oroar sig för att det ska bli värre är att jag inte stött på någon som mår sämre efter en återställning än de gjorde innan. Det innebär inte att det inte kan uppstå problem men dessa problem beror inte på själva återställningen utan på hur illa det var innan man gjorde återställningen.
En sak är jag däremot bombsäker på: Mår man dåligt av sin överviktsoperation på olika vis, så blir det aldrig bättre, oavsett mediciner, operationer eller andra åtgärder. Det blir bara värre. Vare sig det är fysiska komplikationer med smärtor och tarmvred eller "bara" näringsbrister. Följdsjukdomarna botas inte heller så länge man är överviktsopererad.

Näringsbristerna botas inte över en natt heller och det kan jag tydligen inte säga bara en gång utan tusen gånger. När jag tuggat i mig den burk järntillskott jag har nu så får jag boka en tid för provtagning av mina järnvärden och se om det har rättat till sig.
Jag är riktigt arg på Sahlgrenska för INGEN har hört av sig angående mina blodprover. Ingen!
Sköterskan som ringde upp mig dagen efter jag hade mailat genom mina vårdkontakter, en månad efter provtagningen, sa att en läkare skulle titta på mina prover dagen efter. Det är snart en månad sedan, det med.
Jag tog mina blodprover i början av juli. Nu är det september.
Var det någon som sa att det är dålig eftervård, efter överviktsoperationerna?
Det är ingen eftervård alls efter en återställning om det inte uppstår akuta. fysiska problem tydligen.
Blir så j-a less.
Så jag fortsätter äta tillskott och lite leverpastej. (Pastejkökets Gräddpastej)
Blodpudding är för mycket mjöl och socker i så jag skippar det.

Har ni frågor? Ställ gärna dem i kommentarerna på min gilla-sida på Facebook, då kommentarsfunktionen på min blogg inte fungerar.

Undrar du var du kan köpa min bok? 
>>>>>>>>>>> Den hittar du HÄR!  <<<<<<<<<<<