onsdag 5 oktober 2016

Sex månader efter återställningsoperationen


Idag firar jag sexmånadersdagen som återställd från min gbp-operation!!!!
Den här dagen har jag längtat efter, då jag bestämde mig för att jag ska ignorera viktuppgången efter återställningen och bara koncentrera mig på att återställa mig rent biokemiskt.
Det har ju inte riktigt lyckats då ångesten och paniken över just vikten har mörkat mina känslor och tankar kring att läka och reparera mig själv.

Jag har ju ändå en plan och den planen håller jag mig till:
- Att inte förändra min grund i kosten som är LCHF.
- Att äta tillskott som hjälper min kropp att återfå sin näringsbalans och hormonbalans.
  (Omega 3, Magnesium, B-vitaminer, järn, zink, MSM med c-vitaminer, D-vitamin)
- Att röra på mig så mycket jag kan och orkar.

Vi kan kalla det för en biokemisk reparation.
Jag har förändrat min kost en del utifrån hur jag faktiskt mår. Det finns "sjukdomar" i min kropp som är följdsjukdomar av min gbp-operation. Jag fick ju knölros förra vintern. Jag har själv tolkat att orsaken till denna sjukdom berodde på inflammation i tarmarna som är en direkt orsak av att vara överviktsopererad. Jag har kämpat med pro - och prebiotika men har man en fysisk obalans som det innebär att ha en bortkopplad magsäck och tunntarm så är det i princip omöjligt eller ÄR helt omöjligt att ha en tarmflora som är i balans. Förutsättningarna finns helt enkelt inte, oavsett vilken kost man äter.

Jag fick väldigt ont i mina knän i samband med min knölros vilket även min syster intygade att man kan få, då hon också fick knölros ca ett år innan mig. Hon har också en känslig/sjuk mage och tål tex inte mjölkprotein så det bekräftar lite av de tankar jag har kring orsaken till att få knölros.
Jag hade fortfarande missfärgningar på benen när jag gjorde min återställningsoperation den 5 april och smärtan i knäna var inte borta och blev inte bättre.

Jag har under sommaren och hösten haft lika ont. Det gör ont att ändra ställning på knäna och svårt att resa mig från soffan till exempel. Jag fick rådet att äta en antiinflammatorisk kost vilket innebär att jag faktiskt ändra på min lchf-kost - ta bort mejerierna och därmed även mitt älskade sesamknäcke.

Så from den 23 september äter jag ingen ost, har inget grädde i kaffet, ingen creme fraiche i maten etc.
Mejerier är hormonstörande, och kroppen reagerar på laktosen precis som vanligt socker.
Jag känner skillnad faktiskt! Magen har varit ganska svullen efter återställningen och nu känns den mer platt igen. Så som jag var van vid att den var innan återställningen. Det syns inte i spegeln men det känns så!
En annan sak som jag tänkt på när det gäller mitt mående är hormonerna: Plötsligt kände jag mig som om jag var in tonåren igen: Gråtig, lättirriterad, det "drog" i brösten. Samtidigt som jag svettades som en tok på nätterna - de så kallade vallningarna som man har när man är i övergångsåldern.
Inte jättekul att känna sig som om man var i puberteten, var gravid och i övergångsåldern på samma gång kan jag säga!

Komjölk är precis som människans bröstmjölk full med hormoner som är enbart för en enda sak:
Att ge föda och näring till sin baby!
Jag är ingen baby och jag mår inte bra att få i mig hormonstörande, östrogenfylld kost i form av just mejerier. Jag älskar ost, grädde och creme fraiche! Men jag älskar inte att må som en pubertal, gravid klimakteriekärring heller!

Här är ett bra blogginlägg från Lesscarbs om just vad mejerier för med sig. 

Jag smörjer även in mig med en biologisk progesteronsalva - Progesterall. 

Att röra på sig är bra också för både ämnesomsättning och hormonbalansen och det gick jag in för i somras för att under hösten "säcka ihop" och inte riktigt orka p g a järnbrist och säkerligen den inflammation som pågår i min kropp.
Jag började timvikariera på Hisingen och bestämde mig för att gå från jobbet och hem - över Angeredsbron. Det är en bedrift när man är höjdrädd!


Från skolan jag jobbade på och hem var det ca fem kilometer. Det var "lagom" men smärtan i knäna när jag kom hem gjorde det riktigt jobbigt.
Då föredrar jag att gå mina vanliga rundor i skog och mark där inte bara kroppen får röra på sig utan även hjärnan får må bra.



Att laga mat och äta mat utan mejerier är inte svårt egentligen. Det handlar bara om att fatta att man inte MÅSTE hälla grädde och creme fraiche i allt man äter.


Jag äter mig mätt. Jag äter sjukt mycket fett i form av smör och kokosolja, tycker jag själv. Jag dricker ju inte grädde i mitt kaffe längre utan kokosolja och smör som jag mixar ner i kaffet. Det innebär samtidigt att jag faktiskt dricker mindre kaffe. Har nog minskat ner kaffekonsumtionen 50%.
Man "orkar" inte dricka för många muggar fettkaffe om dagen.
Det blir oftast tre muggar, ibland fyra beroende på vad jag gör i övrigt.

Samtidigt som jag började bekämpa inflammation i knän och tarm blir jag biten av en borrelia-fästing! (Den dagen då jag var så deppig för att jag gått upp i vikt. Jag gick ut i skogen och fotade macrobilder på marknivå för att muntra upp mig.)


Då får man gå till doktorn och få penicillin! 
Dricker KS parallellt. 
Så nu har jag definitivt pajat tarmfloran (igen) men dödat alla former av inflammation! 

Sedan jag tog mina prover i juli har jag väntat på att någon läkare skulle kontakta mig angående min järnbrist också. Efter några försök fick jag både en sköterska som ringde mig och en tid till Torsten Olbers i oktober. Han lät hälsa att mina järnvärden inte var "så dåliga" att någon åtgärd behövdes. 
Det var tur att jag bad om att få hem mina provresultat så jag kunde åtgärda det hela själv. 

Jag avbokade tiden till Olbers för jag har inget att fråga eller säga honom i dagsläget och bokade istället tid till Vårdcentralen för prover på Borrelia, TBE och järn - och en utredning på mina knän för artrit, artros eller broskförslitning om det inte blir bättre. Det är bra att veta vad jag ska åtgärda liksom även om jag känner en viss förbättring i knäna. Jag har inte lika ont längre och det är lättare att resa sig när jag har suttit ner. 

Borrelian är nästan borta. 

Köpte surkål igår. Bra för tarmfloran. 
När jag får pengar igen blir det att köpa pro-biotika igen för den är slut. 
Mina Genacol är slut också för lederna. Ska också inhandlas. 

Annars mår jag bra! Ha ha ha! 

Vikten? 
Ja, den är ju som den är. Jag pendlar tre kilo upp och ner beroende på vilken dag jag står på vågen men jag upprepar - jag har inte gått upp MER! 
Jag lovade mig själv att inte "banta" förrän jag varit återställd i ett halvår. Det är ett halvår nu. 
Ska jag "banta"?
Nej, jag ska fortsätta göra det jag gör. 
Äta bra mat och äta mig mätt med mycket näring och fett. 
Äta tillskott. 
Röra på mig så mycket jag orkar och kan. 

Jag kan inte och får inte kriga mot min kropp. Den är så förstörd redan som den är och att reparera den kommer ta tid och det ska få ta tid. 
Jag har levt i 54 år och av denna tid har jag utsatt min kropp för otroliga trauman. 
Jag ska vara glad över att jag fungerar så bra som jag gör. Ändå. 
Det är till och med ganska otroligt. 

Jag har även börjat min utbildning som kostrådgivare inom Paleo, lchf, kolhydratkost och funktionsmedicin! 

Jag är så GLAD och det är så ROLIGT! 

Det enda som mörkar min glädje är min rädsla att glömma allt jag läser. Jag har problem med minnet p g a näringsbristerna och stressen som jag utsatt min hjärna för. Så i det här läget är jag ganska "glad" över att jag inte arbetar heltid även om jag fullkomligt hatar att vara utan jobb. 

Jag slukar i mig alla ord som jag läser och inser samtidigt att ju mer jag läser, desto mer förstår jag hur lite jag vet och kan. 
Jag lär mig något nytt av varje sida jag läser. 
Det är fantastiskt. 


Så grattis till mig själv på halvårsdagen av mitt nya och friska liv!

Min vän Peter återställdes i måndags förra veckan så grattis på en-veckasdagen av ditt nya, friska liv!

ALLA de personer som jag känner till som gjort en återställningsoperation mår bra och jag vet ingen av dem som ångrar sig.

"Det blir inte bättre, bara värre", brukar jag säga till de som mår så dåligt p g a sina komplikationer, biverkningar och följdsjukdomar orsakade av överviktskirurgin.

Det kan bara bli bättre när man inte skadar sin kropp.
Jag ska dö av ålderdom, inte av sjukdom.