Ända sedan jag började med lågkolhydratmat, har jag fått höra att hjärnan behöver kolhydraterna, vilket i sin tur innebär att en sådan person som jag får/ skulle få stora problem med att ge min hjärna bränsle.
Min hjärna skulle skrumpna till ett russin och jag skulle sluta tänka...
Ve och fasa!
Jag blev faktiskt så skrämd av dessa varningar 2005 att jag slutade med min lågkolhydratmat efter ett halvår och 20 kg mindre och återgick till den "vanliga" maten.
Jag kan inte påstå, så här i efterhand att jag blev vare sig klokare eller mindre klok av ATT äta mycket kolhydrater eller INTE äta mycket kolhydrater. Den stora skillnaden var allmäntillståndet och vikten. Är man ständigt trött och svullen känner man sig automatiskt segare i hjärnan. Så upplevde jag det i alla fall. Lika seg som man blir av dumping p g a gastric bypass-operationen.
Så stämmer det att hjärnan skrumpnar p g a lågt intag av kolhydrater? Inom LCHF-sfären har det bloggats, diskuterats och debatterats om att nej, det blir man inte men det har inte direkt funnits någon tydlig förklaring eller forskining på området, tills nu!
Nu har en hjärnforskare vid namn Martin Ingvar kommit fram till att så inte är fallet!
I en artikel i Expressen förklarar han hur det fungear. Du kan läsa artikeln HÄR
Det intressanta tycker jag i artikeln är kommentaren om att socker stressar hjärnan medan föda med lågt kolhydratinnehåll lugnar hjärnan. Man slipper alla svängar i blodsockerkurvan vilket gör att det som jag själv konstaterat gör att man slipper känna sig så där seg och trött.
Det är nog det som är den stora skillnaden i kaoset med alla dieter och råd - det jag själv upplever, känns som det som fungerar. När man känner i hela sin tillvaro att man faktiskt hittat "hem" i djungeln av dieter, hälsoråd och annat som vi dränks i.
Jag KÄNNER i hela min kropp att det här är så rätt och nej, jag är inte dummare i skallen idag än förr, bara mindre trött, smalare, friskare och gladare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar