Under senare år har det i själva verket vuxit fram ett
växande antal forskningsresultat som visar att tarmfloran kan ha en stor
inverkan på vår hälsa.)
Förgiftad inifrån (Källan är länken som finns i rubriken - översatt av mig här på bloggen)
Kan sjukdomar såsom
fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, autism och irriterad tarm ha samma orsak?
Norska forskare tror att dessa och andra sjukdomar kan härröra från tarmen.
Tanken autointoxication* - en förgiftning från innehållet i
tarmen - är förvisso inte ny. Det är så gammalt att det har vandrat långt ut i
vanrykten, obrukad i nästan hundra år.
Men nu är det alltså uppe på tapeten igen, tillsammans med
tre norska mag – och
tarmforskare.
(* Självförgiftning eller autointoxikation var en teori som hade många förespråkare i början på förra århundradet. Den bygger på att gifter från vissa typer av bakterier i tjocktarmen kan komma in i blodbanan och därmed förgifta kroppen. Symptomen kan vara allt från huvudvärk och hudutslag till högt blodtryck och cancer.
Våra miljontals tarmbakterier misstänks inte bara spela nyckelroller i mag- och tarmsjukdomar
såsom cancer i tjocktarmen, colon irritabile (IBS) och inflammatorisk
tarmsjukdom (Crohns sjukdom och ulcerös kolit). Forskarna tror att vi kan hitta
orsakerna till sjukdomar som fetma och autism bland innehållet i tarmen.
Kanske har de också ett finger
med i fibromyalgi och kroniskt
trötthetssyndrom, säger Jørgen Valeur, Arnold Berstad och Tore Midtvedt, som
nyligen skrev om idén i tidskriften för det norska läkarförbundet.
Men detta är inte nödvändigtvis
om invasionen av dåliga bakterier som vi måste bryta med antibiotika. Det kan
snarare vara tvärtom.
Vårt förhållande med bakterier
och ett flertal andra faktorer som kan störa en fin uppsättning av det mikroskopiska
ekosystemet påverkar också. Det kan vara dessa störningar som gör oss sjuka.
Förgiftad av tarmen
- Det här är visioner, mer än
fakta, säger ledande forskare Arnold Berstad på Unger-Vetlesen institutet vid
Deaconess Hospital Lovisenberg.
Han säger att det är känt att
bakterier i tarmen kan producera eller stimulera produktion av bioaktiva ämnen
- det vill säga ämnen som kan påverka kroppen. I vissa fall, kan sådana bioaktiva substanser verka som ett
slags gift.
- Jag tror att lidandet kan bero
på att dessa bakterier skapar ämnen som produceras på något sätt och går över i
blodet.
Fler och fler resultat som
påvisar olika störningar, såsom fibromyalgi och IBS, en kronisk, låggradig
inflammation i kroppen.
De utredningar som gjorts tyder
på att grupper av människor med dessa sjukdomar har mer genomsläppliga tarmar
än friska, men nuvarande mätmetoder är alltför oprecisa för att undersöka hur
detta fungerar för varje patient.
Så det var kanske inte en detaljerad
inblick i tarmfunktionerna som först fick forskare att undra om matsmältningen
kan relateras till många oförklarliga krämpor.
Magpatienter med ME
För Berstad var det i princip
egna erfarenheter från arbetet av gastrointestinala patienter.
- Av alla patienter som har
hänvisats till mig på grund av födoämnesöverkänslighet har 70 procent även
fibromyalgi och / eller kroniskt trötthetssyndrom (ME), sade han.
Och Berstad är inte ensam om
denna observation.
- Vi har haft samlingar för
personer med ME och frågat dem om dem också har gastrointestinala besvär, att
räcka upp handen. Nästan alla händer hamnar i luften, berättar Ragna Lind från
universitetet i Bergen.
Hon har undersökt sambandet
mellan colon irritabile (IBS) och psykiatriska symtom som ångest och
depression.
- Patienterna gråter
- Det här är en missförstådd och
eftersatt patientgrupp, menar Berstad.
Kanske också misstros.
- Jag har patienter som gråter på
mitt kontor eftersom de inte blir trodda. En vuxen manlig invandrare som gråter
förtvivlan eftersom han känner att folk tror att han är undviker arbete för att
han är lat.
- När patienten berättar för
läkaren att de har andra symptom förutom gastrointestinala symtom, är
slutsatsen att det handlar om psykiatri.
Patienter med olika krämpor som
skickas runt för undersökning av olika experter, till exempel för allergier och
matsmältningsbesvär. Men läkarna hittar ofta ingenting och avslutar
undersökningen med att skicka patienten till kognitiv terapi.
Men forskare på www.forskning.no
har pratat med varandra, tycker inte att den främsta orsaken till dessa problem
ligger i psyket.
- Det är något annat. Och vår
hypotes är därför att det kan vara ett fall av "förgiftning" från
tarmen, säger Berstad.
Viktiga reflektioner
Dag Bruusgaard, professor på avdelningen
för allmänmedicin och samhällsmedicin, på universitetet i Oslo, sade att idén
kan ha en viss relevans. Han har skrivit om möjligheten att det är en vanlig
orsak till flera oförklarliga sjukdomar.
- Jag är ingen expert på
tarmarna, men tarmfloran har visat sig vara spännande och viktigare än vi hade
trott. Trots detta är jag djupt skeptisk och tror att det lika gärna kan handla
om andra förklaringar.
- Jag tror i alla fall att den
här typen av diskussioner, om vad vi inte förstår är mycket viktigt. Dessa
sjukdomar är en stor utmaning för medicinen. Patienterna är mycket oroliga, och
att tro, att detta bara gäller psykologi är helt enkelt arrogant.
Bruusgaard påminner oss också om resultatet
från Haukelands studie (http://www.meyou.no/news-haukeland-tv2-meandyou/ (http://clinicaltrials.gov/ct2/show/study/NCT00360906),
som publicerades tidigare i år. De visade att cancerläkemedel som hämmar en
viss typ av celler i immunsystemet gav något dramatisk förbättring av
ME-patienter.
Detta kan vara en indikation på
att ME:s grundproblem finns immunsystemet, som återigen är i överensstämmelse
med hypotesen tarmfloran.
Tanken att bakterier i tarmen kan
ligga bakom många sjukdomar får inte lura folk att tro att allt kan lösas genom
att ta bort vår interna flora. I den fällan har vi faktiskt gått in i förut,
med fruktansvärda resultat (se faktaruta, längst ner i artikeln).
Jobbar för oss
Det mikrobiska ekosystemet som
innefattar mikroorganismerna är tio gånger fler än kroppens celler. De flesta
finns i tarmen. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Normalflora)
Och dessa invånare är långt ifrån
passiva fripassagerare. De utför viktiga uppgifter som kroppen själv inte kan
utföra. Bakterierna framställer t ex vitamin K och smälter delar av livsmedel
som tarmen inte kan bryta ner.
- Bakterierna är också vårt bästa
försvar mot andra bakterier. Viktigare än immunförsvaret, säger Tore Midtvedt,
professor emeritus vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Förmodligen har de dessutom ett
antal andra uppgifter som vi inte ens har visualiserat. Men vi vet att
bakterierna hela tiden kommunicerar med varandra och oss.
Att tala med hjärnan
- Huvuddelen av immunceller och
de hormonproducerande cellerna i finns kroppens tarmar. Dessutom har det ett
omfattande nervsystem ihop med det, med lika många nervceller som i ryggmärgen,
säger Jørgen Valeur, registrator vid Kliniken för medicin vid Diakonale
Hospital Lovisenberg.
Dessa tre system påverkas av
bakterierna - och vice versa. Tarmbakterier och hjärnan pratar faktiskt med
varandra.
- Den mycket centrala vagusnerven
( http://sv.wikipedia.org/wiki/Vagusnerv
) går
direkt från tarmen till hjärnan, och genom dem skickas meddelanden åt båda
hållen.
Det innebär att vi kan påverka
våra bakterier men inte minst kan de påverka oss.
Bakterier ändra våra gener
- Vagusnerven står i nära kontakt
med det limbiska systemet som reglerar känslor. Vi vet ännu inte så mycket om
hur vagusnerven påverkar känslolivet, men det visas att man kan behandla
depression genom att stimulera nerverna med ström, säger Valeur.
Det finns också djurstudier som
bekräftar detta.
Under 2011 kom resultatet av ett
experiment med möss. Den visade att mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus,
som används i vissa typer av yoghurt, minskade ångest och stressbeteenden hos
djur genom att bara påverka vagusnerven.
Bakterierna nöjer sig inte bara
med att skicka nervmeddelanden. De kan också faktiskt förändra oss genom att slå
av och på våra gener.
1996 upptäckte Midtvedts egna doktorander att
bakterier kan slå på gener som gjorde att tarmceller gav dem mat.
- Vi vet att bakteriearter kan
slå på och av upp till 400 mänskliga gener, säger han.
Det finns därför anledning att
undra vad som händer när kommunikationen och samspelet mellan oss och våra miljarder
inre kamrater förändras. Kanske det kan påverka både de ämnen som produceras i
tarmen, och de som släpps ut i vår kropp.
Dödar bakterier kan orsaka problem
- Vad gör användningen av
antibiotika, desinfektionsmedel och konserveringsmedel med funktionen i våra
tarmar? frågar Midtvedt.
Han är övertygad om att dessa
vardagliga kemikalier hjälper till att förändra tarmfloran. Och just sådana
förändringar kan leda till sjukdomar.
Tidiga resultat från forskning av
Martin Blaser, världens ledande mikrobiologer, tyder på att tarmfloran i vissa
fall aldrig återhämtar sig efter en antibiotikabehandling.
I augusti varnade Blaser för den
pågående raseringen av tarmfloran, i en kommentar i Nature.
- Överanvändning av antibiotika
kan vara en av de drivande krafterna bakom den dramatiska ökningen av sjukdomar
som fetma, diabetes 1, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), allergier och astma,
som har mer än fördubblats i många populationer, skrev han.
Mer och mer forskning kopplar en
mängd problem till tarmfloran.
Smala möss blev feta
För några år sedan, häpnade världen
när till exempel, Jeffrey Gordon visade att smala och feta möss hade olika
sammansättning av tarmbakterier. Och inte bara det. Smala möss som fick
transplantat av bakterier från tarmen från feta möss blev också överviktiga.
Midtvedt tror att detta också kan
vara korrekt för människor. Förmodligen hänger det ihop med hur mikroorganismer
bryter ner svårsmälta kolhydrater.
Det är de bakterier som gör att
energin i dessa ämnen finns tillgängliga för oss, och hur effektiva kolhydraterna
är, avgör hur mycket energi som vi har kvar. Vissa bakteriearter är mycket mer
effektiva än andra.
Och det är bara början, säger
Midtvedt.
- Dessa bakterier skickar också
ut signalsubstanser som fettcellerna i kroppen uppfattar. Den variant som ger
mest tillgänglig energi, signalerar också att spara energi.
- Det är inte konstigt att du är
fet.
Likaså finns det indikationer på
att tarmfloran är kopplad till autism.
Autism
Forskare har tidigare noterat att
barn med autism ofta har problem med matsmältningen. En studie från 2011 tyder
på att barn med den mest uttalade autism har även de mest allvarliga
tarmproblem.
Flera studier har visat att barn
med autism har ofta en annan sammansättning av bakterier i avföringen än sina
friska syskon. Det finns också indikationer på att det finns magproblem som ger
autism och inte vice versa.
Forskare, har till exempel
undersökt både vanlia och bakteriefria möss, och kom fram till att tarmfloran
faktiskt påverkar beteendet och hjärnans utveckling hos gnagare.
Men denna forskning är
fortfarande i startgroparna, dels för att vi precis bara har börjat utveckla
tillräckligt bra teknik för att undersöka ekosystemet i tarmen.
Svårt att studera
- Det är inte som att du kan
skicka in ett avföringsprov på ett laboratorium för att se om tarmfloran är
normal, säger Valeur.
- Vi kan hitta skillnader mellan
grupper av friska människor och sjuka människor. Men vi vet inte vad dessa
skillnader betyder.
Arga kollegor
- Jag var den första i Norge som
började behandla patienter med antibiotika mot bakterien Heliobacten Pylori
(magsårsbakterien), berättar Berstad. (http://sv.wikipedia.org/wiki/H._pylori)
- Jag fick många på mig och jag
kände att mina kollegor var arga på mig. Behandlingarna gav fantastiska
resultat, men det var svårt att få dem publicerade någonstans eftersom ingen
trodde på dem.
- Men sedan tog Bergen Arbeiderblad
upp fallet. De tryckte patienternas berättelser - om människor som hade lidit i
20 år och som hade blivit friska. Rykten började gå bland patienterna, och
skapade slutligen en stark press på sjukvården.
Kanske vi i framtiden se liknande
historier om sjukdom som orsakas av obalans mellan bakterierna i tarmen.
Både Berstad Midtvedt och Valeur
är verkligen övertygade om att vi helt enkelt inte har hört det sista ordet om
tarmbakteriernas värld.
- Invånarna i tarmfloran är i
majoritet, och bakterierna var här långt före oss. Man kan undra om mikroberna
har skapat oss för att ha en bekväm plats att leva i? Valeur filosoferar med
ett leende.
- Världen är en mikrobeimperium.
Faktaruta:
Tarmflora genom historien:
Tanken att hälsoproblem kan bero
på matsmältningen kan spåras tillbaka till det gamla Egypten, och idén
utvecklades vidare av grekerna.
Sedan mikrobiologi uppstod på
1800-talet fick hypotesen ett visst vetenskapligt stöd och autointoxication
erkändes av medicinen. Detta var mikrobekämparnas tid, och bakterier ansågs
vara roten till nästan allt ont.
Resultatet var att många läkare
började ordinera tarmsköljningar och värre.
- Det var våldsamt överdrivna och
introducerade fasansfulla behandlingar. Personer med psykiska sjukdomar fick
sin tjocktarm bortopererad, säger Jørgen Valeur, registrator vid kliniken för
medicin vid Diakonia Hospital i Lovisenberg.
I Europa fick över 10.000
patienter tarmen bortopererad, säger Midtvedt, professor emeritus vid
Karolinska Institutet i Stockholm.
Men redan i början av 1900
började det stå klart att tarmbehandlingar inte fungerade. Vetenskapen kunde
inte bekräfta hypotesen autointoxication.
Tanken autointoxication blev
inaktuellt och kom i vanrykte, och tarmfloran ägnades minimal uppmärksamhet.
- När jag studerade var det en
mening om tarmfloran i böckerna, och det var ungefär så här:
"Tarmbakterier kan vara upp till 50 procent av massan i avföringen och kan
vara viktigt för dess konsistens," säger Tore Midtvedt, professor emeritus
vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Det låga intresset berodde
förmodligen på både historien och bristen på verktyg för att undersöka de små
invånarna i kroppen. Men på senare år har tekniska innovationer öppnat dörren
till den bakteriella världen. Nu exploderar detta forskningsområde.
- Det talas om en ny era inom
medicinen – microbiome-eran, säger Valeur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar