måndag 29 september 2014

LCHF-grupp för ungdomar är skapad!

I söndags kom min sons kompis hit. Han som skulle ha kommit i början av sommaren med sin mor. Nu blev det lite mer "bråttom" då han varit på sjukhuset och samtalat med någon läkare där ihop med sin mor. Samtalet gick tydligen ut på att han skulle leva på flytande i sju veckor för att sedan kunna operera sig. Vad jag förstår så sa han inte mycket under detta möte och inte heller något ordentligt samtal om orsakerna till hans övervikt och vad man kan göra istället för att operera sig.

SKANDAL!!!!


Ja, jag blev i grunden så arg när jag hörde vad han berättade om detta möte. Ingen frågade vad han ville alls!!! Där bestäms det över huvudet på en intelligent och känslig, ung man!
Jag sa att det enda de såg var hans yttre skal på hans kropp men ingen refererade till hans intelligens, känslor och faktiskt...inre organ! De har tagit en massa prover men svaren har inte kommit och ändå anser de att han ska operera sig. Jag förklarade att hans övervikt, precis som min är en symptom på att vi inte tål socker och kolhydrater så bra och det innebär inte att vi är sjuka inne i kroppen. Det finns många smala som vräker i sig socker och snabba kolhydrater men ändå betraktas som friska och blir inte alls bemötta på samma sätt som när man är överviktig.
Han tog upp själv att han börjat med lchf igen och vi kom in på adekvat kunskap kring kosten, vad den gör med oss och vad sockret gör med oss också. Han frågade mycket och jag berättade mycket, både om mig själv och mitt sockerberoende och om lchf som hjälpt mig. Vi pratade om hans familj, hans framtidsplaner, skolan, kompisar och allt det där som faktiskt är viktigare än just övervikten.
Jag berättade att jag vägde över hundra kilo när jag var i hans ålder och gått igenom både viktnedgång, operationer och viktuppgång under hela mitt liv utan att få diabetes eller någon annan sjukdom - det enda var min övervikt som orsakade mig svårigheter i livet. Jag var 47 år när jag förstod hur min övervikt var synonymt med kolhydraterna och sockret. Han är sexton och jag är ganska säker på att han inte kommer dö i någon överviktsrelaterad sjukdom i första taget. Varför denna stress? Han kommer inte dö förrän han är vuxen på grund av sin vikt! Nej, det är INTE kul att vara tjock och känna sig utsatt i alla sammanhang just för att man ÄR det men man överlever faktiskt. Han har en bra grundkondition, röker inte eller dricker alkohol etc.
Men som sagt - han hade redan börjat med någon form av lchf och hans mamma var med på tåget. Jag fick bara hjälpa till lite med att ge honom lite mer kunskap och råd omkring kosten. Hans leenden när vi pratade om vad han gillade, vad man kan byta ut sockret mot etc var härligt att se. Fyra timmar senare lämnade en taggad 16-åring mitt hem och vi hade bytt mobilnummer med varandra och addat varandra på Facebook.
Dagen efter tänkte jag att det saknades en sak:
En grupp för ungdomar som kämpar med vikten och som känner igen sig i varandra kring vikten och alla oförstående vuxna människor omkring dem - inklusive läkare och skolsköterskor!
Nu finns den!


KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU DIREKT TILL GRUPPEN!  

Jag och två till är de enda vuxna i gruppen. En addictionterapeut, jag och min väninna som jobbar som lärare, äter LCHF och är en underbar person...det kan räcka! :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar