Jag har flera människor i min omgivning som genomgått samma operation som jag - magsäcksoperationen som kallas för Gastric By Pass, på fackspråk.
Häromdagen fick jag följande lilla historia berättad för mig:
- Jo, jag har gjort GBP-operationen två gånger. Första gången på 80-talet och den andra på 90-talet och nej, jag lyckades aldrig bli normalviktig.
- Men du har ju gått ner massor i vikt, de senaste åren, säger jag och tittar på hans bleka ansikte och rynkiga överkropp. Jag noterar insulinpumpen men säger inget.
- Jo, men det gjorde jag inte förrän jag fick Diabetes1 - den aggressivaste varianten. Jag åkte in på akuten själv och deras mätverktyg gick i taket och kunde inte mäta mitt blodsocker. De fattade inte ens att jag stod på benen. Det tog bara några minuter så var jag inlagd. Så, efter det gick jag ner i vikt.
- Ahaa, svarar jag och jag berättar om att jag gått ner i vikt pga LCHF.
Hans reaktion var:
- Vad sa du??? Lch..vaddå?
- L C H F! Som i Low Carb High Fat
- Lchf...va? Det har jag aldrig hört talas om, säger han och jag ger honom mitt visitkort med länken till min hemsida, ifall han är mer nyfiken på vad det är.
Han tycker nog det verkar väldigt mysko och nytt. Jag tänker mer på hur han har lyckats missa det.
Vi fastnade mest på det där med överskottshud..
- För mig spelar det ingen roll att jag ser ut så här, jag är ju gift och vare sig du eller jag är några sexobjekt längre, skojar han.
Jag nämner att jag faktiskt är singel...
Han fortsätter:
- Men jag tycker synd om killen som bara är 22 år gammal och gått igenom samma operation och inte får någon plastikoperation efter sitt viktras. Hur ska han våga klä av sig naken inför en tjej med hud som hänger?
Ja, det kan man undra. Jag är snart 50 år gammal och kan inte ens föreställa mig hur jag ska våga klä av mig naken inför en man längre. Eller ens försöka förklara hur jag ser ut INNAN jag klär av mig naken. Nä, det spelar ingen roll om man är 22 eller 50 - det är inte snyggt med överskottshud.
Jag går ner mot Angered centrum och jag överdriver inte när jag ser fler människor med viktproblem än tvärtom, oavsett ålder, kön eller etnisk tillhörighet så är det väldigt, väldigt många tjockisar här. Jag går in på Netto och framför mig i kön står en ung mamma med sin 2-årige son, som ropar förtvivlat efter socker, socker, socker...han pekar på allt som är sött och till slut öppnar mamman drickakylen och plockar fram en sådan där Redbull-dricka, men billigare varianten. Den är billigast och ungen slutar peka och gasta och dricker sin energidryck. Jag vill säga något men väljer att vara tyst. Jag har lärt mig att inte påpeka för mycket om ingen frågar om min åsikt. Men det är SVÅRT ibland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar