fredag 30 december 2011

Årets värsta dagar...

Juldagarna brukar inte vara så hemska för just mig, då jag har mina barn omkring mig, det är resten som jag inte riktigt orkar med. Nyårsafton är nog årets värsta dag för mig, rent känslomässigt.
Men först en liten sammanfattning av dagarna som redan gått, ur en sockermissbruksvinkel:
Jag hade ju "bestämt" mig för att inte tappa mitt mål, och svulla i mig något som skulle trigga igång mitt sockermissbruk men lyckades inte riktigt hålla mig helt borta från sockret: Det blev totalt 6 skivor Julknäckebröd (under tre dagar), en skopa Jansson på julafton, sillen i senapssåsen var ju sååå goood - insåg att den var rätt söt, men det som triggade mest var nog Bailys Irish cream. Jag och min dotter (det var jag som började) har skaffat oss en egen liten tradition - att sippa Bailys på julafton och det kunde vi ju inte hålla oss ifrån, särskilt inte med tanke på att hon hade köpt en flaska. Snacka om att dricka GODIS!
Foto: Maria Jallow


Vaknade på juldagsmorgonen och kände mig GRAVID! Magen var svullen och stenhård - ingen direkt överasskning efter gårdagens ätande. 
Åkte till dotterns igen och käkade brunch på julmaten och då blev det mer sill men det var det enda av kolhydrater som jag åt faktiskt. 
Det tog ändå tre dagar innan magen började bli som vanligt igen och det jag upptäckte var att jag var otroligt sugen på socker i alla former - det blev jättejobbigt att handla mat för glassen i frysen ropade på mig, kakorna  ropade på mig och julknäcket stod där och viskade - Köp mig, ät mig..jag är så god! 
Men nej!
Det kommer ta ytterligare några dagar/veckor innan suget ger med sig, det vet jag. Upptäckte också att det klassiska illamåendet som man kan känna i början när man "tänder av" socker kom tillbaka. 
Oliver kom hem igår och klagade över att jag lärt honom att bli lchf:are - han försökte äta en vanlig pizza och fick i sig hälften innan han började känna rent äckel och lämnade resten. Han kan inte äta "vanlig" mat längre, sa han! :-)
Det ligger bröd i frysen här sedan några veckor tillbaka och ingen rör det, inte ens Oliver fast han säger gång på gång att han inte tänker äta LCHF. 
Jag hade köpt en julskinka igår på extrapris, som jag ugnsbakade och grillade utan ströbröd - den åt vi med gräddkokt rödkål och Oliver var jättenöjd efter den middagen! Rödkål är lika gott som vitkål - det är bara färgen som skiljer. Gräddstuvningen blev lila men smakade mumma! 

Så tillbaka till dagen innan nyårsafton - idag!
Vaknade för sent, halv tolv, ingen väckte mig...
Solen lyser och det är frost ute. Tankarna på att jag skulle ha gått ut på promenad försvann men fick ett sms att jag kan hämta ett paket efter klockan 17.00 idag. Det är en dammsugare som min syster Helena har skickat! Nu kan jag äntligen slänga min ytterst trasiga dammsugare och kanske få lite mindre dammigt när jag städar. 
Oliver talade om innan jul att han skulle vara hemma på nyår, något han inte varit på många år. Han brukar åka till Oslo och fira med sin pappa och sina kompisar. Men i år ska han jobba så han hade tänkt fira det med mig...tills igår då han talade om att han även ska jobba på nyårsafton. Adam vill inte vara hos sin pappa på nyårsafton så han talade om för mig idag att han ska vara hemma - det blir som vanligt med andra ord. Jag sitter och surar hela nyårsafton och har en lika rolig son som sällskap. 
Jag har FÖRSÖKT vara glad på nyår men jag får inte till det - alla krav på hur man ska leva och ha det exploderar den dagen. 
Alla årskrönikor som basuneras ut och alla nyårslöften inför det kommande året - jag hatar det!
Det här året blir det ju ännu värre när jag inte ens har ett jobb att luta mig mot. 
Det är så lätt att säga: Det blir nog bättre, ska du se. 
Tänk om det faktiskt inte blir det?
Det blev inte bättre 2011 - det blev värre. 
Jag får FÖRSÖKA se det hela positivt men det känns också väldigt konstruerat.
2011 - året då jag fick insikten om mitt sockerberoende - det är bra.
2011 - året då jag förlorade mitt fasta jobb och misslyckades med att starta ett eget företag.
2011 - året då min son blev myndig - det är bra. 
2011 - året då det närmaste en kärleksrelation med en man jag fick var fyllehångel på min födelsedag. 

Roligare än så här kan man ju ha det. 
2012 - året då jag fyller 50 år.

BLÄ! 




fredag 23 december 2011

Ömklig och tycker synd om mig själv

Så här dagen innan julafton har jag stökat klart. Försökte göra Chokladtryfflar men huvva vad kladdigt att försöka forma små bollar och rulla i kakao. Jag vart less efter tio stycken ungefär och värmde snabbt upp tryffeln igen och klickade i lite större knäckformar med två teskedar och pudrade kakao över. ÄCKLIGT GOTT! LIVSFARLIGT för SOCKERKNARKARE, som mig...just nu har jag lust att stoppa i mig allihop! Risken för återfall för första gången på 1,5 år är just nu överhängande då jag känner mig så fullständigt värdelös.

Ja, jag har massor av kompetenser men inte ett enda "bevis" för det - för här räcker det inte med skallen full med kunskap och ett hjärta som brinner för att sprida, jobba och lära ut det som finns i mitt sinne.
Idag fick vi LCHF:are en julklapp, en helt ny websida: Kostrådgivarna - en helt fantastisk sida som samlar i princip allt du behöver veta om LCHF och här sitter jag med tårar i ögonen för jag är så avundsjuk...jag vill också kunna lägga upp en länk till "mitt företag". Men det kan jag inte för jag är ingen kostrådgivare. Jag är just nu väldigt nära "ingenting".


När man brinner för något så mycket att det gör ont i kroppen och man inte får syssla med det...vad gör man då?
God Jul ändå, det önskar jag er!

Ps) Den alternativa Janssons Frestelsen, gjord på Blomkål istället för Potatis kan ni skippa. Det gick att äta men nej, inget jag rekommenderar. Gör en god blomkålsgratäng istället eller någon annan "kål-gratäng".

torsdag 22 december 2011

Jag är sååå sjuk!

Enligt Aftonbladet/ Enligt författaren Charlotte Erlanson-Albertsson kan fet mat bland annat leda till hjärtsjukdom, cancer, depressioner, demens, psoriasis, reumatism, minnesstörningar, astma, Parkinsons sjukdom, sömnproblem, förminskad hjärna och beroenden.

Ja, jag borde nog vara död nu då med andra ord. Särskilt med tanke på att jag hade återkommande förmaksflimmer förut, svårt att, var sockerberoende, inflammationer i lederna, ont i kroppen rent allmänt pga övervikt, svullen mage och förstoppningar med jämna mellanrum...

Ja, man får passa sig för RIKTIG MAT!

Nu är det snart julafton och jag har det rätt lugnt egentligen med tanke på att jag dels inte jobbar men heller inte för första gången på många år inte ska fira julafton här hemma utan hos min dotter. Det här har hon drömt om länge och nu blir det av! 
Men hon tänker inte vara LCHF på julafton deklarerade hon förut så jag får komplettera lite med lite onyttiga LCHF-grejer! :-D

Så idag har jag gjort chokladtryffel, som ska rullas i kakao imorgon, en lchf-kladdkaka med hallon och blåbär. Hittade pepparmyntsolja och ekologiskt vaniljpulver på ICA så jag har bytt ut vaniljsockret mot vaniljpulver. Passade även på att köpa Markattas Cocosolja och en flaska ekologisk Linfröolja som funkar jättebra att göra majonäs på. 
Avslutade mitt köksstök med en ost och spenatlåda som också ska stå på julbordet. 
Foto: Maria Jallow


Gjorde två stycken så jag fick lite middag idag också. Har hittat en skinka på Netto som BARA har druvsocker i innehållsdeklarationen - alltså inget socker eller glykossirap som är i alla andra skinkor jag kollat på. Alltså den "renaste" skinkan man kan köpa på Netto. Tyckte det var en bra idé att äta till denna spenat - och ostlåda. Hittade följande lilla lapp på skinkan:
Foto: Maria Jallow
Oliver stod igår och käkade kvällsmat: Skinkrullar med ost,  Philadelphia och tomatskivor och jag påtalade att han höll på att käka upp min frukost. Han frågade om det räckte med två skinkskivor till frukost och jo, det gjorde det ju...så han ville nog förvissa sig om att jag verkligen åt frukost idag för jag "glömde" att äta igår ända till klockan sju på kvällen. Har märkt att jag ofta äter varannan dag - lite ena dagen och mer nästa så kroppen får nog sitt ändå. 

Imorgon ska jag ge mig på att göra en Jansson på blomkål...har lite fördomar om att det är gott men jag ska göra en liten låda på prov. Ska även koka rödkål och hm...något mer blir det nog! 





måndag 19 december 2011

Det blir inget företag!

Det har ju lutat åt det här hela tiden ända sedan jag "startade" - inga kunder och ingen potentiell inkomst via mina försök att ha en verksamhet. Man blir inte "fet" på att ge gratis coaching, liksom...och det jag hoppades på var ju att den ena skulle dra med sig den andra. Så har det inte skett och jag måste ha en regelbunden inkomst för att helt enkelt överleva. Har man inte två inkomster i en familj så kan man inte leka rysk roulett och hoppas på att man kan få så många kunder att man kan leva på det.
Jag måste helt enkelt hitta ett jobb och sedan plocka fram mina företagsdrömmar i andra hand.
Maten på bordet och pengar till räkningarna är viktigare och jag har inte de förutsättningar som många andra har rent ekonomiskt och praktiskt, när de startar upp en verksamhet. Det är rena fakta.
De lärarjobb jag har sökt har jag inte ens fått svar från - inte ens ett "Tack för din ansökan".
Jag är ingen lärare längre heller, jag har ingen behörighet. Jag måste ändra fokus, helt enkelt. Var hos min coach idag och hon gjorde en liten mind-mapp med mina styrkor, svagheter, intressen, utbildning osv...det kanske går att hitta en utbildning som tar vara på det jag redan vet och lär mig något mer så jag helt enkelt kan få ett jobb där jag känner att jag faktiskt har både behörighet och kompetens till.
Jag kommer fortsätta att leva enligt LCHF-konceptet och jag kommer fortsätta blogga om det och sprida budskapet, trots Aftonbladets försök att sekt-likna LCHF-verksamheten.
Ikväll ska jag börja läsa boken "Döden i grytan" - om vår rädsla för naturlig mat.
Att bara läsa baksidan på boken gör ju att man blir ännu mer motiverad att revoltera mot Livsmedelsindustrin:
Döden i grytan : om vår rädsla för riktig mat

Beskrivning:
Hembakade bullar anses som farligare än fabrikstillverkade. Många förskolor förbjuder numera barnen att vara med i köket och ibland även att bre sina egna smörgåsar. Och för den som driver en korvkiosk är det betydligt lättare att få tillstånd att servera pulvermos än riktigt potatismos.

Att hantera färskvaror betraktas idag som ett högriskprojekt medan hårt processade och oaptitliga matprodukter paradoxalt nog uppfyller samtliga myndighetskrav.

Hur har det blivit så?

Döden i grytan visar hur lagar och regler gynnar den näringsmässigt utarmade industrimaten på den traditionellt tillagade matens bekostnad. Ändå är det just i de jättelika matfabrikerna som farliga bakterier och virus har bäst förutsättningar att alstras och spridas.

Sjukhussjuka, svininfluensa och nya aggressiva magbakterier är bara några av de hälsofaror som kan spåras tillbaka till de miljöförstörande fabriksfarmer med tiotusentals djur som med EU-stöd nu även etableras kring Östersjön. Dessa gigantiska samlingar av höns, kor och svin förser matindustrin med billiga komponenter till de standardiserade menyer som erbjuds i allt från skolor och äldreboenden till sjukhus och vanliga lunchkrogar.

Men allt är ändå inte nattsvart. Än är det inte försent att hitta tillbaka till de riktiga råvarorna, de rena smakerna den sanna matupplevelsen!

Mats-Eric Nilsson, som skakade om de svenska matkonsumenterna med bästsäljaren Den hemlige kocken, tar nu tillsammans med journalistkollegan Henrik Ennart matdebatten ett stort steg vidare.

****************
Jag vill att vi hittar tillbaka till råvarorna - jag vill verkligen hitta en endaste liten skinkbit i affären som INTE är proppad med druvsocker, dextros, glukossirap och annan skit. Hittade en som BARA har druvsocker i sig idag, det var ju nästan så man jublade!

****************
Ska jag stänga min hemsida, kanske?





lördag 17 december 2011

Julklappar och lördagsgodis

Vaknade med värsta spänningshuvudvärken efter 7,5 sömn. Sov bara fyra timmar, natten innan, för tankarna och sinnet var för tungt för att kunna somna. Förhoppningarna om att vända tillbaka dygnet till att lägga sig så att jag vaknar själv vid nio verkar vara rent omöjligt.
- Jaha, vad ska jag göra idag då?
Tanken på att ringa J-anta och dra med henne på bio var något jag ville göra men hon ringde och sa att hon var bortrest.
Ringde Samantha och hon var också upptagen...
Jag får väl bita i det sura äpplet och åka ner till stan och trängas med resten av befolkningen i Göteborg och köpa lite julklappar, som jag inte har pengar till, egentligen.
Adam vill ha nya strängar till sin gitarr så planen var att först köpa detta och lite annat som ska gå till julklappar och sedan in på några inredningsaffärer och kika efter något som det står "Samantha" på...
MYCKET SMART PLAN!
Kommer in på musikaffären och blir servad av en supersöt hårdrockare i toppluva och han lyckas sälja mig mer än jag ens tänkte från början men jag fick en hög med RABATT också! :-D
Vad jag köpte kan jag inte skriva eftersom denna blogg kan läsas av alla, inklusive mina ungar...
Kommer ut från affären och har ett STORT, TUNGT paket med mig och inser rätt snabbt att det inte går att shoppa mer ens.
Åker hem.
Ställer det tunga paketet i en kundvagn och går in på Netto och handlar lite. Det är nästan folktomt inne i affären och det är nästan en sådan där skön, avslappnad stämning som man kan hitta på biblioteket, ungefär. Träffar två av mina fd somaliska elever och vi står och småpratar och fnissar.
Känner att jag är GODISSUGEN! Ve och fasa! Kan vara en naturlig reaktion efter en hel vecka med deppighet och pms-känslor.
Affären är ju fylld med mitt "knark" - Struvor, godis, marsipan med choklad och ischoklad...aaaaah, jag VILL HA!
Hittar godiset - BLODPUDDING!
20 kh/100 g = 200 kh för en portion (orkar inte äta mer) + lättsockrad lingonsylt, ca en msk och lite bacon.
Nu är jag mätt och förväntar mig att jag inte triggat mitt sockerberoende nu utan bara känner mig mätt och nöjd.

Huvudvärken är fortfarande där - efter fem Diklofenak...den får vara där.

fredag 16 december 2011

Vad finns det i det du äter/använder?

På LCHF-gemenskap lade Goranka ut en länk till följande: INNEHÅLLSDEKLARATION sida.
SÅ BRA!
Här hittar du ALLT som du vill veta om innehåll! Tex att det är härdat fett i Göteborgskex Smörgåsrån:
De där som småbarnsmammor ger sina småbarn när de är kinkiga och småhungriga. *ryser*


Ja, jag gjorde det också när mina barn var så. Jag är inte bättre - eller var inte bättre! Det man inte vet kan man inte göra så mycket åt.

Orkar du två dagar i veckan?

EXPRESSEN kan man läsa att brittiska forskare kommit fram till att om man utesluter kolhydraterna två dagar i veckan så går man ner i vikt! NÄHÄ?
Fyra kilo på några månader. Ja, det var väl bra...undrar hur många kilon kvinnorna hade gått ner om de låtit bli kolhydraterna helt i två månader?
Det är ingen nyhet längre att man går drastiskt ner i vikt när man utesluter kolhydraterna i kosten men att göra det två dagar i veckan känns ju både ok och inte beroende på vilket perspektiv man har. Har man några få kilon som man vill gå ner och fortsätta äta en kost som förstör både mage och fortsätter sockerberoendet, så ska man testa men vill man både känna sig friskare och samtidigt gå ner MYCKET i vikt - då är det 100% som gäller.
Tror ingen rekommenderar en alkoholist att vara nykter två dagar i veckan eller bara dricka ekologiskt.
Logiken känns så ologisk!

måndag 12 december 2011

Doktor Terry Wahl


Doktor Terry Wahl  blev 2003 diagnostiserad med MS (multipel scleros) och är idag friskförklarad från en sjukdom som de flesta anser vara kronisk och bara kan sluta på ett sätt: döden. Jag har själv sett MS på nära håll och det är ingen sjukdom som någon välkomnar. Min bästis mamma låg på långvården sina sista tio år, oförmögen att röra sig, prata och till slut andas. Hon kvävdes till döds. En annan vän i samma stad (Lycksele) fick sin diagnos när han var i 20-årsåldern och på ett år såg jag en ung, stark kille som älskade att åka slalom och springa, sitta i rullstol och inte klara sig själv. Alla hamnar inte i rullstol eller ens så fort men det är en långsam, elak sjukdom som sakta för att musklerna förtvinar och när musklerna som hjälper dig att andas, äta,  och prata inte fungerar mer...då slutar du fungera helt. 
Jag har tittat på videoklippet och det är mycket av det hon säger som jag inte förstår för att det är medicinska termer men budskapet går fram ändå: 
Vi håller på att äta oss till döds genom att äta en kost som inte är skapad för den kropp som vi är födda med. 
Vi äter inte längre baserat på att ge kroppen den energi och näring som den behöver utan för att ge oss snabba kickar, njutningsupplevelser och belöningar. När maten inte längre är det fundamentala för att överleva och vara friska utan för att droga oss till vansinne och dagligen ser jag det omkring mig:
* Barn som skriker nästan i panik i affären efter godis
* Barn med koncentrationsstörningar, diabetes, övervikt, allergier, eksemer och så småningom en för tidig död. 
* Vuxna som ständigt är trötta, sjuka, deprimerade och som trycker i sig den enda medicinen efter den andra. 
* Människor (som jag) som kämpar med ett sockerberoende dagligen. 
* Människor som dagligen lägger sig under kniven på ett operationsbord för att de tror att det är den enda vägen till ett hälsosammare och smalare liv. 

När vi ständigt mår dåligt så kanske vi inte ens vet hur det känns att må bra till 100%. Skalorna i helvetet är många, så att säga. Om jag går omkring och har ständig värk i kroppen och plötsligt blir av med värken i ryggen, då mår jag ju jättebra, men jag har fortfarande ont i resten av kroppen...men så blir jag av med värken i knäna och jag hoppar av glädje och berättar för folk hur BRA jag mår...men jag har fortfarande jätteont i magen...
Eller från att ha varit sängliggande i depression i månader och lyckas komma upp ur sängen och är riktigt lycklig för att jag har orkat duscha den dagen - då mår jag ju bra!
Eller?
När jag väger 150 kg och går ner 25 kg av dessa - visst mår jag bra? Men jämfört med vad? När vi jämför det med det dåliga istället för det bra, som vi inte riktigt vet hur det känns...då blir konceptet "må bra" väldigt förrädiskt. 
Jag säger ju själv att jag mår bra! Jag jämför mig med hur jag har mått förut och då mår jag ju jättebra men hur mår jag om jag skulle jämföra med det ulitmata "måbra-ursprunget", det vet jag inte. Jag stoppar ju fortfarande i mig gifter efter som med min ekonomi är det rent omöjligt att leva helt ekologiskt. Att få köpa kött från djur som bara äter den mat DE är SKAPTA för är väldigt dyrt och jag tror inte ens de är helt rena från gifter. En älg äter ju inget spannmål men växterna i skogen blir utsatta för miljöförstöring också genom regn, luft och jord. 
Det enda jag kan göra är att utesluta det jag vet är DIREKT skadligt för min kropp = stärkelse, härdade fetter, socker och ja, jag ska sluta röka! :-(

Den mat som jag vet hjälper mig att må bra äter jag redan. Mår jag bra? 
Ja, jämfört med förut mår jag jättebra men jag är också rätt säker på att jag aldrig kommer må lika bra som jag var skapt att må. 
Tyvärr!

Titta på bilden en stund och fundera sedan på vad de inte äter. 
Vi är skapta av naturen för vi är en del av naturen. Skillnaderna mellan människan och tex en björn är att vi kan skapa verktyg, planera, tänka strategiskt och tillaga vår föda. Vi är det tänkande djuret men det gör oss också väldigt känsliga. Ju mer finlir det är i något, desto ömtåligare är det ju. Det är ju större chans att din dator går sönder av att få några droppar vatten över sig än att din hammare går sönder om du släpper den utifrån ett högt berg. 
Du är datorn - inte hammaren!
Men vi lever som om vi är hammare!
När kor blir åderförkalkade för att vi matar dem med spannmål och de är skapta för att äta gräs så medicinerar vi dem för att de ska fortsätta producera den mjölk som vi sedan dricker. Vi dricker mjölk från ett djur som är så sjukt att det behöver medicin. Vi får höra redan från barnsben hur nyttigt det är att dricka mjölk för att vi ska få ett starkt skelett och fina tänder...varför då? Jo, för att vi VILL vara starka och friska! 
Hur logiskt känns det då att dricka mjölk från sjuka kor?
Människan älskar djur - vi har dem omkring oss hela tiden i form av mat eller som sällskap - vi är beroende av dem. Från den lilla bakterien i jorden som bryter ner löven till näring som våra växter växer av till katten som ligger och spinner i soffan. Men vi dödar allt som lever genom att vi är så förbannat smarta!
Vi är för smarta för vårt eget bästa. Vi drogar oss med socker, stärkelse och njutningsmetoder för stunden - där är vår känslighet som skadar oss så mycket att tom läkare står och propagerar för att vi ska äta MER av det som skadar oss. 
Livsmedelsindustrin är skapad av oss människor men när vi är mer intresserade av det påfundet som kallas för pengar, då bryr vi oss inte om att "må bra" inte är synonymt med pengar. 
Jägarna på stenåldern hade inte pengar...de köpte inte maten de åt. 
När ska vi förstå vad vi gör mot oss själva?

lördag 10 december 2011

Ingen Jansson på julbordet?

Har funderat i flera veckor hur jag skulle göra med Janssons Frestelse på julbordet. Det är ju ett måste liksom. Så hittade jag på följande blogg: Janssons fetter - en norsk blogg med massor med goda matrecept.
Att byta ut potatisen mot blomkål är ju nästan en självklarhet! Vet däremot inte om jag kommer använda parmesan istället för ströbröd, utan tar nog enbart lite mandelmjöl istället och bara grädde för att hålla mig så nära orginalreceptet.

fredag 9 december 2011

Barn och unga är inga försöksdjur!

Ibland funderar man på hur vissa, även högt utbildade människor tänker när de uttalar sig som följade läkare,
Birgitta Morberg uttalar sig om att LCHF är en modediet och att man inte ska utsätta unga människor för en icke beprövad diet!??
Eh?
För det första så är det ju knappast LCHF som är en modediet och icke beprövad utan snarare allt som vi utsatt våra unga människor för under de senaste 30 åren i form av härdade, vegetabiliska fetter, glykossirap (finns även i köttvaror), socker i alla möjliga och omöjliga former, tusen olika former av godis, snacks, tillsatser som man knappt kan uttala, E-nummer och genmodifierade grödor som både djuren vi äter äter och växter som vi själva äter...listan kan bli hur lång som helst och med tanke på hur lågt ner i åldrarna diabetes, allergier, fetma och andra sjukdomar som direkt kan kopplas till de senaste 30 årens förändringar i våra livsmedel så undrar jag vad det är som vi utsätter våra barn för när vi vill äta REN mat?

Att koppla LCHF med EXTREMT mycket fett känns också väldigt konstigt. Ja, jag erkänner - jag äter MER fett än förut med tanke på att jag åt allt som hette light och lågfettkost i 30 år, men om jag tänker på hur min mormor åt med smör i både kakorna, maten och på brödet så äter jag inte mer fett än hon. Hon blev 86 år gammal...
Läste någonstans att om vi idag ska få i oss lika mycket NÄRING som för hundra år sedan på en middagstallrik så måste vi äta TIO GÅNGER MER!
DET är vad vi utsätter våra unga för idag!
DET är ren misshandel!
JAG vägrar utsätta mina barn för det!

Årets finaste julhälsning!

I onsdags var det rena hybrisen i mitt moders hjärta: Min dotter skulle vara med på teve! Hon och en kollega på Sandå blev tillfrågade i våras om att delta i Arga Snickaren, som målare för en inspelning utanför Göteborg, och de tackade ja. Jag fick ju höra hur roligt hon hade hela den veckan och hur tråkigt det var att säga hej då till teve-gänget. Glädjen blev total när de åter hörde av sig för att göra två nya avsnitt här i Göteborg så förra veckan och den här har hon jobbat för programmet igen med stor glädje!
I onsdags visades det program som hon var med i och där satt jag bänkad i soffan med Adam och skrek:
- DÄR ÄR HON! DÄR ÄR HON IGEN!
Sedan första gången jag såg detta program blev jag lite förälskad i en av snickarna, inte Anders, utan Mange. En  mörk snygging som får mig att sucka tungt varje gång han visar sig i rutan.
Jag skojade med min dotter och sa att hon MÅSTE fria å mina vägnar till denna vackra man och idag hände en jätterolig sak!
Jag fick den här hälsningen:

Inte alla som får så fina julhälsningar från så fina män! 

Här är hela gänget från veckan då de jobbade utanför Göteborg, i våras, som sändes i onsdags. :-)


torsdag 8 december 2011

Tona ner!

I tisdags var jag på den tredje träffen för att starta eget. Vi hade en läxa - att presentera vårt företag med sex sidor powerpoint. Jag blev sist med min presentation och jag vet inte om det var bra eller dåligt. De flesta hade jättefina presentationer och det var intressant att se hur de fått fram sina budskap. Jag höll mig lite tyst och lugn hela dagen för jag var väldigt trött framförallt. Jag är ju inte precis uppe med tuppen längre...och så vill jag inte höra att jag pratar för mycket. Den dam som kommenterade mig vid första träffen att jag kunde låta bli att "föreläsa", när jag pratade, hade rätt mycket att säga själv, märkte jag. Det är rätt lustigt hur många människor just anmärker på saker som de själva inte klarar av att låta bli.
När jag gick upp för att presentera mitt så tänkte jag redan innan: - Det ska vara kort, inga eldiga tal eller liknande men något händer i mig när jag väl står där. Det brinner i mig! Jag försökte hålla mig ifrån att propagera för själva LCHF-konceptet utan bara presentera företagsstrategin men naturligtvis kom ju frågorna omkring vikt och LCHF och ja, jag svarade.
Det genomgående temat jag fick höra var:
 - Du måste tona ner LCHF-konceptet för att tjäna lite mer pengar på ditt företag.
- Du måste sluta tala ner dig själv.
Jag försökte protestera lite men visst: Det kan ju vara BRA att ha föreläsningar/kurser på lätt svenska för invandrare i Livsmedelskunskap och hälsa...men samtidigt ska jag alltså, enligt andra, inte ta upp LCHF-konceptet för det är så negativt laddat.
Visst! Jag ska alltså sälja åsikter som jag inte själv tror på?
När jag kom hem kom jag på en liknande situation:
Gudrun Schyman får höra att hon behöver tona ner sitt budskap om feminism för att få fler att rösta på henne, eller att Miljöpartiet ska tona ner sitt miljötänk för att få fler väljare. "Köp gärna en miljövänlig bil men du behöver inte..."
Varför skulle jag?
Jag ÄR en stark, brinnande, passionerad person och det fick jag höra också under min presentation - jag inspirerar när jag talar!
Men ta bort det!
Vad blir kvar?
Är det någon som överhuvudtaget kommer ta mig på allvar då?
Ska man hålla tyst om saker/åsikter bara för att folk inte vill lyssna?
Varför hör man så ofta att man är fanatisk när man brinner för något. Gudrun Schyman får ju höra samma sak...
Kritiken att jag talar ner mig själv hänger jag inte ens med på riktigt. Exakt vad är det? Att jag inte tror på mig själv? Jo, jag tror på mig själv om jag slipper höra att jag ska ändra mig för om jag ska ändra mig - vem är jag då?
Kommer jag någonsin bli självförsörjande på mina företagsdrömmar? Kanske, kanske inte men det finns en viktigt, fundamental sak - om jag inte gör det jag tror på, vem ska då tro på mig?
Då blir jag bara någon som säljer något för att få pengar men är inte ett dugg intresserad av resultatet av sitt agerande mer än i plånboken. Sådana företag har vi väl fått för många av redan?
Ska träffa kursledaren för en egen återkoppling nästa vecka och jag kommer faktiskt ställa dessa frågor och kommer kräva tydliga svar.
Jag kanske inte är någon affärskvinna men LCHF för mig är inte heller direkt affärer - det är en livsfilosofi - jag tänker inte göra avkall på mina grundläggande åsikter om livet.
Skulle du?

Dagens boktips

Forskningsfuksket!
Forskningsfusket! : så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin

söndag 4 december 2011

Även bambatanter kan ändra sig!

I fredags när Adam kom hem från skolan berättade han något ganska roligt! Den bambatant som "tog" hans mat häromdagen hade börjat fråga honom med lite större intresse och nyfikenhet varför han inte åt maten i skolan. Han hade pratat om att margarin gör magen sjuk och socker blir fett i kroppen osv. Han har ingen direkt jättekoll på vad som händer med kolhydraterna och margarinerna i kroppen men lite hum har han ju! Något har ju uppenbarligen hänt med attityden hos denna matbespisningspersonal iallafall. Snacka om att mina ungar är rätt bra ambassadörer för LCHF. Ha ha!
Rom byggdes inte på en dag men några stenar i grunden är defintivt lagda och väldigt solida! :-D

ps) Bambatanter är de som jobbar i en skolbespisning i den här stan. Bamba = Barnmatsal. Använde aldrig detta ord själv förrän jag flyttade till Göteborg men alla kallas så här.