Dopamin - och endorfinstart!

Åsa skrev i min stödgrupp igår att en liten promand på ca 15 minuter på morgonen höjer dopaminet och endorfinet i kroppen och jag tänkte att "NÄE, NU MÅSTE JAG TA MIG DEN DÄR PROMENADEN PÅ MORGONEN, INNAN JOBBET!
Vet inte hur många gånger jag har tänkt det men aldrig gjort det. Är ju så sjukt morgontrött!
Men skam den som inte kan ändra sig.
Ställde klockan på sex...det tog 20 minuter att ta sig upp ur sängen men en snabb kopp ägg-kaffe och på med ordentligt med kläder. Minus 10 grader ute och strålande solsken.
Jag kom utanför dörren vid kvart över sju och hade lite beslutsångest över hur jag skulle gå för att det skulle vara lagom långt och max i 30 minuter.
Det blev en sväng ner i närmaste dalen och med kameran i handen.
Efter ca 15 minuter åkte luvan av och ytterligare 10 minuter så åkte vantarna av och när jag kom till spårvagnshållplatsen var jackan öppen. Blodcirkulationen kom igång!
När jag kom till jobbet var jag sprittande pigg och glad!
Snacka om gratis kickstart på måndagsmorgon!

LCHF-fantatism?

Jag har gått och funderat många gånger över varför just människor som äter LCHF-kost så ofta kallas för fanatiker, något jag aldrig stött på när det gäller andra kostval. Det ska möjligtvis vara veganer i så fall men alla kan ju förstå varför veganerna blir veganar; ett "statement" för djurens rättigheter, så det är ju ganska politiskt. Det finns säkerligen köttätare som går in debatt med veganer men jag tillhör inte den kategorin på något vis. Fanatiker för mig har också varit folk som anammar en religion eller politisk uppfattning, ett särskilt fotbollslag eller liknande men aldrig i hela mitt liv har jag blivit ifrågasatt så mycket som när jag började äta LCHF-kost. 
Plötsligt blev jag fanatiker. Från början skrattade jag mest åt det och höll med lite med ett leende för jag tyckte det var lite kul också, mest för att det var så främmande för mig att bli kallad det. Ungefär som när jag levde ihop med mitt ex-ex och blev kallad svartskalle för första gången i mitt liv. Det var så fel att jag bara kunde skratta åt det. 
Men det börjar "äta" på mitt sinne efter 3,5 år med alla fördomar och attacker om att jag är fanatisk. 
Vad är en fanatiker för något egentligen? 
Enligt fredsförespråkaren Amos Oz kännetecknar en fanatiker avsaknaden av humor. Humor rymmer förmågan att skratta åt sig själv. Humor är förmågan att se sig så som andra kan se en. Oz har aldrig sett en människa med sinne för humor bli fanatiker.

- Så länge man har sinne för humor är man troligen delvis immun mot fanatism.
Så, om jag skrattar åt mig själv och alla som kallar mig för fanatiker så är jag det inte...men det är inte mitt problem att jag tror att jag är det utan mitt problem är de som tycker jag är det. Av någon anledning verkar just dessa människor ganska humorlösa och intoleranta för det är också ett typiskt drag en fanatiker har; intolerans mot annorlunda uppfattningar och åsikter. En fanatiker KAN INTE HA FEL! Detta möter jag ofta och de pekar ofta med hela handen och säger:
- DU har FEL! Du är galen med dina åsikter! Läser du inte forskningen och kritiken mot LCHF? DU KOMMER DÖ OM DU FORTSÄTTER! LCHF är inte svaret på alla problem även om DU tror det! Varför gör du inte som alla andra och följer tallriksmodellen? Varför lyssnar du inte på dietisterna? DU är fanatisk!
- DU har FEL! Du är galen med dina åsikter! Läser du inte forskningen och kritiken mot LCHF? DU KOMMER DÖ OM DU FORTSÄTTER! LCHF är inte svaret på alla problem även om DU tror det! Varför gör du inte som alla andra och följer tallriksmodellen? Varför lyssnar du inte på dietisterna? DU är fanatisk!

Favoritkommentaren är nog: "Du tror att LCHF är svaret på alla världsproblemen!"
Tänk om det var så, då skulle kriget i Syrien inte ens ha börjat.. ha ha! 
Men seriöst!
Vem är det som är fanatisk, egentligen? 
Egentligen är ju lchf:are bara emot en enda sak: tillsatser, onaturligt processad mat, dålig hantering av djuruppfödning och profittänket som skadar människornas och djurens hälsa. Det "lustiga" är att de flesta faktiskt håller med på den punkten men så kommer vi till förkortningen lchf och folk verkar se rött! Då plötsligt är man ohälsoam och helt konstig i skallen, samtidigt som de flesta håller med om (eller alla) att socker ÄR skadligt men att tänka ett steg till: kolhydrater = socker, där går gränsen! Näääe, mitt fullkornssurdegsbröd ÄR INTE farligt! Det är NYTTIGT, för det har dietisterna, brödbolagen, läkarna och Livsmedelsverket sagt! SÅ DET SÅ! 
Man dör av allt man äter! Någon gång måste man ju kunna UNNA sig något gott! DU ÄR KNÄPP som sitter och mular i dig gräddost på lördagskvällen istället för en påse chips! Herre gud, jävla lchf-fanatiker! 
Jamen, jag vill inte bli sjuk, tjock och trött igen...
JAG MÅR BRA, skriker den vältränade människan mot mig och pekar med hela handen mot mig. INGET kan få mig att ändra mig! INGET! LCHF är helt SJUKT! Ni käkar smör till frukost och bearnaisesås varje dag! Det kan INTE vara nyttigt! 
Nä, det är inte lätt att argumentera och jag känner att jag inte måste det heller. Varför ska jag argumentera dagligen mot dessa människor som påstår att jag är fanatiker, samtidigt som jag börjar inse att det nog inte är jag, som är fanatisk, utan snarare tvärtom. Jag har ju faktiskt provat att leva enligt dietisternas, läkarnas och Livsmedelsverkets rekommendationer och nej, inte bara i en månad som de flesta som provat lchf, och slutade när de blev sjuka av så mycket fett...jag har provat i större delen av mitt liv och hur gick det? 

Det resulterade i två överviktsoperationer och en otalig massa kilon upp och ner och upp igen och ner  och och ännu mer upp och så vidare. Hade jag aldrig lyssnat från början kanske jag bara hade varit "tjock" men aldrig kraftigt överviktig med fara för mitt liv. 
Det bråkades om jordens form redan på grekernas tid och säkerligen tidigare än så men det blev aldrig riktigt accepterat att jorden var rund förrän ...? Det finns fortfarande ett sällskap som anser att jorden är platt. Vilka är fanatiska? 
De oliktänkande eller den åsikt som är inarbetad under många herrans år? 
Vad händer när någon övertygad om sin uppfattning börjar svaja? 
De blir aggressiva. Ett typiskt exempel på det är rasister. Jag ger mig aldrig in i diskussioner med rasister men hamnar ofrivilligt i det med vanligt folk när de får veta vad jag jobbar med men då har jag lite lättare att argumentera för de är inte fanatiska i sina åsikter på samma sätt som en tvättäkta rasist. Rasisten blir bara arg och börjar gapa och skrika och jag orkar inte med sådant. Lite samma känsla får jag när jag hamnar i någon form av argumentation om lchf. Jag försöker skämta bort det och släppa argumentationen men tyvärr sker det även på högre plan, i media, på bloggar, i forum och framför allt inom vården och skolan. 
Häromdagen skrevs det ett inlägg om fanatism inom lchf på ett skämtsamt sätt på Kostrådgivarnas sida där man likställde lchf med religion och tom hittade på tio budord. Ja, det skojades om det och det finns många roliga inlägg om just lchf:are och hur vi tänker, äter och lever. 
Hur många viktväktare skriver skämtsamt om hur de sparar points under veckan för att trycka i sig godis på helgen eller om tallriksmodellen? 
Men det blir inte roligt när man läser om människor som kämpar mot stora väderkvarnar inom vården för att få rätten till att få bestämma själv över sin kost och hur de vill bli bemötta. 
När jag läste blogginlägget om Inga-Lills sista kamp i livet, då grät jag!
Är det verkligen meningen att en människa ska få lida så för sin egen övertygelse att få må bra? 
Hur blir det för mig om jag en dag måste ligga på sjukhus? Ska jag få kämppa för att få äta vad jag vill då? 
Finns det någon lag i Sverige som talar om för oss vad vi MÅSTE äta? 
Det är okej att äta kost som gör oss sjuka men det är inte okej att äta en kost som gör oss friska för vi har så jävla FEL! 
Man ska alltid påvisa i forskingsrapporter och i statistik om att ha rätt men hur vore det med den egna upplevelsen? Är vi så styrda till marionetter att vi inte klarar av att dra egna slutsatser, utifrån våra egna upplevelser? Måste vi ha ett INTYG på allt? 
De som testar lchf och slutar för de mår så dåligt med allt fett har för det första inte läst på OM lchf och vad som händer när man byter förbränningssystem i kroppen:
Omställningsbesvär som kan ge illamående, yrsel, trötthet, huvudvärk och säkerligen andra otrevligheter med magen. Jag hade det men jag visste vad det var eftersom jag hade läst på om det innan jag började, annars hade nog jag också slutat. Jag slutade ju när jag började med Atkins 2005 för jag blev rädd för all SKRÄMSELPROPAGANDA om lågkolhydratkost. Att jag skulle få både hjärtinfarkter och bli dum i huvudet...tills jag skapade mig en egen uppfattning och vågade tro på den och den logik jag fann när jag läste hur insulinresistens uppstår osv. 
Jag vågade helt enkelt testa! 
Jag blev en: 
L - lying
C - crazy
H - horrible
F - fanatic
Att jag dessutom har mage att vara starkt kritisk mot överviktsoperationer gör ju inte saken bättre. 
Min trovärdighet är verkligen inte hög...
Det är bara de redan "frälsta" som lyssnar på mig för de kan ju inte tänka själva.
Jag har ju indoktrinerat så många...
makten jag tillskrivs är ...

...lite fanatisk, tycker jag! 

Drog ner till gymmet!

Vi har ju ett gym i Angered centrum: Nordic wellness, där min kära vän, Malin tränar och jobbar och typ bor när hon inte jobbar. Hon har nog tjatat då och då under de senaste två åren att jag ska komma och träna men utan jobb har det varit omöjligt pga ekonomin. Nu har jag ju jobb igen så nu tyckte hon att jag skulle komma och prova crosswalking eller vad det heter.
Idag kände jag hur energinivån var så hög att jag inte kunde stå still så på ren impuls ringde jag henne och frågade var hon var. Hon var på gymmet (givetvis) och solade och tyckte jag skulle komma ner direkt! Gratis provvecka! Drog på mig yogabrallorna och rusade ner...fick ett veckokort och ner i gymsalen och kände mig som en riktig alien. Hittade inte ens omklädningsrummet och frågade en tjej om vart det var och fick ett snorkigt svar tillbaka att hon inte visste det. (Hon gick in där strax efter och hämtade sin jacka...) Satte mig och väntade på Malin för de där cross-maskinerna såg rent farliga ut.
Hon kom och hjälpte mig att komma igång och stod kvar medan jag gav mig på denna maskin. Hon tyckte jag skulle försöka med 15 minuter för då hade jag gjort bra ifrån mig men det blev ca 12 minuter men det tyckte både hon och jag var bra för att vara första gången. Puls 140 ungefär och motstånd 17 i början och 15 när jag började känna mjölksyra i benen. När hon hade gått ville jag testa att träna lite axlar för jag känner att jag har dåligt med muskler i rygg och axlar. Hittade två "biffar" som visade mig två maskiner och ställde in dem åt mig och visade glatt hur man skulle göra. Den biffigaste killen tyckte att tio lyft skulle räcka för en nybörjare som mig så jag gjorde det dubbla, på båda maskinerna. Ha ha!
Nu känner jag mig taggad!
Ska ta mig till deras klubbkväll på måndag och teckna ett abbonemang, banne mig! Jag kan ju gå dit när jag vill, t ex direkt efter jobbet. Nu har jag råd, jag orkar och skäms inte ihjäl även om jag tycker att jag ser ut som en fettblobba på låren men med lite träning kanske jag kan få bort det också!
Jag är i alla fall stolt över mig själv idag!

Nolla kolhydrater!

När Martina skrev på sin blogg  att hon skulle köra "Fakir" en vecka så hängde jag på! Skillnaden på Martina och mig är att hon tränar på elitnivå medan jag inte tränar alls men kände att nu hade vågen stått still sedan strax efter jul och ville kicka igång vågen igen. Sist jag nollade mådde jag fruktansvärt dåligt i början och det blev lite si och så med nollningen när jag började restaurangutbildningen och sedan fasade jag ut det mot julen.
Det enda jag fortsatte med efter min nollning var frukosten: Kaffe med ägg, smör och kokosolja och ägg med smör till lunch på jobbet, plus min evinnerliga grädde i kaffet.
Nu var jag lite mer förberedd på ketos-influensan och att det skulle ta någon vecka eller två för att se något resultat på vågen igen men ack, så fel jag hade! Jag mådde kasst i onsdags, tredje dagen, trött och tung i kroppen och influensaliknande (tryck i skallen, lite halsont, lite ont lite överallt) symptom men de försvann dagen efter. Ställde mig på vågen i morse igen för att få en morgonvikt och se: TRE KILO mindre!
Vad har hänt?
Anar att när man en gång nollat så är det lättare att göra det igen och kroppen kommer in i ketos mycket fortare.
Nu känner jag att jag inte vill sluta nolla förrän till påsk, så jag kör på i fem dagar till. Det ska bli spännande att se om jag kan ta ytterligare några kilon på dessa fem dagar. 80-strecket hägrar, något som jag tänkte att jag skulle nå lagom till sommaren men nu är jag så taggad att jag tar det nu istället.
Sedan tar jag en nollningspaus i några veckor och kör igång innan sommaren ändå. Jag KANSKE kan nå normalvikt innan semestern! Det vore riktigt häftitg. Drömmålet är 72 kilo för då har jag gått ner exakt 100 kg från min högsta vikt, som jag hade när jag gjorde min gbp-operation.
En annan sak som jag kan notera idag är att jag känner hur det spritter i kroppen. Energin är på topp och med fyra kilo mindre att bära på som jag tydligt ser, satt på låren...vill jag ge mig på någon form av fysisk träning.
Det är dags att köpa sig ett gymkort kanske och göra min träningsfreak, Malin, glädjen att träna på hennes pass kanske?
Enligt Martina äter man INGA grönsaker eller mejerier när man nollar men jag vill ha lite av det ändå och tänker att det räcker att jag är under 5 kh/dag.

Vad har jag ätit under veckan?
Måndag: Kokade ihop en dubbel portion med äggmjölk: 4 ägg, två msk kokosolja, 4 msk Ghee.
Frukost: Kaffe med äggmjölk
Lunch: 2 ägg med 1,5 msk smör
Middag: Två stekta ägg, makrill i tomatsås (pillar upp makrillen från tomatsåsen), majonäs. Några skivor Gräddost.
Kaffe med äggmjölk under dagens pauser.
Tisdag: Samma stuk men började med en ägg-kaffe istället för kaffe med äggmjölk.
Onsdag: Samma frukost som ovan
Lunch: Samma som alltid: Två ägg med smör
Middag: Samma som måndag och tisdag.
Torsdag: Samma frukost och lunch
Middag: Smörstekt entrecote med stekta champinjoner och bearnaise-sås.
Fredag: Samma frukost och lunch
Middag: Smörstekt torsk och smörkokt bladspenat, ca 1 dl. (0,6 kh/100g)
Idag:
Lördag: Kaffe med äggmjölk
Lunch: Två stekta ägg med lite gräddost ovanpå - efter min lilla träning.
 (Kl. 16.00)
Middag: Köttfärsbiffar och champinjoner och lök (6 kh/100 g för löken). Äter kanske en halv lök.
Lite sugen på räkor också!

Duktig + Belöning = socker

Idag fick alla på jobbet ett mail där det stod hur nöjda företaget var med oss anställda och som "lön för mödan" skulle det bjudas på tårta vid tretiden. Jag hade redan noterat kartongen i kylskåpet och det räckte med att veta vad som fanns där i så fick jag lite ångesttankar. Idag var jag inte stark i mina känslor. Har nollat sedan i måndags och tappat tre kg (som ni vet) och kanske just därför kändes det lite tyngre idag. När klockan slog tre grävde jag ner mig i min dator och hör hur min chef kikar in i klassrummet och säger: - Kom nu, vi ska fika tårta! Jag bara tittade på honom och suckade och han sa: - Men du kan väl ta en kaffe ändå, även om du inte äter tårta....okej, jag kände trycket att gå iväg till fikarummet.

När jag kom in där ser jag den där JÄVLA GRÖNA PRINSESSTÅRTAN!!!! 

FAN, jag ÄLSKADE just Prinsesstårta. När jag var liten önskade jag mig en Prinsesstårta varenda födelsedag men fick aldrig någon och när jag blev "stor" var det mitt favoritknark!

 Jag vände ut och gick sakta, sakta ut i köket och kände hur tårarna brände, såg att det fanns kaffe i bryggaren, hällde upp det på termosen och gick sakta, sakta tillbaka, lagom till den sista biten tårta delades ut. 

SÅ SKÖNT! INGEN TÅRTA KVAR att sitta och glo på...tittade liksom ovanför alla andra, satt på kanten och fokuserade på vad de pratade om istället. När alla tuggat i sig den där JÄVLA TÅRTAN och var sockerstinna bröt vi upp och gick till vårt.
Insåg förut att jag tänker tillåta mig gråta av frustration nästa gång jag känner så, för jag gråter hellre än går tillbaka till sockerhelvetet och fettet jag levde med i så många år. Dit vill jag aldrig tillbaka! Idag är jag fri, även om det finns stunder då det suger i hela mig...men inte värre än jag kan hantera det. Jag faller inte för, för mig är att falla lika med döden. Jag vill leva!

Hur hade chefen tänkt om det var ett glas vin de ville bjuda på och jag var nykter alkoholist? 

Varför ska det alltid bjudas på tårta/kaka/bakelse eller godis om man varit duktig? 

Kunde vi inte fått något vi hade haft nytta av i stället? 

Hur många gånger ger vi inte våra barn godis för att de varit duktiga eller mutar dem med godis för att de ska göra något som vi vill.

Varför belönar vi oss alltid med socker? 

Inte konstigt att så många är sockerberoende, även om de själva inte ens vill tänka på det. 

Det var nära jag tog en bild på ICA igår när jag var där. De håller på att bygga om/flytta om så jag sprang som en tok runt och letade efter champinjoner...när jag äntligen hittat vad jag skulle ha så gick jag mot kassorna och kunde konstatera att de även flyttat på godisavdelningen. Men undrade lite om varför det var så OTROLIGT många som köpte smågodis. Försökte hitta någon skylt med "extrapris" eller liknande men nä, det verkade kosta lika mycket som annars. Det var nog en normal dag, det är är nog bara så att jag missat den biten för att jag alltid går förbi utan att kolla annars. Nu blev det så tydligt. 

OM jag var smart skulle jag starta något som säljer socker - då skulle jag bli rik...

Den här veckan har jag kört strikt/fakir och vad hände?

Jo, jag tappade tre kilo. 

Inte värt en prinsesstårta!

Belönar mig med att bara vila och ta det lugnt! 

HÄPP! 

Jag har inte råd med LCHF

http://www.lchfmatkasse.se/ 

Igår åkte jag till Willys för att storhandla. Det ekade hemma i kylen, frysen och skåpen efter att ha levt på gränsen till existensminimum i 1,5 år. Det tar längre tid än jag tänkte att komma i ekonomisk balans efter en så lång tid så nu var det hög tid att fylla på hemma.
Eftersom jag inte har bil så har jag inte haft lyxen att kunna storhandla på t ex Willys men sonen har bil så jag lånade den igår. Är man fattig kan man ju inte leva på LCHF, det är ju så dyrt!
Hm, ja, det KAN vara dyrt men samtidigt gör jag iakttagelser av stort intresse när jag går omkring i denna stora mataffär med målet att fylla den med allt jag behöver äta. Det första jag tänker är: Jag behöver inte köpa något bröd. Inhandlar en påse mandelmjöl för ca 30 kr. Det motsvarar ungefär ett helt bröd för "vanligt folk" och ett sådant bröd skulle gå åt på mindre än en dag med två tonårssöner i huset. Jag behöver inte köpa någon pasta, samtidigt som jag ser en somalisk kvinna stoppa ner tio storpack spagetti i sin vagn. Vad kostar denna pasta i jämförelse med min strimlade vitkål? Medelpriset är ungefär 15 kr/kg för spagetti. Vitkål kan ligga på ungefär samma under säsongen. Skillnaden är näringsvärdet och vad som händer efter man äter pasta och strimlad vitkål. När jag äter "fakepasta - strimlad vitkål" ihop med köttfärssås är jag rejält mätt och därmed nöjd efter min måltid. Den som ätit spagetti med köttfärssås blir lätt sugen på annat efter måltiden och äter gärna något sött. Det är också en kostnad  - en kostnad som jag inte har.
Jag väljer att köpa köttfärs från Sverige istället för färdiglagade köttbullar som är tillagade av ingredienser som är BILLIGARE än själva råvaran kan överhuvudtaget bli. Hur kan färdiglagade köttbullar vara billigare än köttfärs kan man ju undra...

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/smakamne-okar-risk-att-bli-fet_1715405.svd

Har det NÅGOT med tillsatser, hästkött och sådan att göra...?
Men HUR har man tid att laga mat idag? Förr hade man det men nu släpar man hem griniga, trötta barn av griniga, trötta föräldrar. VEM orkar då stå och rulla köttbullar på kvällen?
Skit i att rulla dem: stek köttfärsen rakt ner i pannan...det luktar godare, smakar bättre och gissa vad?
Inga tillsatser och faktiskt det kött det står på paketet. Inga rumänska, sjuka hästar.
Jag köpte två storpack kotletter med ben! Inte ens det köper folk längre; kött med ben. Det är ju så JOBBIGT att skära bort benet från köttet, vi orkar inte ens köpa hela kycklingar längre utan det ska vara urbenat, filéat, styckfrysta kroppsdelar. I frysdisken finns det mer kycklingfíléer än anrda delar av kycklingen. Dessa är ofta fulla med insprutat vatten, koksalt osv. Jag vill inte köpa VATTEN! Jag vill köpa rent kött!
Därför köpte jag också två HELA kycklingar för en kostnad av 36 kr/kg. Filéerna kostar dubbelt så mycket eller mer och ändå ser jag hur folk fyller vagnarna med fryst kycklingfilé och jag står ensam vid de hela Gårdskycklingarna.

http://www.aftonbladet.se/minekonomi/shopping/article15327065.ab 

Orsaken till just filéernas populäritet är att det är fettfritt, lätt och snabbt och absolut, totalt smaklöst!
Kryddar du inte som en tok och äter med något annat smakrikt så smakar en filé bara papper! Torrt och smaklöst...
Att stycka en hel kyckling tar ca 5 minuter när man är van att göra det. Köttet blir smakrikare, saftigare och framför allt: Jag ser vad jag äter!

Vid korv - och skinkavdelningen har jag svårt att hitta något som inte är fyllt med tillsatser och det som slår mig är att jag inte har en aning om varifrån detta kött kommer ifrån. Minns ni debatten om köttklister för några år sedan?
Vi fasade över det och tyckte det lät hur äckligt som helst men hur många minns att vi faktiskt röstade ja till det? Alltså, politikerna gjorde det. Men vi har med stor aptit ätit köttklister i många herrans år i vår frukostskinka. Jag hittar EN sorts korv där det inte finns några tillsatser, en ungersk korv. OM det är häst i den kan jag inte garantera däremot. Jag hittar INGEN skinka utan tillsatser om den inte är lufttorkad, och den har jag svårt att äta för den är för trådig för min smak. Däremot har jag lärt mig att kokt skinka ofta är lite bättre än den rökta. Ibland försöker jag bara köpa det som är "minst" dåligt men är fortfarande dåligt. Det "dåliga" är ofta lite billigare av någon orsak.
På grönt- och fruktavdelningen köper jag ingen frukt alls, bara grönsaker och rotsaker: Rättika, kålrabbi, blomkål, vitkål, lök, morötter, en liten kårot och lite potatis till sönerna + gurka, kinakål och tomater. Kostnaden för mina grönsaker uppgår till ungefär samma nivå som en familj köper frukt för men jag saknar inga vitaminer eller mineraler för dem får jag från mina grönsaker.
På den här sidan kan man jämföra olika livsmedel och jag gjorde en jämförelse mellan apeslin, äpple, kokt ägg och vitkål. 
Jag går mellan hyllorna och vissa hyllor behöver jag inte ens gå in och kolla, det är avdelningen för socker, för flingor och spannmål överhuvudtaget. Jag köper två paket ekologiskt kaffe och prisskillnaden är några kronor mellan "vanligt" kaffe och ekologiskt.
Jag behöver inte köpa något från de där hyllorna med spannmål, flingor och sylt, marmelad och liknande. Plockar från frysen: Fryst broccoli, fryst brysselkål, fryst bladspenat, fisk och kycklingen jag nämnde ovan.

In på mejeriavdelningen där jag köper en stor Brieost, grädde, cremefraiche och en liten hink rysk yoghurt. Priserna är inte högre för fullfeta produkter än för de med lite fett. Smöret kostar 25 kr och det gör ett paket smörgåsmargarin också eller nej, nu ljuger jag: Margarin kämpar hårt för att bli sålt överhuvudtaget för dagens folk köper hellre Bregott eller riktigt smör efter alla "larm" om hur margarin produceras.
Ändå kopplar inte folk ihop margarintillverkning med halv -och helfabrikat och priser...
Jag köper dessutom två flak med ägg för 36 kr/flak, en basvara som både funkar som frukost, lunch och middag om man inte orkar laga mat och mättnaden bestämmer man själv beroende på hur många ägg man äter och vad man har till. Medeltiden för att steka två ägg är väl ca tre minuter, dubbelt så lång tid som det tar att bre en macka på ett ungefär. Tiden jag är mätt på mina ägg är upp till sex timmar. För två mackor ungefär tio minuter till tre timmar beroende på vem det är som äter mackorna. Mitt sockersug brukade kicka igång efter ca 30 minuter om jag åt bröd.
Minns när Adam brukade äta bröd till frukost, gick ut och kom tillbaka efter en halvtimme och sa att han var hungrig. Det var inte billigt heller!
Hyllorna närmast kassorna vet ju alla vad de innehåller: Chips, godis och snacks av alla dess slag men jag har lite tur för jag hittar också godis!

Körsbär!!!!!!
Åh, så lycklig jag blev. Köpte två paket!
Det blev ungefär samma kostnad som tre påsar chips antar jag.
Väl framme vid kassan var det bara att lasta på allt: Tre stora pappkassar blev det och det kostade 1700 kr. Nej, det kommer inte räcka i en månad men nu är det i alla fall inte tomt i skåpen. Antar att jag inte betalade mer för mina fulla pappkassar än någon annan heller, fast jag INTE köpte en massa av det där andra som andra köper som inte är direkt mat men som man stoppar i munnen för att man inte har tid att laga mat, eller bara för att det är lördag.
Jag kokade körsbären i vaniljpulver och en msk sukettströ, rörde ihop grädde och philadelphiaost och blandade ner i körsbären. Det var godare än godis! LOVAR!
Så jo, jag har råd med LCHF och jag tar mig tid att laga mat. De dagar jag inte har råd eller inte har tid, det är när jag inte ens äter något. Då kan man häva hungern med antingen periodisk fasta eller en rejäl kopp med fettkaffe!