När en 15-åring funderar på gbp

Min 15-årige son har en klasskamrat som är kraftigt överviktig och Adam har försökt hjälpa honom med att byta kostvanor men det har inte gått så bra och jag vet också varför. Hans far dog för något år sedan i en överviktsrelaterad sjukdom och det var då sonen började fundera på sin egen vikt. Till saken hör att hans mor som inte kan särskilt bra svenska inte heller vill förlora sin son också p g a överviktsproblematik. Men kunskaperna saknas och kanske även motivationen. Ingen tonåring klarar av att gå ner i vikt av egen kraft. De har ingen makt över vad som handlas mer än att de kan ha önskemål men då behöver man också en förälder som sitter inne med den kunskap som krävs för att köpa rätt grejer.
Ett sådant "fall" är ett tacksamt offer för överviktsoperation! Min son berättade idag att pojken funderar på att operera sig och jag vet ju att ingen omyndig person kan ta det här beslutet själv utan det är föräldrarna som tar det beslutet och i det här fallet en mamma med bristfälligt språk i svenska och med en rädsla att förlora sin son på samma vis som hon förlorat sina barns far.

Här känner jag verkligen hur samvetslös vården är:
- Man ger "traditionella" kostråd vilket i sin tur är kalorisnål kost med kemikalier, socker och kolhydrater vilket i sin tur påverkar en ung person som fortfarande växer och har massor med hormoner i kroppen som spökar att både gå omkring med ett ständigt sug i hjärnan och vara hungrig. Att gå ner i vikt är synonymt med svält vilket det verkligen inte behöver vara om man äter lchf-kost, men man måste FÖRSTÅ vad lchf är för att klara det och då måste hela familjen vara involverad. Min egen son klarar inte av att hålla sig till lchf om inte jag är "på" hela tiden vilket jag faktiskt inte varit och det resulterade i att han återigen fick akut magkatarr. Jag har ju hört hur han sagt vid flera tillfällen att han viss kan äta bröd utan att bli sjuk och jag har förstått att han "fuskat" men det han missade var inte OM han skulle få magkatarr igen utan NÄR och det kom. Plötsligt stod han över toaletten och kräktes igen och låg dubbelvikt i sängen i magkramper. På morgonen innan han skulle till skolan stod han och masserade magen och gnydde medan jag "skällde" på honom för att han inte litat på mig men inget ont som inte har något gott med sig; Han förstod allvaret i mina ord och han sa själv: - Man lär sig av sina misstag. Skillnaden är att min son blir snabbt av med sin magkatarr om han följer mina kostråd. Men vad händer när man gjort en gastric bypass-operation som tonåring och upptäcker efter tio år att man drabbats av svåra näringsbrister, har fått tillbaka sin övervikt och vad händer? Då är han 25 år och det är fortfarande ungt! I värsta fall åsamkar han sig hjärnskador och med tanke på att hela familjen inte har den kunskap om näring som behövs för att bryta det här mönstret innebär också att personen behöver lika goda kunskaper i svenska som t ex jag har. Det har inte ens många som är födda i Sverige. Ska sonen sitta och "översätta" alla dokument som ska skrivas på?
Vad händer om han läser något som han tycker att mamma inte ska veta? Hur lätt är det inte?
Att bo i Angered där ohälsotalet är nästan dubbelt så stort som i övriga Göteborg säger en hel del - det finns inga tolkar i världen som kan förklara vad läkarna inte säger, liksom.
Jag sa till Adam att säga till sin kompis att jag och han kan komma hem till kompisen och prata med familjen - jag tvekar inte en sekund! Jag har undervisat i svenska för invandrare i över 20 år så jag vet hur jag ska tala för att få mamman att förstå -jag tänker inte ge upp det här! Det här kommer jag göra gratis för INGEN tonåring ska behöva utsätta sig för en överviktsoperation så länge jag kan stoppa det och det innebär också att jag kommer stötta och hjälpa hela familjen för att få både den kunskap de behöver men också det känslomässiga stödet - om de tar emot det.

Örtkryddade kycklingköttbullar

Var och storhandlade igår och bestämde mig för att köpa ett paket med kycklingfärs, vilket jag aldrig gjort förut. Någon gång måste man ju prova något nytt! Adam älskar kyckling i alla former så någon skulle ju kasta sig över maten vad jag än bestämde mig för att göra med denna färs.
Idag blev det!
Jag tog fram matberedaren och mixade ihop:
Färsk Salvia, timjan, persilja och torkad basilika - ca 1 msk av varje.
En stor lök
3 klyftor vitlök
ett ägg
2 msk Philadelphiaost
2 tsk fiberhusk
1 msk mandelmjöl
salt, peppar, lite chilliflakes, ca 2 krm spiskummin

Detta fick stå och tjocka till sig i ca fem minuter.
Sedan blandade jag ner detta i kycklingfärsen med en slickepott. Har kommit på att den är effektivast att använda när man blandar ihop köttfärs.

Jag formade små bullar/biffar och lade i en smord, ugnsfast form.
In i ugnen i ca 30 minuter på två hundra grader.

Till detta serverade jag en salladssås på:
3 msk majonnäs
3 msk rysk yoghurt
2 msk torkad basilika
2 vitlöksklyftor
1 tsk citronsaft
salt, peppar

Blanda ihop det i en hög burk med stavmixer

Sallad med ekologisk salladsmix, eko-tomater, gurka, ostkuber och oliver. (Det var vad jag hade hemma)

Det är nu jag ska tala om att det var supergott!

Ärligt - nej, kycklingfärs kommer jag aldrig köpa igen. Det smakade ...inget! Hade ju massor med kryddor i och ändå smakade det typ barnmat. Lättuggat och smaklöst. 

Nä, det blir biffar på vanlig köttfärs i fortsättningen! 

Salladssåsen och salladen räddade det hela! 

Tröstade mig med att göra det jag gör varenda vår: Måla tånaglarna! Det blev rosa för jag kämpar med att lära mig att vara politisk (igen) och för mig är det Feministiskt Initiativ som gäller! 

Denna helt underbara helg är till ända. Sommarvärme och jag har varit utomhus så mycket jag bara kan! 

Jag har rensat ogräs, sått olika sallader i min ena drivbänkt, planterat blommor och sått ännu mer blommor. Går och pillar både här och där och kontrollerar om det finns något liv i alla mina krukor, vilket det inte gör så det kommer komma mer blommor. 

Gick en tur med kameran i det fina kvällsljuset förut och kan man annat göra än att älska naturen nu! 

Bakpulver eller snarare Bikarbonat!

Om man googlar på Bikarbonat eller "Baking Soda" så får man massor med träffar på vad man kan göra med denna exellenta produkt. Känns nästan som det kan fixa allt från putsa silverbestick, ta bort fläckar från kläder till att borsta tänderna med och bota cancer.
Hittade i en artikel som tipsar om fem bra grejer som man använda detta till som är enkelt och genialt.

Det är svårt att hitta en matprodukt mer mångsidig än bakpulver. Denna vita lösliga förening, som också kallas natriumbikarbonat, har använts i århundraden - och så långt tillbaka som det gamla Egypten - som ett naturligt rengöringsmedel och konserveringsmedel. 1843, när brittiska kemisten Alfred Bird, skapade det kommersiella bakpulvret,vann ytterligare i popularitet som en snabbverkande jäsningsmedel i bakverk.

Idag finns bakpulver i nästan varje hem, och det är fortfarande populät att använda i bakning. På grund av dess pH-reglerande förmåga, har dock denna billiga och miljövänliga produkt långt fler användningsområden än de flesta inser - och många av dessa användningsområden sträcker sig långt utanför köket.

Deodorant 

Bakpulver är starkt antibakteriellt och kan döda bakterierna som gör att svett luktar. Blanda bara ett kryddmått bakpulver med en liten mängd vatten (undvik att lösa upp det) och gnugga lösningen under armarna. Detta är ett mycket mer naturligt sätt att neutralisera lukter än att använda kommersiella deodoranter, vars ingredienslista ofta ser ut som en kemikalielista.

Observera att bakpulver är inte en anti-transpirationshämmande. Naturliga anti antiperspiranter existerar inte, eftersom endast kemikalier kan stoppa kroppens svettkörtlar från att fungera (vilket är en dålig idé, och kan leda till kronisk toxicitet). Därför kommer du fortfarande svettas när du använder naturliga deodoranter som bakpulver, men svetten kommer att ha en neutral doft.

Tandkräm 

Det finns en bra anledning till varför många naturliga tandkrämer innehåller bakpulver: dess antibakteriella egenskaper att förhindrar plack (och bleker tänderna som en bonus). Det är inte nödvändigt att köpa en dyr naturlig tandkräm, när bara bakpulver gör jobbet lika bra.Ta en nypa bakpulver i en liten skål. Blanda med lite vatten tills lösningen är något rinnande. Vissa människor tycker om att lägga havssalt till lösningen för att öka dess effektivitet. 

FDA har desperat försökt att skrämma bort folk från att använda bakpulver som tandkräm genom att hävda att det slipar bort emaljen. Liksom andra hävdvunna tandrengöringsmedel såsom väteperoxid, men denna påstådda slipförmåga kan kontrolleras genom utspädning. Om dina tänder är känsliga, blanda i mer vatten till lösningen. Detta kommer att minska styrkan, vilket resulterar i en mjukare (men ändå effektiv) rengöring.

Syrabindande

Om du lider av halsbränna, matsmältningsbesvär, eller något annat tillstånd som orsakas av överskott av magsyra, lös upp en tesked bakpulver i en glas vatten och drick lösningen långsamt (helst på tom mage). Bakpulver är starkt alkalisk och hjälper neutralisera magsyran på nolltid. Faktum är att de som lider av kroniska besvär av överskott av magsyra erkänner ofta att den lättnad som tillhandahålls av bakpulver är mer långvariga än vad som tillhandahålls av kommersiella magsyrebindande mediciner.

Ansiktsrengöring

Bakpulver är bra ansiktsrengöring, och är känt för att förbättra akne, eksem, pormaskar och andra hudåkommor. För att göra en ansiktstvätt, blanda 2 tsk bakpulver och 1 tsk varmt vatten i en liten skål, rör sedan blandningen tills det blir en mjuk pasta. Skölj ansiktet med varmt vatten (detta kommer att bidra till att ta bort överflödigt smuts), täck ansiktet med pastan med hjälp av fingrarna. Gör cirkulära rörelser verkar fungera bäst. Slutligen, efter ett par minuter har gått, ta bort pastan och tvätta ansiktet noga med varmt vatten tills alla rester är borta. 

Tvättmedel 

Lägg bakpulver i din tvätt är ett effektivt, kostnadseffektivt och kemikaliefritt sätt att hålla dina kläder rena och mjuka. Lägg bara till en halv kopp bakpulver till varje tvätt (om du rengör tvätten för hand i en balja med vatten) eller tvättmaskinens sköljning. Bakpulver är ett särskilt bra val för människor som föredrar kläder gjorda av naturliga fibrer som bomull, lin eller hampa. Egentligen, vad är det för mening med att köpa dessa naturliga kläder om de bara kommer att vara förstört med kemiska rengöringsmedel?

Från XXL till Small!

Fick "order" av Adam igår kväll att han behövde nya byxor och jag sa till honom att möta mig på jobbet i eftermiddag. Så gjorde han och vi åkte in till stan för att handla byxor. Det är Hennes&Mauritz i Femman som gäller när han ska byxor. De har ofta bra och ganska billiga byxor och jag släpper honom "lös" i affären. Han får plocka vad han gillar, prova och sedan bestämmer jag vad av det han vill ha som jag köper.
Det blev ett par jeans, ett par jeansshort och en t-shirt. Under tiden gick jag runt och kikade på damavdelningen och hittade egentligen ingenting. Lite befriande att inte hitta något som man bara måste ha för det är så snyggt!
Efteråt gick vi och käkade kycklingsallad för båda var jättehungriga. Jag blev mätt och Adam var fortfarande hungrig på den "lilla" salladen som serverades men vi var i alla fall inte vrålhungriga längre.
På väg ner till spårvagnen går vi förbi ett annat H&M och jag ser en klänning som hänger i fönstret som får mig att tvärstanna och gå in i affären. Där hänger ett gäng i storlek L och M och jag grabbar tag i storlek L av gammal vana och hänger den med galgen runt halsen och konstaterar att den är både för lång och för stor...hm, jag får väl testa Medium då. Gör samma sak med den och måttar över höfterna där jag är bredast och säger till Adam att den här är nog för liten. Han tycker jag ska gå och prova i provrummet och jag gör så.
Den är för STOR!!!!
Ber honom gå ut och kolla om den finns i small men det gör den inte och vi bestämmer oss för att gå tillbaka till Femman och se om den hänger i de andra affärerna och efter andra försöket hittar jag den och i storlek small...jag går in i provrummet och drar på mig den utanpå min tröja och min kjol och den ...PASSAR PERFEKT!
Hjärtat stannar fan i mig! Jag har ALDRIG haft storlek small på mig! Jag har lust att hoppa och tjoa och skrika - JAG HAR SMALL PÅ MIG!!!
Jag trippar runt lite och Adam bara flinar åt mig.
Jag måste erkänna att det här kändes större än att hamna på rätt sida av 100-sträcket faktiskt.
Jag är INTE stor i min kropp och utan allt fett som legat runt mig så är jag precis så där liten som jag är född att vara.
Men det här var en stor grej för mig!
Ursäktar kvaliteten på bilden, fotografen är Adam och mobilen är ju inte den bästa men så här blev det!

Denna klänning kommer jag ha på Adams skolavslutning har jag redan bestämt. Har ett par sandaler med en liten klack på så jag inte släpar klänningen i marken. Men oj, vad fin jag känner mig i den här!
Tänker på att jag jag inte gjort någon plastik och har fortfarande en hel del kilon som jag bär på (mest på benen) och ändå känner jag mig som en miljon just nu!
Det är sådana här små stunder som ger en rent egoistisk glädje över att faktiskt vara stolt över sig själv!

Min påskhelg = både mat och slit

Den här påsken blev inte riktigt som alla andra eller som alla andras kan man också säga. Min syster Emma åkte ner från Sundsvall och åkte med min bror från Stockholm till Västergötland för att först och främst röja på pappas gård så den kan säljas. De sov över i närheten på vandrarhem de två första nätterna och det var lite frustrerande att inte kunna hjälpa till. Men de dök upp på påskafton här hos mig och jag fick bjuda dem på den påskmiddag som jag planerat: Önskemålet från Emma var att få äta lamm och lamm fick det bli! Hittade lammrostbiff på ICA som jag inhandlade och tillagade i min romargryta efter konstens alla regler med salvia, rosmarin, timjan, vitlök, peppar, salt och en skvätt rödvin.
Till detta serverades allsköns rotsaker: kålrot, palsternacka, rödbetor, potatis, morot, majrova och lök. Dessa förvällde jag först och sedan in i ugnen med Ghee och salt. Min syster tål inte mjölkprotein så jag gjorde även en rödvinssås som skulle vara den bästa enligt kocklandslaget
.

Jag ska ärligt bekänna att lamm inte är min grej alls. Jag tycker det luktar fruktansvärt illa när man tillagar detta kött men köttet gick att äta och även den egenhändigt gjorda såsen som jag tog lammskyn från romargrytan som bas och bara blandade ihop med creme fraiche och soja. Men jag var tvungen att diska direkt efter för det luktade lamm i hela köket! 

Alla var nöjda med middagen faktiskt, inklusive mig själv. 

Till dessert blev det en mejerifri dessert: Äggtoddy med hallon, lime och marängvisp. Receptet är enkelt och det enda som var svårt var att få till rätt sötma utan socker och jag fick ta det jag hade hemma faktiskt, lite sukrin och suketter! 

Det funkade också! Den enda som inte gillade det var Samantha som tyckte det var slemmig konsistens och jo, lite "slemmigt" var det men smakade gott ändå! 

Den stora behållningen var nog att faktiskt få sitta ute och äta och njuta av värme och sol! Vi drack även rödvin till Ecologica - krav och ekologiskt och gott! 

Dagen därpå, påskdagen blev det andra bullar! Vi gick upp tidigt och åkte iväg mot pappas dödsbo för ett sista ryck och då var jag och Samantha med också - så dubbel styrka! 

Kan bara säga en enda sak: - JÄVLAR vilket jobb brorsan och syrran hade gjort! Utan att gå in på några detaljer så var gården 50% "renare" än innan. Jag städade bland allt plank, brädor och träbitar som låg lite överallt och rullade däck för glatta livet. Vi SLET som djur och alla var helt slut. Emma och Anders var nog mer slut än jag och Samantha efter sina två städdagar själva men när man är så slut i kroppen att man nästan snubblar på sig själv, då har man jobbat hårt! 

Vi svor, svettades, skrattade och eldade, kastade, rev och slet men man kan åtminstone säga att vi hade tur med vädret.
Nu är det bara försäljningen kvar - hoppas vi!
Innan vi åkte tillbaka till Göteborg drog vi in i närmaste tätort och alla (utom jag) ville ha Kinamat. Vi hittade en kinarestaurang och klampade in i en tom lokal och till min glädje hittade jag något jag kunde äta också: Omelett med räkor...
Den var inte riktigt som jag förväntat mig och såg ut ungefär så här:

Den luktade och smakade...KINESMAT! Anar att de stekte räkorna och omeletten i traditionsenliga olja, kryddad med glutamat och annan "skit". Hade jag inte varit så hungrig så hade jag inte ätit den alls. 

Dottern och syskonen beställde in någon kycklinggryta som tydligen smakade "skunk" och de åt inte jättemycket, de heller. 

När jag skulle sova åkte någon konstig form av "halsbränna" upp och ner i magen och har hållt på hela dagen idag. 

Det hade nog varit bättre att skippa det där restaurangbesöket helt och ätit något snabbt när vi kom hem men vi kom inte hem förrän elva på kvällen och fast man var så trött var det svårt att sova, då tankarna kretsade kring allt som har med pappas dödsbo att göra + plus den brännande känslan jag hade i magen.

Idag är jag både trött i kroppen, själen och skallen och hade behövt sova mer än jag gjort de här dagarna.
Glädjen satt i att få umgås med mina fina syskon och familjen ändå!

Tillskott som hjälper tarmen att smälta kosten

När man är gbp-opererad har man ingen magsyra i magsäcken utan den finns längre ner i tunntarmen där den faktiskt inte ska vara och enzymer som också ska hjälpa till att bryta ner kosten och få ut näringen och därför drabbas alla som opererar sig av näringsbrister på olika sätt men ändå alltid någon form av brister. Vården uppmanar opererade att äta protein först och sedan resten och att vi ska äta näringstillskott. 

Jag har ramlat över ett enzymtillskott som jag tycker verkar vara väldigt bra och intressant som innehåller tre olika enzymer: Betain/Pankreatin/Pepsin
För att förstå vad dessa enzymer betyder för kroppen kommer här en förklaring:

Betain är en källa till metyl. Det påstås vara en B-vitamin (B10).
Vad är betain bra för?
Betain kan vara bra för immunförsvaret, nervsystemet, hjärta, blodkärl och när stressen är för hög. Ryggmärgs fel på nyfödda och Alzheimers sjukdom, kan behovet av betain öka.
Levern använder betain för att producera cholin, ett läkemedel som förbättrar minnet minska nervositeten, öka muskel tillväxten och förebygga leversjukdom.
Brist på betain
Underskott av betain sägs vara vanligt idag, då särskilt i kombination med ett högt intag av protein och otillräckligt av metyl. Höga nivåer av aminosyran homocystein är vanligt förekommande, och en minskning genom att tillföra betain då kroppen också kan omvandla homocystein tillbaka till metionin. Vid högt intag av alkohol har kroppen ett ökat behov av betain.

Pankreatin hjälper din kropp att bryta ner fett, stärkelse och protein i den mat som du ätit när den passerar genom tarmarna. För att pankretatinet ska blanda sig ordentligt med maten är det inneslutet i små pellets.

Pepsin är en viktig komponent i magsaften. Där påbörjar pepsinet nedbrytningen av protein (klyver bindningen till till exempel tyrosin och fenylalanin). Pepsin kräver sur miljö och arbetar i nedre delen av magen. Den finns i magen på däggdjur.

Så här beskrivs själva tillskottet, översatt från engelska: 

Åldrande, sjukdomar och överanvändning av antacida (läkemedel mot sura uppstötningar, t ex omeprazol och novalukol)  kan bidra till en otillräcklig utsöndring av saltsyra och pankreasenzymer, vilket resulterar i ofullständig matsmältning. Denna maldigestion kan leda till olika hälsoproblem, bland annat näringsupptag, matsmältningsproblem  (t.ex. gaser, uppblåsthet och diarré) och vitaminbrist (speciellt för de fettlösliga vitaminerna). Thorne erbjuder saltsyra och ren pepsin. Till skillnad från många kosttillskottsföretag är pepsinet som används i Thornes produkt ren, outspädd och laktosfri. Thornes rena pankreatin är också laktosfritt och har den högsta styrkan och renheten som är möjlig. Dessa element kombineras i en formel, BPP, för att hjälpa och stödja den övergripande matsmältningen. Personer som kan ha låg saltsyra-produktion och har dåligt upptag av protein, kolhydrater och fetter bör överväga BPP.

Saltsyreutsöndringen i magen gör flera positiva saker. Det hjälper protein-matsmältningen genom att aktivera pepsinogen till pepsin , det gör magen steril mot intagna patogener (smittämnen, gifter, stress och autoimmunitet) och det hämmar oönskad överväxt i tunntarmen, vilket uppmuntrar flödet av galla och pankreasenzymer (enzymer som hjälper till att bryta ner näring). Saltsyra underlättar också upptaget av ett antal näringsämnen, inklusive folat, vitamin B12, askorbinsyra , betakaroten , järn, och vissa former av kalcium , magnesium och zink.  Ett flertal studier har visat att saltsyrasekretionen i magsäcken avtar med stigande ålder. Överanvändning av antacida (Läkemedlen som motverkar sura uppstödningar) kan också leda till låga nivåer av saltsyra i magsäcken, vilket kan resultera i dåligt proteinupptag.

Pankreatin är en blandning av flera matsmältningsenzymer som produceras av celler i bukspottkörteln. Pankreatin består av amylas , lipas och proteas . Pankreatinproduktion och utsöndring från bukspottkörteln är avgörande för matsmältningen och absorption av många näringsämnen, speciellt fett.

Det här tillskottet kan köpas på nätet bland annat på sidan jag översatte från som heter www.naturprodukter.se

Jag kommer köpa detta och testa! 

Man tager vad man haver!

Fredagen kom och jag kom hem efter jobbet och hade absolut inte handlat något, då plånboken nästan ekar just nu efter en massa utlägg på skadad katt, bil etc.
Pizza hade jag redan bestämt mig för att göra för jag visste att jag hade grejer till en pizzabotten hemma och var ganska säker på att jag hade till topping också.
Botten blev den Halloumi-botten jag fick tips av min vän Maria men kommer från Birgitta Höglund:


Pizzabotten för 2

2 dl riven Halloumi

1 Ekologiskt Ägg

½ dl Grädde

2 msk Pofiber

Rör samman ingredienserna till pizzadegen. Låt svälla i 10 minuter.

Bred ut till två runda bottnar, ca 1 cm tjocka, på bakplåtspapper. Förgrädda på 250 gr i 10 minuter.

De här bottnarna går bra att lösfrysa och ta fram eftersom och fylla med valfria pizzatillbehör.

Det var den lätta biten. Nu till toppingen.

Hade ingen tomatsås hemma och ingen creme fraiche så det fick bli Färskost med blåmögelostsmak! 

Ni vet de där små runda burkarna för en tia. 

På detta riven ost, bacon, lök, haricote vertes och några körsbärstomater och häpp så blev det en pizza! 

Haricotes vertes är ju inte direkt vanligt att ha på pizzan men den såg så blek ut och det funkade faktiskt och mätt blev jag!

Måste ju också berätta lite om livet utanför köket.
Köpte för två veckor sedan en Crosstrainer! Har kollat i flera månader efter en roddmaskin men dessa är antingen sålda eller så kan jag inte få hem dem men nu hade jag sonen i stan och han åkte och hämtade den. Den kostade 295 kr och nu skulle här tränas hemma i vardagsrummet, framför teven.
Första försöket blev 5 minuter med stumma ben och en puls som jag trodde skulle hoppa ur kroppen.
I söndags var jag uppe i 17 minuter, lite småsvettig och kände mig väldigt nyttig. Särskilt med tanke på att jag parkerade mig i soffan hela lördagen och maraton-tittade på Game of Thrones.
Nu ska jag bygga lite muskler både fram och bak, tänkte jag!

Dessutom blev katten friskförklarad i fredags och slipper både kroppsstrumpa och tratt! 

Till påsken kommer mina kära syskon hit och förutom att röja i pappas hus för försäljning ska vi umgås och jag får presentera Magnoliorna för min syster som aldrig sett dessa i verkligheten. De finns inte i Norrland och jag älskar dessa fantastiska blommor. Det doftar så underbart när de blommar! 

 Frisk katt, vår, en Crosstrainer och efter ett litet aggressivt besök hos doktorn förra veckan så verkar mina "problem" vara rätt okej.
Jag kommer inte dö av näringsbrist än på ett tag verkar det som. Jag har fått en remiss till överviktskirurgen på Sahlgrenska angående mina värden så den storyn är inte slut än.

Gastric bypass: Ett verktyg för livsförändringar?

Ett av det vanligaste argumenten för att utsätta sig för en gastric by-passoperation eller alla versioner av överviktsoperationer som finns är: - Jag behöver ett verktyg för att klara av att gå ner i vikt! 
Samtidigt så ser jag trenden så tydligt i grupperna jag själv har och den andra gruppen som är för Långtidsopererade - de som opererades för mer än tre år sedan. Trenden är att det går undan som attan det första året och saktar av det andra året och det tredje så står det still eller faktiskt börjar vänta uppåt igen...så vart tog det där verktyget vägen? 
Försvann det? 
Eller är det så att det där verktyget inte ens existerar? 
Hur tänkte jag själv inför min operation? 
Jag kan ärligt säga att jag nog inte tänkte alls utan mer kände. Jag kände en avgrundsdjup panik över min stora, tjocka kropp. Jag var panikslagen över att jag inte kunde röra mig normalt, att folk glodde och kastade glåpord efter mig och känslorna jag hade inför mig själv som enbart var självförakt. Jag tänkte nog bara: - Jag måste bli av med alla dessa kilon och jag klarar det inte själv! 
Är det så alla känner och tänker? Hade någon sagt till mig då, den där gången att nej, du får ingen operation men vi kan sy ihop munnen på dig eller sätta dig på en öde ö där du bara får äta granskott så hade jag gjort det. Jag hade panik och jag känner igen den känslan från många andra som skriver att de ställt sig i kö för operation.
Sedan håller man envist kvar den där känslan av att NU kommer jag bli normalviktig - nu KAN jag inte välja längre...tills man inser att verktyget man trodde att man fick genom att ta bort större delen av magsäcken inte riktigt funkar för nä, det satt ju inte i magen utan i skallen. 
Verktyget vi tror att vi får är att vi MÅSTE tänka på vad vi äter och att mängden mat vi får i oss är så liten att man bara MÅSTE gå ner i vikt på grund av de där barnportionerna. 
Jag kan säga att jag har nog aldrig tänkt på mat så mycket som efter att jag startade mina grupper på Facebook och den eviga dialogen är:
- Vad äter du? 
- Hur mycket äter du?
- Hur ofta äter du? 
- Varför går jag upp i vikt efter operationen?
- Varför drabbas jag av blodsockerfall?
- Varför drabbas jag av näringsbrister?
- Varför tappar jag håret?
- Varför tappar jag mina tänder?
- Varför dumpade jag på det här när jag inte gjorde det förra månaden?
- Vad ska jag göra för att gå ner mer i vikt?
- Vad ska jag äta för att gå upp i vikt? 
- Hur kan jag få stopp på det här?

Har du inte opererat dig ännu så finns det egentligen bara ett enda svar: Låt bli operationen och fundera på vilka verktyg du behöver som faktiskt baseras på ett beslut, en självinsikt, kunskap och faktiskt VÅGA testa din förmåga att välja bort det som du faktiskt inte SKA äta! 
Du kan inte spika i en spik med såg och såga med en hammare. 
Varför då tro att du kan det? 
Vågar du vara utan spannmål, socker och kemiska tillsatser i din kost?
Vad skulle hända tror du?
Du kommer antagligen ha massor med frågor då också men kanske du får svar som du faktiskt kan göra något med istället bara för att "gilla läget" med näringsbrister, håravfall, dåliga tänder, dumping och blodsockerfall. Du kanske faktiskt slipper gallstensanfall, tarmvred och andra mer otäcka skador som du kan råka ut för efter den där operationen. 

Jag skrek TJOOOHOOO häromdagen! 
En ung tjej som hade bestämt sig för att inte operera sig skrev i stödgruppen att hon tyckte det var så seeeegt att gå ner i vikt för hon hade bara gått ner tre kilo. Hon skrev så här:

"Jag valde att inte göra GP och ställde in operationen en vecka innan. Blev så himla rädd efter att jag har fått höra. Istället började jag träna och har förlorat 3 kg på 4 veckor :S Snacka om trögt, skulle jag operera mig skulle jag nog redan ha förlorat 10 kg  Känner mig som himla deppig, DET GÅR SÅ HIMLA TRÖGT!"

Jag rekommenderade henne lchf och tipsade om två grupper för "vanligt" folk (de som inte är opererade) och så skrev hon att hon redan gått ner två kilo på en vecka och kunde inte riktigt tro att hon gjorde det för hon åt sig mätt, åt gott och mådde så bra! 
Då blir jag så där: YES-VAD-GLAD-JAG-BLIR!
Hon vågar!
Hon fixar det! 
Den vanligaste reaktionen från många som börjar med lchf är just:
FAN VAD LÄTT DET HÄR VAR! 
Så när folk säger till mig att jag är så duktig som gått ner så mycket de sista åren så har jag lite svårt att tycka jag är duktig för det har inte varit en kamp, snarare rena barnleken. Det som varit svårt är alla människors fördomar inför kosten - den där kosten som är utan spannmål, socker och tillsatser. Ja, visst är det konstigt! Men ack, vilket bra verktyg det är! 
Det absolut bästa verktyg jag någonsin hittat när det gäller kampen mot sockerberoende och övervikt. 
Jag har inte mer karaktär än någon annan. Jag är inte starkare än någon annan
 - jag har bara rätt verktyg! (Nu) 

Ugnspannkaka

Fredagsgodis! Ibland steker jag "vanliga" lchf-pannkakor men idag mådde jag inte så bra, ont i huvudet och lite lätt illamående så jag googlade på ugnspannka och jag ville INTE ha fläskpannkaka vilket verkar vara det vanligaste.
Efter lite letande hittade jag följande recept från HannaKJonssons blogg.
Fyra ägg
Tre dl vispgrädde
Två matskedar fiberhusk
80 gram riven ost
Salt

Vispa ägg och grädde, blanda ner den finrivna osten och sedan fiberhusken. Låt stå och svälla en halvtimme.
Häll i en smord form, inte en långpanna! (ca 20 x25)
In i ugnen i ca 20 minuter på 200 grader.
Jag lät den stå inne tills den fick fin färg.

Till denna eminenta ugnspannkaka serverade jag en körsbärsgucca:

ca 1-2 dl frusna körsbär

0,5 dl vispgrädde

1 dl rysk yoghurt

1 tsk vaniljpulver

lite sötning

Kokade upp körsbären med sötningen. Lät dem svalna och stoppade i vaniljpulver. 

Mixade körsbären lite försiktigt och sedan blandade jag ner grädde och yoghurt. 

Farligt gott! Man kan välja vilka bär man vill eller bara vaniljpulver också. 

Fick i mig hälften av pannkaka och jag är rejält mätt kan jag säga! Har inte ätit så mycket innan idag så jag fick plats med detta. Lär nog inte äta mer idag. 

Isis är deppig! Hon fick åka till veterinären idag igen och ta bort dränet. Oliver ringde från veterinären som jag upplevde "skällde" på mig för att det var svullet och frågade om katten rivit på såret. Inte vad jag har sett men hon har ju slickat på bandage-tuben och jag kan ju inte kolla henne när jag är på jobbet. Nu ska såret luftas så när jag är hemma får hon ha tratten på sig även om hon hatar den. Hon kommer inte åt att äta eller dricka så jag får nästan mata henne!

Men ja, ja, en vecka till och sedan slipper hon stygnen också!

Stekt torskrygg med pepparrotsmajonäs

Fick idén om pepparrotsmajonäs från en reklamfilm på teve om Sushi där "kocken" blandar majonäs med wasabi. Jag insåg att kombinationen måste vara perfekt för vanlig fisk också. Jag äter inte Sushi överhuvudtaget eftersom jag fullständigt hatar rå fisk, men tillagad fisk älskar jag.
Ingredienserna är löjligt enkla:
1 dl majonäs
1-2 tsk riven pepparrot
några droppar citronsaft
lite salt
1 msk hackad dill
Blanda ihop!
Det här räckte faktiskt bara till mig så är man fler så dubbla receptet. Var inte rädd för att pepparrotsmajonäsen är stark för tillsammans med fisk och grönsaker blir det inte så starkt om man inte gillar det. Pepparrot kan smaka lite olika starkt så våga smaka dig fram.
Till detta serverades två bitar fin torskrygg som jag stekte i rikligt med smör, vitpeppar och salt. Jag öste smöret över fisken medan jag stekte den.
Serverades med en sallad på färsk ekologisk spenat, en halv avakado, ekologiska små plommontomater och gurka.
Riktigt gott och väldigt enkelt!

Besöket hos näringsspecialisten...

Igår var det då äntligen dags för mitt inbokade besök hos Elmes Energi och Hälsa för min näringsanalys...trodde jag!
Stannade kvar på jobbet och ca 20 minuter innan besöket gick jag upp för den branta trappen upp mot Lunden där hon har sin mottagning - i samma lokaler som Vidarkliniken. När jag kom dit var klockan tio i så jag tog det lugnt och skickade ett sms till henne då dörren var låst. Tänkte att hon kanske kunde släppa in mig så jag slapp stå utanför och frysa i den kalla vårvinden men inte ett ljud. Jag fick en sådan där känsla av att något inte stämde och den känslan stämde däremot. Klockan sex hade ingen vare sig svarat på mitt sms eller öppnat någon dörr. Tog fram mobilen igen och ringde och en röst svarade att numret inte var tillgängligt för tillfället. Jag ringde två gånger för att vara på den säkra sidan. När klockan var tio över ringde jag numret till Vidarkliniken där jag åtminstone fick en telefonsvarare att tala med där jag frågade om de visste var Elme höll hus.
Sedan gick jag därifrån. Jag var inte bara arg, jag var faktiskt ledsen.
Jag hade sparat ihop 1500 kr till det här besöket, pengarna jag fick för min hankatt som jag sålde för två veckor sedan.
"Tröstade" mig med att jag hade 1500 kr till något annat, som att t ex få ordning på pappabilen som behöver nya bromskivor, reparation av avgassystem och lite annat smått och gott.
När jag kom hem säger Adam, som var hemma med förkylning att Isis sår som han upptäckte i lördags inte såg bra ut alls. Vi lade upp henne på köksbordet och jag kollade också och nej, det här var inte bra.
Såret var öppet och även jag insåg att det här måste sys för att läka ihop. Ringde för råd till Blå Stjärnan och förstod att jag ändå kunde vänta tills dagen därpå, idag.

Hur hon fått detta sår är för mig en total gåta då hon bara är inne på innergården och inomhus och jag vet inget som är så vasst att det kan skära upp hud på det här viset. Det är ännu konstigare att hon inte blött för det hade man ju inte missat med tanke på att hon är vit. 

Ringde tidigt i morse och fick en tid till halv tio till Partille Smådjursklinik och de skulle åtgärda såret så fort de kunde och vi beslutade oss för att stanna kvar och vänta. 

Hon fick först smärtstillande och sedan en narkosspruta. Vi gick iväg och eftersom Rusta ligger i närheten så gick vi dit (Jag och Oliver) och struttade runt och kollade på allt som finns där. Sedan köpte vi oss varsin kaffe och satte oss nere vid Säveån en stund. Vid tolvtiden gick vi tillbaka och då var hon nästan klar. Jag hade redan innan sagt att hon inte kan ha någon tratt på sig eftersom hon är så noga med att ha koll på allt omkring sig, så en strumpa var att föredra.  Även om Cesar är såld nu så lär det ta lite tid innan hon förstår helt att ingen annan katt kommer och attackerar henne. 

Såret syddes och det sattes ett drän i såret som ska spolas varje dag fram till på fredag då hon ska på återbesök för att ta bort dränet och nästa fredag ska även stygnen tas bort. Himla tur att Oliver är hemma och har tillgång till bil för annars skulle det inte bara kosta de 2000 kronor som detta kostade - plus antiinflammatorisk och smärtstillande medicin utan två halva arbetsdagar. Jag får väl igen några hundra på självrisken men ja, det här var vad pengarna gick till istället. 

Så nej, jag vet fortfarande inte vad jag ska göra åt mina brister i dagsläget och några andra pengar kan jag inte lägga på det i dagsläget. Isis är viktigare i dagsläget. Men ja, jag kan inte påstå att jag mår sämre nu än förut så jag TROR att min kur med Spirulina och Gentle Iron fungerar. Jag ska till den läkare som jag tog blodproven hos den 8 april och då kommer jag begära nya prover. Vill även veta min östrogennivå så jag vet om jag är östrogendominant eller ej. Fortsätter med mina tillskott och Progesterall-salvan fast i rätt dos nu! :) 

Vad hade hänt Elme? Kvinnan som har Vidarkliniken ringde senare på kvällen igår och berättade att Elme fått diagnosen bröstcancer i julas och lagt ner allt, sagt upp kontraktet etc. men allvarligt? Hur svårt kan det vara att stänga ner sin hemsida också? Eller be någon annan göra det om man inte själv orkar? 

Riktigt oproffsigt faktiskt och samtidigt tycker jag att när en näringsspecialist får cancer borde man hantera det på ett annat sätt antar jag?