SSS-dag 6

Vaknade till en mulen himmel och strax efter började det att regna. En "perfekt" dag att göra inomhussaker...energin var låg redan i morses men tänkte ändå inte ge efter utan bestämde mig för att dra iväg till Reningsborgs Second Handmarknad som ligger här i Angered. Man kan alltid hitta något!
Gick runt och hittade några toppar och även tre vaser - insåg häromveckan att jag inte har några vaser att sätta blommor i när jag plockar med mig lite utifrån. Hittade även två stolsdynor för 30 kr stycket. När jag skulle betala såg jag min väninna som var vänlig att skjutsa hem mig med mina grejer.
Sedan var jag tvungen att pusta lite för jag var så seg!
Tryckte i mig lite Gräddost och och en kopp kaffe. Sedan ner till centrum och handla lite.
Det blev en stor bit Revbensspjäll bland annat.
Så dagens middag blev ungsstekt Revbensspjäll och resterna av salladen som jag fyllde på med vitkål igår.
Kan inte påstå att jag var speciellt hungrig men jag åt ändå:

Cirka en deciliter sallad, några oliver och en sked smör blev tillbehören. Efter middagen blev jag så trött att jag bara ville lägga mig ner och sova! Drog ut min Badenbadenstol för solen kom tillbaka på eftermiddagen. 

Lade mig en stund och tänkte att nääääe, det här går inte! Ut och gå!

Så jag tog kameran och gick en promenad i slow motion utmed Lärjeån. Det är rena paradiset! Fåglarna sjöng, solen lyste och allt är så grööönt! Jag älskar verkligen naturen här och tröttnar aldrig på att gå här. 

Jag var ute i någon timme sedan orkade jag faktiskt inte mer. 

Jag hoppas att denna trötthet släpper till i morgon för det här är inte kul! Jag gillar inte att känna det som att jag har betong i kroppen. 

Här är lite bilder från promenaden! 

SSS-dag 4 och 5

Igår var det Kristi Himmelfärdsdag och det var bestämt sedan innan att jag skulle bjuda på middag. Alla "ungarna" skulle komma och min dotter skulle ha med sig sin nya kärlek som jag aldrig träffat så ja, jag var faktiskt nervös. Så nervös att jag vaknade klockan nio och var på Duracellhumör. Hade lagt ett stycke fläskköttsstek i marinad på kvällen. Nu hamnade den i min berömda romargryta. En timme på 200 grader och sedan ner på 75 grader.
Sedan gick jag ut solskenet och började rensa bort allt gräs mellan alla plattor på min innergård. Det innebar att jag fick flytta möbler och krukor, rensa mellan plattor, sopa upp allt skräp och gräs och ställa tillbaka allt igen etc. Jag var klar vid tvåtiden och när jag satte mig så kändes det som om jag aldrig skulle orka komma upp ur stolen igen.
Fast ja, jag var ju tvungen! Maten skulle lagas och insidan behövde också städas en del.
Först gjorde jag sallad efter en idé jag fått i skallen - jag ville göra en krispig sallad med majonäs och rysk yoghurt som bas.
Detta hamnade i salladsskålen:
1 liten hink rysk yoghurt
ca 2 dl majonnäs
4 klyftor vitlök
salt, svartpeppar och lite chilliflakes
finhackade örter från trädgården: Chokladmynta, Citrontimjan, vanlig Timjan, lite Persilja och några blad Salvia.
Detta mixade jag ihop med stavmixern.
Sedan skar jag tunna skivor av:
4 stjälkar selleri
2 paprikor, en röd och en orange
1 knippe rädisor
1/2 gurka som jag kärnade ur
3 vårlökar

Marinaden till köttet innehöll 1-2 teskedar av varje:
Ingefärspulver
Vitlökspulver
Smoked Parika-pulver
Chiliflakes
Svartpeppar och salt
Citrongräs
Spiskummin
2 msk ajvar
3 msk ekologisk kallpressad rapsolja
Lade köttet ihop med marinaden i en plastpåse och där fick det ligga över natten.
Lade köttet i romargrytan och satte in den i en kall ugn på 200 grader i en timme. Sedan sänkte jag värmen till 100 i en timme och sedan till 75 grader. Den fick stå där tills det var dags att äta. Vi åt vid sjutiden så den stod från klockan tio på förmiddagen.
Tog ut köttet och delade den med två gafflar och ringlade lite av köttfettet över.

Tilltugg blev en "vanlig sallad" med tomat, lök, gurka, morzarella, vårlök och huvudsallad.
Stekte även Halloumiost i timjan och svartpeppar.

Det blev mer gäster än jag räknat med men alla åt sig mätta och belåtna i min nystädade innergård!

Har absolut ingen som helst aning om hur många kolhydrater, fett och protein jag fick i mig men ja, jag var rätt mätt och nöjd i alla fall. 

Fick känningar av lite huvudvärk senare på kvällen och shottade en tsk salt och vatten. Drack ganska rejält med vatten för att inte bli uttorkad men vaknade i morse och kände inte bara av muskelvärken i ben, rygg och nacke efter mitt storstädande så jag tog en salt-shott till plus min vanliga frukostprocedur med msm och bikarbonat. 

Ställde mig på vågen och kunde konstatera att jag blivit av med tre kilo under dessa fem dagar! 

GÖTT! 

Att det är vätska som släppt vet jag men ju mindre vätska jag blir av med desto bättre för min dumma hand. 

Jobbade idag till skillnad från många andra som hade klämdag och idag har jag varit hungrig! 

Drack mitt fett-kaffe och till lunchen drog jag till affären och köpte Salami, majonnäs och en avokado. 

Avokadon var på gränsen till övermogen så jag åt bara en halva och 80 gram salami med majonnäs. ¨

Drack smörkaffe på förmiddagen och hade lite grädde i eftermiddagskaffet. 

Var rejält hungrig när jag kom hem så jag gjorde faktiskt två "mackor" på mitt mjuka sesambröd och lade på både smör och gräddost på dessa och drack smörkaffe till. 

Ändå var jag hungrig!

Dagens middag blev en tjock, ugnsstekt fläskkotlett med sparris och champinjoner och smör. 

Det enda jag åt mer än det som finns på bilden var smör faktiskt. Kotlett är TORRT! 

Blev mätt men det höll inte så länge så jag har även ätit två stekta ägg nu på kvällskvisten. 

NU är jag mätt!

Så idag var det en hungerdag men huvudvärken har försvunnit! 

Har absolut ingen aning om vad jag ska äta i morgon så det får bli vad jag känner för när jag vaknar. Det är ju lördag så jag känner ingen direkt panik över att behöva planera. 

Det är konstigt hur sugen man kan bli på sådant som man brukar äta men som är no-no just nu - korv och bigarråer! Vid frukt-och grönsaksståndet på torget säljer de berg med turkiska bigarråer just nu och det gör nästan ont att se dem men näääe, jag överlever utan dem! Säsongen för dessa godsaker håller på ett bra tag till. 

SSS-dag tre

Tredje dagen och nu känner jag att det börjar hända något. Ställde mig på vågen och den börjar sakta peka neråt och energin börjar komma och med den kommer också humöret - det goda humöret! Jag har mått riktigt dåligt psykiskt sedan i lördags då familjen fick ett dödsbud vilket sänkte oss alla som kände personen. Ett hål i mitt hjärta och på måndagen var det dessutom min pappas "födelsedag" och saknaden efter honom gjorde sig påmind. Tårarna rann lite här och där, även på jobbet.
Men idag har jag mått oförskämt bra, även om sorgen finns där inom mig. Energin känns på topp! Ingen huvudvärk p g a uttorkning heller, fast jag sprungit på toan som om jag hade urinvägsinfektion. Nu släpper mina vätskedepåer som jag samlat på mig det sista halvåret.
Samma frukost och samma lunch som vanligt. "Fuskade" med lite, lite grädde i kaffet på eftermiddagen.
När jag kom hem möttes jag av en hund som kom springande utan halsband och koppel och inte någon ägare syntes till.
Jag tog med mig hunden in och ringde polisen men ingen hade anmält någon hund försvunnen. Efter tre timmar ringde polisen igen och hade fått in en anmälan och det visade sig vara en person som bodde i området bredvid så inom tio minuter fick hunden komma tillbaka till sin rätta ägare. Den hade tydligen smitit ut under dagen. Vovven betedde sig lite konstigt när ägaren kom - den blev inte så där glad som jag trodde den skulle bli utan visade mig mer glädje än mot sin ägare. Isis var däremot väldigt glad att få bli utsläppt från mitt sovrum där hon fick vara medans vovven var hos mig. Det var ändå lite småmysigt att ha vovven hos mig för den fick ut mig på en kvällspromenad. Man skulle ha en vovve några timmar om dagen så man fick ändan ur stolen och fick röra på sig lite!
Middagen bestod av följande:

Lade fem skivor Coppa underst. (Det är ett smörgåspålägg gjort på fläskkarré som finns på ICA) 

Spred ut ett lager med en matsked majonnäs på köttet och sedan fyra skivor Åseda gräddost. 

Toppade detta med tre stekta ägg. 

Mätt! 

Dagens intag blev totalt:

Fett: 173 gram

Kolhydrater: 4.66 gram

Protein: 61.57 gram

Kcal: 1823 

Känner mig väldigt nöjd med detta då jag ligger väldigt lågt på både kolhydrater och kalorier. Hade jag ätit något grönt till så hade kolhydraterna blivit lite mer. 

I morgon ska här bjudas på middag och det kommer bli  Pullded pork, en sallad och Halloumiost. 

Jag kommer inte äta allt som serveras i morgon för jag kommer fortsätta hålla mig strikt, även på en familjemiddag. 

Gruppen Skaldemans LCHF är så himla bra! Det är bara en massa energi och glada tillrop i gruppen och det boostar en väldigt mycket. Så mycket att jag gått ur alla andra lchf-grupper faktiskt. Har bara mina egna som är specialiserade på gbp-opererade också naturligtvis. 

SSS-lchf dag två

Idag var jag på Sahlgrenskas Kirurgmottagning för första gången på många, många år. Stället man kommer till när man vill bli gbp-opererad...och nej, jag var inte där för att göra någon operation. Min läkare på VC visste ju inte vart hon skulle skicka mig när jag klagade över att mina värden var i underkant och att jag ville ha en uppföljning. Fick vänta 45 minuter längre än jag borde och fick tillbaka min hundralapp. Kirurgen var jättetrevlig men han insåg snabbt att han inte kunde hjälpa mig mer än att skicka mig vidare till en dietist och jag krävde att det skulle vara en som faktiskt fattar vad lchf är för något - annars blir det bara bråk. Frågade om det inte fanns någon näringsspecialist på sjukhuset och jo, det finns det. Det är den personen som dietisterna rådfrågar när de inte själva vet vad de ska göra så den dietist som jag ska få träffa måste koppla tillbaka till näringsspecialisten. När detta händer vet jag inte men tre månader är väl vad vårdgarantin lovar. Återkommer med detta när det sker!

Dagens såg ut ungefär som den gjorde i går med frukost och lunch. Kände mig hungrigare i dag än jag gjorde igår men det kan också bero på att jag nästan hatar smörkaffet. Usch, vad jag saknar min grädde i kaffet. Men inget ont som inte har något gott med sig - jag drack bara två koppar kaffe idag på jobbet. När jag kom hem var jag rejält hungrig och stoppade i mig en skiva kalvsylta med lite majonnäs på och eftersom jag hade glömt köpa kattmat (blötmat - hon har torrfoder) så plockade jag fram den leverkorv jag köpt men inte ätit för det kunde väl passa en katt? Men nej, hon luktade på den och fnös...så jag tog två skivor av den också.
Så fixade jag den absoluta hungern.
Hade redan bestämt mig för vad jag ville ha till middag:

Köttfärsbiffar på blandfärs. 

Kryddade färsen med sockerfri Grillkrydda och chilliflakes. 

Formade runda biffar som jag lade i en smörad ugnsform. 

Snurrade bacon kring varje biff och den baconskiva som blev över klippte jag sönder och lade uppe på köttfärsbiffarna. En klick smör på varje biff och in i ugnen på 200 grader i ca 40 minuter. 

Lade upp två biffar och hyvlade en skiva Åsedas gräddost på varje biff. 

Till detta tog jag en halv avokado och fem gurkskivor och en matsked majonnäs. 

Nu har jag lärt att en avokado inte alls har så högt kh som det är sagt för ofta tar man med kärnan och skalet också - vem det nu är som äter det! 

I övrigt har jag druckit 1,5 mugg kaffe här hemma - MED grädde! 2 msk grädde har jag unnat mig. 

Totalt intag idag blev

 Fett: 217 gram

Kolh: 8.20 gram

Protein: 74 gram

Kcal: 2226

Känns rätt okej!

Enligt Skaldeman ska man inte äta något som är över 3 kh per måltid men här blir det lite mer på den måltid jag äter - middagen och i övrigt i princip inga kolhydrater alls. 

Detta ska man äta om man vill gå ner mer än 50 kg, vilket jag inte ska göra men man kan börja med detta oavsett hur mycket man vill gå ner.

Får jag fart på viktminskningen den här veckan så börjar jag träna nästa vecka - det har jag lovat mig själv. Jag kommer köra på fram till semestern den 7 juli så har jag något kvar att gå ner efter det, så tar jag det efter semestern. 

Så är min plan! 

Sten Sture Skaldemans return

Blev inbjuden till en FB-grupp som heter Skaldemans LCHF. Där samlas folk som tröttnat på kak -och brödbakande lchf-recept och som vill gå tillbaka till "basic" med strikt LCHF.
Jag kallade det för fakir innan men ja, ja, vad det heter är väl inte så noga. Nu ska det köras strikt och det finns verkligen en orsak till varför också. Ställde mig på vågen nyss (eftermiddagsvikt) och häpp, jag har gått upp åtta jävla kilo!!!
Hur detta har gått till vet jag inte mer än att jag inte märkt det någonstans på kroppen, enbart på vågen. Mycket mysko men klimakteriet är väl ingen bra grej för vikten tydligen.
Men skam den som ger sig!
Nu drar jag igång med strikt lchf fram till semestern, andra veckan i juli. Där tar jag ett uppehåll på fyra veckor och sedan kör jag igång igen för det här är INTE kul!
Eftersom jag kört strikt förut så vet jag per automatik vad det är som gäller.
Frukost: Mitt fettkaffe (två msk smör, en msk kokosoja, ett eko-ägg, ca 2 dl varmt kaffe som mixas ihop med stavmixer)
Lunch. Två eko-ägg som vispas ihop och micras till en slags omelett och två msk smör som får smälta ner i det varma ägget.
Dagens middag:

Har även skippat grädden i kaffet och bytt ut det mot smör istället. En stoor tesked smör i en mugg kaffe och jag dricker ju kaffe lite hela tiden så att säga. Så många teskedar smör blir det vilket resulterade i att jag blev illamående nu på kvällen. Det fina med det är att nu blir det inget mer för idag! 

Kaloriintag: 2051

Protein: 57 gram

Kolhydrater 7,1 gram

Fett: 200 gram

Snacka om räcerstart! 

Skjuter mig om detta inte kickar igång min konstiga viktuppgång! *skojar* 

Pizzabotten gjord på bacon

Känner att den här sista veckan har magen sakta börjat stabilisera sig igen efter min lilla "resa" med utslagen mage och ambulansfärd. 
Boostat mig varje morgon med 4 krm msm och 2 krm bikarbonat som jag shottat. Sedan mitt "vanliga" kaffe med kokosolja, smör och ägg.
Veckans händelser gav mig en ny insikt också genom mitt jobb. Både på torsdagen och fredagen var det fika på jobbet av särskilda anledningar och det skulle som vanligt serveras socker i någon form. MEN! 
Mina kära kollegor har ju faktiskt förstått att jag inte äter socker, även om de inte har så stor koll på vad LCHF innebär men bara tanken på att de lägger ner energi och tanke på mig när det ska fikas är ju helt underbart. På torsdagen fick jag en tallrik med skinka, melon, babybellost och lite chiafrön på medan kollegorna åt Vaniljhjärtan och vetelängd. På fredagen fick jag en sallad med allt möjligt gott medan kollegorna åt persiska "kakor" och morotskaka.  Det nya för mig var inte vad jag fick äta istället för de där kakorna utan vad jag kände. 

Först och främst kände jag mig väldigt förfördelad som fick äta något som var fyllt med kärlek och framför allt: Näring! (Även om allt inte var sådant jag själv skulle äta om jag köpt det.)
För det andra så kände jag någon slags "tycka-synd-om-känsla" för mina kollegor som bara fick äta socker, mjöl och tillsatser. Jag kände ingen avund eller sug. Brukar ändå känna att det sticker till i sockerhjärnan men det är som att det har försvunnit helt ur mitt system. 

Det tog över fyra år att uppleva detta och nej, jag tror ändå inte att jag är botad för all framtid. Jag är bara "sockerfri". 
Beroendepersonen finns inom mig och ett enda litet felsteg skulle kunna väcka den djävulen direkt. 
Att tänka och vilja innebär inte att man måste gå till handling. Handling börjar alltid med en tanke. Jag tänka och känna hur socker smakar och känns utan att vilja stoppa det i min mun. Men nu tror jag faktiskt att till och med dessa tankar är under kontroll utan att behöva aktivt försöka låta bli att tänka! (Svamlar lite)

Veckan slutade med årets första After Work på min favoritbåt under Göta Älvbron. Det har ju varit sjukt varmt i flera dagar och det var det även igår kväll. Åt av deras grillbuffé, två spett med fläskkarré som jag inte ens vågar tänka på varifrån den billiga grisen kom i från. Till det åt jag Tzatziki och lite sallad och så drack jag några glas vin blandat med Ramlösa. Funkar bra för då behöver jag inte tänka på att fylla på med vatten utöver vinet utan allt ingår liksom! 
Hängde med fem andra kvinnor när de gick in till stan men tappade lusten rätt snabbt efter en stund och var hemma redan vid ett-tiden. 
Vaknade inte och kände mig som en nyponros i morse men ingen direkt huvudvärk och bara lite allmänt seg som sig bör. 
Är man bakis måste man ju äta pizza så idag fick det bli att testa en ny idé på pizzabotten. Såg något foto någonstans i någon av lchf-grupperna har jag för mig om denna typ av botten. Googlade på svenska receptsidor men hittade inget men däremot på en amerikansk Paleo-sida.  Kan ju inte heller förneka att det där knäppa programmet som heter "United states of Bacon" ger mig en del idéer också, så idag blev det en kombination av dessa två! 

"Fläta" ihop bacon. Jag ville täcka hela plåten för jag vet att köttet skulle krympa.
Så jag använde 4 paket. 

Ställ in plåten på 200 grader i ca 20 minuter. 

Jag valde köttfärs som topping, stekt ihop med lök och champinjoner. Kryddade med grillkrydda och mexikansk Tacokrydda som jag hittat utan tillsatser. (Kockens)

Den klassiska såsen är inte så klassik. Jag blandade ihop 1 dl  Relish och  2 msk Tomatpuré och en msk tomatketchup. 

Lät baconbotten svalna lite, bredde på pizzasåsen, riven mozarella med en vanlig hårdost. På med körrfärs. lite körsbärsplomontomater och basilika och in i ugnen på 200 grader i ca 20 minuter. 

Till pizzan serverade jag en blandad sallad och en sås på  2 dl gräddfil som jag blandade med 2 tsk Chipotlepasta och salt.

Adams kommentar var:
- Mamma, den här pizzan skulle folk köa för! 

En liten repris från lördagens upplevelse

Jag vet inte vad som händer men något är inte som det brukar vara med min mage. Jag är rätt van vid att magen inte hänger med varje dag. Ibland är det bara som att den stänger av men de sista dagarna har det nästan varit mer en regel än undantag. Jag vaknar på morgonen och magen är svullen och "tyst" vilket i sin tur gör att jag inte ens vill dricka mitt fett-kaffe med ägg som jag brukar dricka sedan 1,5 år tillbaka. Den starten gör att jag inte dumpar på morgonen och magen kör igång efter ca 30 minuter.
Både igår och idag har jag inte kunnat dricka min frukost och ätit mitt första mål mat vid lunchen på jobbet - då mina två ägg. Det innebär samtidigt att jag är sjukt hungrig när jag kommer hem så jag har ätit något snabbt innan det är dags för middag.
Idag när jag kom hem åt jag två matskedar av den spenatlåda jag gjorde igår till fisken för jag var jättehungrig även om magen varit "tyst" hela dagen. Tog det lugnt en stund och sedan satte jag igång med dagens/kvällens middag och någonstans under tiden jag lagade mat så kände jag samma "andnöd" som i lördags även om det inte var lika starkt och samtidigt blev jag så där yr i mössan och svettig. Var tvungen att sätta mig för energin bara försvann ur kroppen - jag orkade helt enkelt inte även om jag inte drabbades av panik som i lördags. Hade ju inte ont någonstans och Oliver var hemma så han tog över matlagningen medan jag satt på stolen och svamlade fel ord. Kunde alltså inte ens prata ordentligt. Drog i mig ett glas bikarbonat, vilket jag börjat göra varje morgon nu. Men jag har inte känt någon brännande känsla som jag gjorde i lördags - bara denna yrsel, trötthet och lite svårt att andas. Vad är det här egentligen???
Det släppte så smått och vi åt - jag åt sakta, sakta. Känner mig fortfarande lite trött men jag brukar ju bli det efter att jag har ätit. Utmanade mig genom att göra efterrätt också: Chiafrön med några jordgubbar och körsbär mixade med A-fil, lite grädde och lite rysk yoghurt. Tänkte att det kanske får fart på magen.
Det lär jag märka i morgon när jag vaknar. Tänker dricka mitt fettkaffe i morgon även om jag känner mig mätt och uppsvälld för kokosoljan brukar sätta fart på min tröga mage när den är tyst.

112: - Var god och dröj!

Som jag skrev i mitt förra inlägg så var jag på VC och fick utskrivet pencillin och även antiinflammatorisk medicin mot min röda, svullna hand/handled. Snäll som jag är så tuggar jag i mig dessa tabletter och redan på lördag morgon när jag vaknade var handen betydligt bättre. Svullnaden i fingrarna hade släppt och det var bara handleden som fortfarande var lite röd och svullen. Fick hålla mig ganska lugn för att det inte skulle göra ont men som sagt, det var mycket bättre!

Däremot var jag ganska trött rent allmänt så dagen tillbringades faktiskt i soffan framför teven där jag "skövlade" mig igenom Game of Thrones och två filmer: Hysteria och 47 Ronins. Båda var helt okej. 

Vid halv ett-tiden tyckte jag det var dags att gå och lägga sig så jag gick ut i köket och stoppade i mig en pencillintablett, en tablett Multimineral och en zink + B12 och Egazil - som jag alltid gör. Tillskotten förändras lite beroende på vad jag har hemma men det är ändå samma procedur. Vissa tillskott tas på kvällen och vissa på morgonen. 

Tänder kvällens sista cigg och spelar kvällens sista wordfeud på mobilen. (Ja, jag spelar Wordfeud med min granne sedan ett år tillbaka)

Drar sista blosset och något händer:

Det känns som någon tar strupgrepp på mig och jag får svårt att andas, blir darrig och yr och kallsvettig på tio sekunder och det känns som jag ska svimma. Jag får faktiskt panik -jag blir så rädd att jag ska tappa medvetandet innan någon vet att jag gör det och  naturligtvis är jag ensam hemma. Jag försöker med darriga fingrar slå 112 och aldrig har dessa tre siffror varit så svåra att slå! 

När jag väl kommer fram och telefonisten svarar så sticker det i fingrar och tår pga att jag andas för snabbt men kvävningskänslorna vill inte släppa riktigt. Det gör ONT i solar plexus och jag är riktigt, riktigt rädd. 

Naturligtvis får jag intrycket av att larmtelefonisten tycker jag är hysterisk och har fått en panikångestattack men nej, jag känner mig själv bättre än så. 

DET här har jag däremot ALDRIG upplevt och den naturliga reaktionen är ju rädsla - jag vill INTE dö eller svimma liksom. 

Ambulans skickas och jag ringer Adam som jag tvingar prata med mig under tiden jag väntar på ambulansen. Vi fick vänta i ca 20 minuter. Killarna som kommer är underbara som de brukar och tar temp, ekg och snabbsänka och frågar allt de kan komma på att fråga. EKG visar inget konstigt, pulsen visar inget konstigt, blodtrycket är lite högre än vanligt men det beror ju också på den stress jag ändå känner. Jag upplever att de akuta symptomen har släppt men jag är yr, fryser och känner att det smärtar i solar plexus. Jag börjar misstänka magen och ambulanskillarna är rörande överens med mig när de förstår att det inte är någon pågående hjärtattack. 

Men vi tar det säkra före det osäkra och vi åker mot Östra Sjukhusets akut. 

När jag väl kommer dit får jag ta ytterligare ett EKG och lämna en sänka och sedan....får jag vänta i fyra timmar på att prata med en läkare.

Orsak: TVÅ LÄKARE PÅ HELA JÄVLA AKUTEN EN LÖRDAGSKVÄLL!!!! 

HUR FAN KAN DETTA VARA OKEJ???

Vad skulle hända om det kom in tio mycket allvarliga akutfall på samma gång t ex från en brand, stor bilolycka med många inblandade eller en stor sammandrabbning med våldsamma personer? 

Det kallas för AKUT!!! OM det inte är akut så kan man ju vänta tills nästa dag vilket man nästan får göra ändå. 

Den slitna läkartjejen bad om ursäkt flera gånger för att jag fått vänta så länge på första undersökningen men ja, inte blev jag "gladare" av det. Hon uttryckte att den anti-inflammatoriska tabletten jag fick antagligen utlöst någon slags akut reaktion i magen. Den smärta jag kände i solar plexus är ungefär där magmunnen är och matstrupen går från det stället och under mitten av revbenen - den enda känsla jag fortfarande kände fyra timmar senare. Hon tyckte även att den där "bakterien" i handen nog var en felaktig diagnos eftersom jag var så snabbt bättre på ett dygn. Hade det varit en bakterie så hade det tagit längre tid att bli av med symptomen. 

Hon rekommenderade mig att inte ta mer antibiotika eller anti-inflammatoriskt även om just penicillinet skulle vara ett av de snällare sorterna i magen. Hon tyckte jag skulle testa att köpa Novalukol eller något annat magsyrehämmande läkemedel. 

Kan ju säga att jag inte var på så himla gott humör när jag klev ut från akuten 04.40 på söndag morgon. Gick ner mot spårvagnen och där stod en taxi som jag tog. Orkade inte vänta ytterligare 45 minuter på att första spårvagnen skulle börja gå. 

Så notan för mina små krämpor blev:

Läkarbesök 100 kr

Mediciner 345 kr

Ambulans 300 kr

Taxi 350 kr

Ska jag även köpa Novalukol? Vad ska jag göra med de två mediciner jag köpte i fredags? Lämna tillbaka dem och få pengarna tillbaka? 

När jag kom hem drog jag i mig en tsk Bikarbonat i ett glas vatten och ett glas Ekologisk A-fil. 

Okej...vad har jag lärt mig av detta?

Jo, att nästa gång om det händer igen - jag stannar hemma, då vet jag vad det är. 

Sådana här anfall har jag läst om från många andra gbp-opererade men jag har aldrig själv upplevt detta förut. Nu vet jag hur det känns och jag kan ärligt säga att det var en av mina värre upplevelser faktiskt. 

Betänk då att jag har varit nära döden några gånger och fött tre barn. 

Kan inte låta bli att tänka på alla dessa personer som drabbas av detta flera gånger i veckan eller de där unga tonåringarna som Sahlgrenska skär i  - hur reagerar de om de hamnade i samma läge som jag gjorde igår. Det var otäckt - riktigt otäckt! 

Smart hälsokarta!

Baconinlindad köttfärslimpa

Satt och zappade mellan kanalerna på teven häromkvällen och fastnade på ett program som heter "United States of Bacon" där en snubbe åker runt och äter sjukt mycket bacon men ja, är man lchf:are så är ju bacon rätt vanligt att äta. Blev i alla fall väldigt inspirerad av ett recept som heter Bacon Mealoaf Sandwich. Tänkte att det där kan jag göra om till att passa lchf.

Sagt och gjort!
Jag gjorde dubbel sats för att kunna skiva upp och styckfrysa.
Använde ett big-pack blandfärs.
1 stor lök
1 dl persilja
1 msk timjan
4 krm vardera av chiliflakes, timjan, svartpeppar, salt och 2 krm vitpeppar.
Ett eko-ägg
2 msk Philadelphiaost

Finhacka lök och blanda ihop med övriga ingredienser och blanda sedan ner köttfärsen.
Ta fram en/två avelånga ungsformar och klä dem med bacon. Jag hade kvar ister från gårdagens middag som var stekt fläsk så jag valde att smörja kanterna med det innan jag lade ner baconskivorna. Ett paket till varje form.
Lägg ner köttfärsen i formarna och platta till lite så det inte blir glipor i färsen. Vik över baconet.
Jag lade till skivad rödlök på toppen och några klickar smör också.

In i ugnen på 220 grader i ca 30 minuter.

Innan jag vände ut köttfärslimporna hällde jag över fettet och köttskyn från formarna ner i en såsgryta.
Jag lät vätskan reducera med en buljongtärning och lite Liquid Smoke, ca 1 tsk, för att få en rökig smak på såsen. Sedan blandade jag ner ca 1 dl creme fraiche.



Jag vände över limporna på ett platt ugnsfast fat och lät baconet få lite färg också på 200 grader med övervärme i ca tio minuter.

Till detta kokade jag MOS! Ja, jag är tokig i mos! Det blev hälften broccoli, hälften blomkål och faktiskt några "klumpar" spenat.

Det här blev GOTT! Eftersom det är serverat med mos så behövdes bara lite sås som smaksättare och den rökiga smaken kom fram på ett fint sätt. 

Denna middag lyckades jag åstadkomma med en hand och dessutom med vänster. 

När jag kom hem från jobbet i onsdags började jag få ont i handen, under tummen, som om jag slagit i handen i något vilket jag inte hade gjort. Tänkte att det var min karpaltunnel som spökade igen efter en hel dag med handskrivna månadsrapporter. Jag tänkte som jag brukar göra: - Det går över. 

På natten vaknade jag av att handen gjorde för ont och gick upp och smörjde in handen och handleden i Iprensalva. Såg att jag var rejält svullen under tummen och lite röd. 

På morgonen hade det inte blivit bättre, snarare värre och jag smörjde in med mer Ipren och även tigerbalsam och drog ner till stan för att demonstrera och lyssna på en av mina kvinnliga förebilder, Gudrun Schyman! Fick inte bara se och höra henne - jag fick krama henne också! Min lycka var total! 

Efter detta känslomässiga möte gick luften ur mig och jag orkade inte ignorera värken i min hand så jag åkte hem och när jag väl kom hem insåg jag att det blivit ännu värre. 

Jag kunde inte vrida handleden, använda handen i princip alls utan att det gjorde fruktansvärt ont och det röda började sprida sig neråt på armen (eller uppåt). På kvällen var det ännu rödare och värre. Ringde sjukvårdsupplysningen på uppmaning av en vän som tyckte att det kanske var en propp och SÅDANT vill man ju inte tro! Sköterskan som svarade tyckte att jag skulle åka in direkt om jag mådde dåligt för om jag hade feber (jag sa att jag frös) så kunde det vara allvarligt. Efter samtalet tog jag tempen och nej, jag hade ingen feber så jag valde att stoppa ner handen i min skena och lägga mig...och mot alla odds sov jag hela natten! När jag vaknade gick jag ner till vårdcentralen för att konstatera att de har slutat med drop in så jag fick en bokad tid till kvar över ett. Hem igen och lyckades med konststycket att duscha. Ganska bökigt att få av sig kläder, tvätta håret och kroppen med EN hand men det gick. Väl hos doktorn blev han nog lite chockad när han såg handen och sa: - Oj, vad har hänt här! Vi måste ta en snabbsänka och tempen direkt. Det här ser ut som en bakterie! Ingen feber fortfarande och inget anmärkningsvärt på sänkan. Fick recept på pencillin för hud och leder och även aniinflammatoriska tabletter som tydligen är smärtlindrande också. Hem och trycka i sig lite mer piller då! Men det var nog bra för jag lyckades ju få ihop middagen också. 

Nu orkar nog inte handen mer för jag känner hur ont jag har när jag skriver. 

Doktorn sa att om det blir värre i helgen måste jag åka in akut och har det inte blivit bättre på måndag så måste jag komma tillbaka till Vårdcentralen så nu håller jag tummarna för att det blir bättre!