söndag 6 oktober 2013

Torskrygg i ugn med spenat

Reklam påverkar även mig och särskilt matreklam. De senaste veckorna har Arla gjort reklam för deras nya färskost och det visas en fiskrätt med färskost och jag blir så sugen varenda gång!
Jag bara måste laga fisk i ugnen med kräääämig ost!
Nu har jag inte hittat denna färskost i affären än men det finns ju redan en färskost som funkar så bra ändå: Philadelphiaost.
Köpte två paket med rättvisemärkt torskrygg på Ica för 160 kr och idag skred jag till verket.
Jag förvällde en påse fryst blomkål och lade även i hackad spenat i slutet på koktiden.
Silade av spadet och mosade ihop det med 200 gram Philadelphiaot och ca 2 dl finriven ost, salt och peppar.
Detta lade jag i botten på en smord ugnsform och spred över lite finskivad, färsk purjolök.
Sedan fyllde jag hela formen med torskryggsbitar. På fisken smetade jag ut en röra på:
400 gram Philadelphiaost blandat med salt, peppar, 2 msk pepparrot från tub, 2 tsk citronsaft, 3 msk Ghee. (Kan lika gärna vara vanligt smör)
Strödde resten av den finskurna purjon ovanpå och några rejäla klickar smör på toppen.
In i ugnen på 200 grader i ca 40 minuter.
Det blev lite vattnigt i botten ändå men oj, vad gott det smakade!
Hade kunnat kräma på lite mer pepparrot för mer hetta men fisken blev perfekt, den skivade sig precis så där som den ska när den inte är överkokt.

Förfinat Sesamknäcke

Sesamknäckebrödet som jag började baka i somras då jag fick receptet av en av Samanthas dåvarande grannar har jag förfinat lite. Det är ju ett otroligt lätt recept men jag kommer på lite grejer varje gång jag bakar det. Det har blivit en klar vinnare här hemma och alla ungarna gillar det, även Adam som aldrig gillat några av mina brödbaksförsök.
Grunden är för två plåtar:

5 ägg
ca 3 dl riven ost
400 gram ekologiska Sesamfrön
ca 2 msk pumpafrön
ca 1 msk chiafrön
2 tsk gurkmeja
1,5 dl Ghee istället för Rapsolja
2 tsk Himalyasalt
1 tsk joderat havssalt
lite chiliflakes

Varför jag valt gurkmeja kan du läsa här 
Vad är och varför har jag valt Chiafrön kan du läsa här 
Varför jag valt två olika sorters salt är för att Himalayasaltet är renare än andra salter och det andra saltet för att få i oss jod.

Vispa ihop ägg, fett, salt och krydda.
Riv osten på den fina sidan och blanda ner i äggsmeten med en sked/slev.
Häll i fröna och blanda ihop det så allt är bra blandat.

Innan du breder ut knäckesmeten på bakplåtspapper, olja lite direkt på plåten innan du lägger på bakplåtspappren. Då glider de inte iväg när du smetar ut smeten. Använd en slickepott när du smetar ut för smeten fastnar inte på slickepotten.

Grädda i 20 minuter på 180 grader.
Ta ut dem och dela dem, jag använder en pizzaslizer. Vänd på dem och lägg dem på ugnsgallret. När båda plåtarna är klara - ställ i dem på gallret i eftervärmen.
Orsaken till att man vänder på knäckebitarna är för att de ska även torka underifrån.
Lägg dem i en brödkorg och ställ in dem i skafferiet. De håller sig i flera veckor.
Nu har du ett gott underlag att lägga den goda osten på eller vad du nu gillar att äta som pålägg! Min favorit är Brieost med salami och majonäs som ni nog redan vet! :)

Shopping!

Ibland får jag idéer om att jag SKA ha en sak. Det får ta den tid det tar men till slut så har jag det!
En sådan sak är t ex en vit täckjacka. För många år sedan köpte jag en svart, lite tunnare täckjacka med luva och redan då fanns det samma modell i vitt men nä, den vågade jag inte köpa av en enda anledning - man ser tjockare och större ut i vitt än i svart. Så det blev en svart. Älskade den för den var så bra att ha på vår och höst när det var ruggigt ute. Den var också mitt maxi-mått - om den började bli trång så visste jag att jag hade gått upp i vikt och när den var lite stor så hade jag gått ner lite...men ja, till slut var det bara att inse att den blev FÖR stor!
Efter det hittade jag faktiskt ingen tunnare täckjacka med luva som jag ville ha eller som passade mig...tills häromveckan! Det tog några år och jag älskar den! Den passar perfekt och jag känner mig inte stor och tjock av en enda anledning: - Jag är det inte längre.
Jag har tappat ca fem kilo sedan i augusti och samtidigt har jag
 insett att kroppen förändras mer på fem kilo nu än på tio kilo
förut. Dessa kilon tog bort det sista fettet på mina axlar så nu har de blivit knotiga och jag har bestämt mig för att börja bygga upp lite muskler. Min son visade mig hur jag skulle göra för att bygga enkelt och utan verktyg.
Ställ dig mot en vägg med rygg, axlar och fötterna mot väggen. Sätt ut armarna mot väggen så armbågarna är mot väggen också och så höjer du sakta uppåt och sedan neråt. Du SKA ha ryggen mot väggen, det är då det börjar hända något. Gör tio stycken.
Jag testade igår och gjorde fem, den femte var faktiskt jobbig. Ja, jag har inga muskler! Ha ha ha! Det stämmer ju inte för jag orkar både bära, jobba och dona i trädgården mer än många andra men jag gillar inte knotigheten faktiskt. Trodde jag aldrig, aldrig någonsin att jag skulle tycka om mig själv.
Jag och dottern har bytt badrum med sonen, så nu har vi det större badrummet och han det mindre. På det stora badrummet finns det en spegel mitt emot toaletten så jag ser mig själv varje dag i alla former - naken, påklädd, halvklädd etc. Jag har ju tyckt att jag är alldeles för rynkig och har massor med hängig hud men har också insett att det inte är så himla hemskt som jag tyckt hela tiden. Visst, kan ju inte precis skryta med fina tuttar men att se "gles mellan benen" är som en revolution i skallen. Jag är nätt och har fina former och jodå, huden hänger omkring mig men man ser linjerna...jag mår bra av att se min erbarmliga kropp för jag vänjer mig vid den, sakta sakta.
Men det finns en negativ sak som jag börjat känna av den sista veckan:
- Varje gång jag äter nu "hoppar" hjärtat. Jag lägger handen ovanpå och jag känner hur det hoppar till. Jag hoppas att det inte är hjärtat men tyvärr är det nog faktiskt det. Dessutom har jag börjat hicka oftare och oftare när jag vaknar på morgonen och börjar dricka min kaffe-fett-frukost. Det släpper fort med att dricka vatten men ja, jag ser det här som ytterligare en komplikation pga min gastric bypass-operation.

Nu har jag fyllt på mitt minerallager med Magnesiumcitrat och Zink från Solgar som jag hittade i Hälsokostaffären här i Angered. Jag hoppas det hjälper för jag kan ärligt säga att jag fortfarande inte lyckats komma på vilken mineral jag saknar då mina naglar fortfarande är böjda över fingertopparna när de blir för långa. Det är bara att söka vidare om inte det här funkar.

Igår när jag vaknade hittade jag Oliver i Samanthas säng! Jag blev så glad!
Han flyttade till Oslo för några veckor sedan och jag jodå, jag saknar honom men att jag saknade honom SÅ MYCKET fattade jag inte förrän jag kastade mig över honom och kramade honom, då kom tårarna också. Det hjälper inte att Samantha bor här nu, det saknas ändå ett barn när Oliver inte är här. Vi har gått igenom så mycket, jag och mina barn, så vi är så tighta. Märker att Samantha också saknar honom mycket. Det är tur att han verkar sakna oss också så han kommer hem med några veckors mellanrum .
Igår passade jag på att dra med mig de stora barnen till centrum för att fylla på förråden för det var mycket som var slut. Samantha skrev en inköpslista, direkt dikterat efter vad jag sa...ha ha ha ha...
Nä, jag är inte ett dugg snurrig!
Köpte ingen gummiskrapa men däremot hittade jag en bra handkräm på ICA:
Jag lovar: Jag får torra händer så fort det blir en minusgrad och har provat allt möjligt och visst, det funkar en stund men jag vill ha något som håller längre än någon timme i taget.
Den här innehåller Aloe Vera, Shea och Mandelolja. En perfekt kombination verkar det som!
Rekommenderas.
Måste säga att det känns så BRA att ha råd att köpa mer och mer ekologiska produkter och mat. Igår hittade jag ekologisk paprika på Ica och för varje grej jag köper som det finns ett eko-alternativ för, så köper jag det. Nu har jag ett jobb och jag KAN köpa det. Vissa grejer kunde jag ju köpa förut också för det skilde inte så mycket men nu köper jag det  även om det är lite större skillnad på priset. Listan över eko-grejer jag köper blir sakta längre och längre.
Tokungarna fick för sig att köpa var sin Starbucks-kaffe på Pressbyrån på vägen hem för jag vägrade att köpa det när jag handlade på Ica. Jag smakade och FY FAN vad äckligt!
Det äckligaste var inte sockerchocken i munnen för det söta försvann i en mycket värre smakupplevelse:
- Det smakade kemikalier och typ kalk som lade sig som en hinna i munhålan och det tog ända tills jag kom hem innan den smaken försvann ur munnen. Hur kan folk tycka det är gott? Men det är ju klart, den mängd tillsatser jag äter idag är kanske 90% mindre än vad andra äter. Jag hade säkerligen tyckt det här var gott också för fyra år sedan. Nu är det inte ens värt en spänn i min värld.
Ingredienser: Mjölk 3 % fetthalt (75 %), Starbucks® kaffe 20 % (vatten och kaffeextrakt), socker (5 %), naturlig kaffearom, surhetsreglerande medel (kaliumkarbonat), stabiliseringsmedel (karragenan, guarkärnmjöl), emulgeringsmedel. Högt innehåll av koffein (47mg/100ml).

Kanske inte så konstigt att jag tycker det smakar konstigt... bläk! 

tisdag 17 september 2013

Den nya superdieten!


En av mina vänner på FB hade delat ovanstående bild och jag tycker att den är ganska talande när det gäller begreppet diet. Hur många tusentals kronor, tid och energi har inte lagts på omöjliga dieter? Undrar hur mycket pengar det läggs på Nutrilett, Modifast, Camebridge-soppor och allt vad det heter. Lägg till alla piller som både kan köpas på nätet, i Hälsokosten eller på recept? Samtidigt ratar man lchf-tänket för det är så FARLIGT! 
Såg att Annika Dahlqvist hade skrivit idag att den intelligenta människan väljer lchf medan de dumma väljer lågkalori - och lågfettkost. Det är ett ganska provocerande uttalande och det kommer hon få skit för anar jag men samtidigt kan jag hålla med henne - ALLA inom överviktsprevention och sjukvård talar om den explosion av sjukdomar och övervikt som skett de senaste årtiondena. Fler och fler inom området hittar vägen ut ur sjukdomar och övervikt genom att utesluta/minska kolhydraterna och stärkelsen och sakta vågar sig på att äta mer fett i form av smör och kokosolja etc. 
Andra håller envetet fast vid kaloritänket och kämpar sig blodiga med att gå ner några kilon i vikt, springer som en tok i skogen och tappar orken efter en period och vad händer...ja, kilona kommer tillbaka. Ja, de skulle komma tillbaka på mig med OM jag slutade äta lchf och började knarka kakor, bröd och pasta igen -det vet jag! Därför är det så otroligt viktigt att inse att man inte kan hålla på att banta för det klarar man bara i perioder = jojobantning. Samtidigt som man håller på med sin diet så skadar man sina inre organ mer och mer och det slutar med att man blir sjuk. 
Just nu är jag sjuk - jag är förkyld! Det känns superkonstigt att vara förkyld för inom lchf-världen är man inte förkyld! Fast okej, jag är inte helt utslagen men tillräckligt sjuk för att inte orka gå till jobbet. Anar att senast i övermorgon är jag tillbaka på jobbet. Anar också att jag antaligen inte kommer få någon mer förkylning den här hösten och vintern. Stork i korken? Jag? Näääää! *S* 
Tillbaka till tanken på dieterna och tänker på alla kommentarer i gastricby-passgrupperna på FB. Jag är absolut inte poppis i dessa grupper och många mailar till admin och klagar på mina pekpinnar. Oj, kör jag med pekpinnar? Antagligen för när folk skriver och berättar att de provat ALLT och gett upp och ser gbp-operationen som den sista utvägen så har de definitivt inte funderat på orsaken till sin övervikt. Eller jo, alla vet varför de är tjocka men att säga att man provat allt innan man insett att man inte KAN äta den typen av kost som orsakat övervikten -någonsin mer - det är mer skrämmande än att skära upp magsäcken tydligen. 
Där håller jag med Annika Dahlkvist - enbart de "dumma" lägger sig under kniven på 2000-talet när det faktiskt både finns kunskap och hjälp att sluta äta skiten som orsakade skadorna. 

                                
Vi kan inte lösa problem genom att använda oss av tankesätt som vi använde när vi skapade problemen. 
Det är så uppenbart och likt förbannat fortsätter både vård och människor, envetna intill galenskap att köra samma tankesätt, samma metoder och få samma resultat! 
Jag får skit för att jag också är opererad och ja, men det finns EN skillnad: - Hade någon viskat Atkins för mig för 18 år sedan så hade jag kastat mig över Atkins bok som jag läste 15 år senare. Jag hade anammat tankarna och provat för vad hade jag att förlora det året jag vägde mellan 150 - 170 kg? INGET! 
Jag var ju beredd att dö liksom och jag visste även att jag kunde dö OM jag opererade mig. Ingen kan påstå att man dör om man provar att utesluta kolhydrater och stärkelse. Nej, faktiskt inte, även om många "hört" att man kan det samtidigt som de utan problem stoppar i sig en Nutrliettbar med glukossirap, sötningsmedel etc. Jag fattar det inte! Eller när kollegan rynkar på näsan åt mina ägg med smör på jobbet, samtidigt som hon själv drar i sig mackor med mjukost där det t ex innehåller:
"Hårdost, vatten, räkor (10%), smör, mjölkpulver, mod. potatisstärkelse, smältsalter (E339, E452, E450), konserveringsmedel (E202)." (Lyckans Räkost, Kavli) 
Vem ska rynka på näsan åt vem? 
Vad krävs för att ändra sitt tankesätt? Jo, att vända på det, tänka utanför "boxen" eller faktiskt ta till sig andra människors tankar som tänker precis tvärt emot vad man själv tänker. 
Testa - du dör inte av det! Däremot kan hela din verklighet komma i gungning eller rent av göra dig både frisk och normalviktig. 
Det var dagens pekpinne! 





söndag 15 september 2013

Surkål

Så, nu har jag provat surkål. Efter lite frågor till Birgitta Höglund gav jag mig på att först steka bacon och sedan värma på surkålen med lite fänkålsfrön och timjan.
Det hjälpte INTE!
Fy fabian vad SURT surkål är! Det var så illa att jag faktiskt inte klarade av att äta upp den portion jag lagt upp utan det blev bara köttet jag åt upp.
Adam smakade också senare på ikväll och han grinade riktigt illa..
Min mage har gjort uppror också: Det bubblar och bråkar jättemycket.
Blir så full i skratt för jag fick frågan på Facebook igår när jag lade upp bilderna på min Svartkål om jag inte fiser mycket av all kål som jag äter och jag svarade att nej, det gör jag inte. Fiser ju aldrig om jag inte äter råa grönsaker för då reagerar min känsliga gbp-mage men ja, inte i jämförelse med förr på den tiden då jag åt "vanlig" mat.
Idag lade samma vän upp en status om att hon lagade pasta från grunden minsann och jag ställde samma fråga till henne, om hon inte fiser mycket när hon äter så mycket pasta. Hon har inte svarat...än! Ha ha!

Fläsklägg med lågkolhydrat-rotmos

Blev så glad när jag såg att Netto sålde Fläsklägg den här veckan. Sonen har tjatat med jämna mellanrum att han är sugen på rotmos så jag har haft just Fläsklägg i huvudet ett tag. Här finns både ben, fett och hinnor - alla de aminosyror som vi går miste om när vi bara äter muskelkött.
Igår blev det av!
För att få köttet mört och gott gjorde jag följande:
Skölj köttet under rinnande, kallt vatten.
Lägg köttet i en gryta och täck med kallt vatten. Koka upp och skumma av.
Lägg i en morot, en lök, kryddpepparkorn, lagerblad och svartpepparkorn. Jag stoppade även i lite kumminfrön, fänkålsfrön och korianderfrön.
Köttet fick koka under lock i tre timmar. Då var det så mört att det föll isär när jag försiktigt tog upp det ur fonden.
Jag silade fonden ren från grönsakerna och kryddorna för att koka det som skulle bli "rotmoset":
Jag kokade ner
2 morötter
1 en liten kålrot
1 litet blomkålshuvud
Skär morötter och kålrot i små bitar så de mjuka samtidigt som blomkålen.
När de var mjuka silade jag av dem från fonden, hällde ut fonden och mosade ihop grönsakerna med en rejäl klick smör, lite salt och svartpeppar. Mer än så behövdes inte och moset blev riktigt gott!

Idag blir det matrester på fläsklägget och surkål!

Hur det blir har jag inte bestämt i skrivandes stund.

Samtidigt som fläsklägget fick puttra på spisen höststädade jag min lilla gård och passade på att skörda min Svartkål som växt sig för stor för min lilla odlingskrage. Måste bygga högre takramar nästa år! :D
Funderar också på att göra en liten örtagård på utsidan. Tror jag kan få ha den ifred faktiskt.
Min svartkål...som ska rensas! 

Jordgubbsplantorna har tagit sig bra. Blir nog en god skörd nästa år.
Det konstigaste är nog att det fortfarande finns jordgubbar i september!
Sniglarna käkar upp dem men ändå! 

Isis ville vara med på ett hörn också! 

Hittade ganska mycket löss bland min svartkål och kålmaskar och annat otyg.
Men det blev en del ändå - hela diskhon var full!
Det blev tre stora påsar med förvälld kål som nu ligger i frysen. 


Idag trampade jag iväg till kyrkan för en gångs skull, enbart för att rösta bort chansen att Sverigedemokraterna tar sig in i kyrkan - då åker kyrkan bakåt i tiden med typ tusen år. Då blir det ingen hjälp för utsatta familjer, kvinnor, flyktingar och kvinnliga präster inte! De skulle också få 100 000 i partistöd om de kommer in. Det gillas inte! 
På vägen hem hade någon kastat ett soffbord som jag plockade med mig hem för storleken passar perfekt till min nya soffgrupp. Fick köpa en annan då den jag köpte i våras hade något slags klister på sig som bara blev värre och värre. Till slut insåg jag att det inte gick att få bort - oavsett vad jag försökte med. Nu bor den hos min väninna och jag sitter numera i en svart skinngrupp som är jättefräsch och skön. Bordet ska slipas, sänkas lite och målas i svart eller vitt. Det får dottern bestämma som den målare hon är! 

torsdag 12 september 2013

Gratäng med Savoykål

Var så sugen på en paj men samtidigt så var jag så trött idag efter jobbet att jag kände att jag inte orkade stå längre än nödvändigt i köket...det får bli en gratäng!
Hm...går in hos grönsakshandlaren på torget här hemma, rafsar åt mig några tomater, salladslök och när jag står i kön till kassan så plockar jag åt mig en Savoykålshuvud. 
In på Netto och fylla på förrådet av grädde och hitta någon protein att ha i gratängen - det fick bli bacon...och så hem!
Smörade en gratängform, och strödde lite mandelmjöl i botten.
Satte på ugnen på 200 grader.

För ungefär 4 personer (hungriga)
Ingredienser:
1 litet savoykålshuvud
3 salladslökar
3 paket bacon
1 dl creme fraice
3 dl grädde
ca 3 dl riven ost
ett paket fetaost
2 tomater
smör
mandelmjöl

Strimla kål och lök, klipp baconet i ca 1 cm breda strimlor. Stek först bacon lagom krispigt. När baconet är lagom stekt, lägg i kålen och löken. Peppra, salta och ha gärna i lite chili och muskot.
Vispa ihop creme fraiche, grädde och ägg. Salta och peppra lite.
Lägg lite riven ost i botten på gratängformen, sedan kål, bacon och lök. Över allt lägger du resten av osten. Skiva två tomater och lägg dem över och smula fetaosten över tomaterna. Dutta på lite smör och sätt in i ugnen.
När fetaosten har fått lite färg är gratängen klar. Ca 40 minuter.