LCHF:s fyra faser..eller kanske fler?

Jag är med i flera diskussionsgrupper på Facebook som handlar om just LCHF och ser att många "nybörjare" bara räknar kolhydrater och tänker att de kan äta hur mycket fett och proteiner som helst, bara det är lågt kolhydratvärde i det.
Jag började inse att det finns olika faser av LCHF ( ingen nyhet men ändå...) och började fundera på hur jag själv har ändrat mig.
Jag har kommit fram till att det finns olika faser i det här:

Jag utgår från de förändringar jag själv har gått igenom, tills idag. Det kommer säkerligen flera faser för mig med men till fas fyra har jag kommit. 

Fas 1:

Jag började läsa tidningsartiklar om lågkolhydratmat för över sju år sedan och funderade lite på om det kunde vara ett alternativ till den evinnerliga kampen mot fettet och kalorierna. Jag köpte Doktor Atkins bok på engelska och läste hela boken för att förstå sambandet mellan insulin, kolhydrater, fett och proteiner innan för att förstå hur det hela hängde ihop. 

Utifrån den kunskapen bestämde jag mig för att inte äta något som innehöll över 20 gram kolhydrater/ 100 gram. 

Minns första gången jag skulle handla och läste mig igenom halva utbudet av matvaror, vad som hade lågt kolhydratinnehåll och inte. Det tog några timmar! 

Jag bytte ut sockret mot Suketter, som jag använde friskt i både mjölkprodukter och annat. Ibland köpte jag någon "kaka" med lågt kolhydratinnehåll men hade inga tankar på tillsatser eller dolt socker...Jag kände med en gång skillnad på både mage och kropp. Jag gick ner ca 15 kg på några månader och var jätteglad och stolt. Vid jul tyckte jag att jag kunde ta en veckas uppehåll för att sedan återgå till Atkins. Det gick inte! Det tog nästan 1,5 år innan jag fick igång det igen. Då var det min systers bröllops som blev själva moroten för att hålla mig från kolhydraterna. Då höll jag mig i ca 8 månader och gick ner ca 25 kg. Jag tyckte om mig själv och mådde toppen...ända till jul...och så där höll jag på. Några månader Atkins och några månader slarv, upp till över ett år. Och ja, vikten pendlade upp och ner, även om det tog längre tid att gå upp igen än det brukar göra när man avslutar en svältkur på lite kalorier och fett. 

Fas 2 

Jag började få allvarliga fysiska problem med min övervikt, hade ont i höfter, knän och fötter. Fick karpatunnelsyndrom i handen och led av sömnbrist och återkommande magbesvär som även resulterade i andra åkommor som Förmaksflimmer.
Var hos handkirurgen och fick beskedet att jag skulle opereras, vilket jag inte ville och alternativet var ett enda:
GÅ NER I VIKT! Det var den 15 september 2010.
Då började jag på allvar ge mig in i LCHF-svängen. Jag läste på mer och sökte på bloggar och nätet vad och hur jag skulle äta. Nu var det inte 20g/100g som gällde utan 5 gram kolhydrater/100 gram. Jag gick ner 15 kg på ett halvår och på våren 2011 började jag läsa på om hur jag kunde hjälpa andra med samma problem. Då hittade jag Andreas Eenfeldts hemsida www.kostdoktorn.se Beställde hans bok och började läsa om den artegna födan och vad alla tillsatser och dolt socker gör med våra kroppar. Jag lärde mig om insulinresistens och i nästa anda kom även insikten om sockermissbruket in. Jag visste att jag var sockernarkoman eller matmissbrukare, som jag brukar kalla det. Nu började jag förstå att jag lurade mig själv med sockerersättningar och även det dolda sockret i vissa matvaror.
Nu började jag läsa innehållsförteckningarna på maten och inte bara kolhydratnivån. Det var då jag började bli irriterad över att det inte ens gick att köpa en bit skinka utan att hitta socker, glukossirap och andra tillsatser i.
Genom mitt bloggande, bokläsande och bloggläsande av andra inom LCHF började jag inse att det fanns något ännu mer viktigt än att bara gå ner i vikt - det som gör oss sjuka - tillsatser!

Fas 3 
Nu åkter Suketterna ut, den sockrade yoghurten och rapsoljan. Började köpa cocosolja och riktigt smör istället för det flytande margarinet med smör och rapsolja. Började äta mer ägg, istället för filmjölk och yoghurt. Testade Stevia och Sukrin som inte föll mig i smaken och bestämde mig för att jag skulle bli fri från mitt sockerberoende på riktigt. Viktnedgången stannade av också så jag tänkte att det var en av orsakerna till att jag inte gick ner mer i vikt. (Totalt ca 35 kg)
Nu blev även mina barn inblandade i mina matvanor och de hojtade mer och mer om att MIN mat var mycket godare än deras. När Adam blev akut sjuk i magkatarr så blev det stopp med spannmål för hans del och argumentet var tydligt efter att ha läst Pål Jåbakks inlägg om spannmålen och vad de gör med tarmarna. Jag förstod då också att även frön skadar tarmen och det tydligaste tecknet på att jag inte klarar fibrer ens från frön (linfrön, pumpafrön, solrosfrön) var när jag bakade LCHF-bröd och magen jäste mer än brödet. Även fibrex gör att jag blir gasig. Så jag har slutat med att baka lchf-bröd mer än vid ytterst få tillfällen.

Fas 4  
Läser mer och mer om tillsatser och lär mig om karragenan, ftalater, flour, e-nummer osv och ut åker mina svarta plastbestick, flourtandkrämen, den billiga grädden och blir mer och mer förbannad på både livsmedelsindutrin och läkemedelsindustrin som har ett enda mål - att tjäna pengar, även om "kunderna" dör.
Nu börjar jag försöka omge mig med mer och mer giftfritt och ekologisk mat och saker omkring mig. Det är inte bara det man stoppar i sig som man får problem med utan även sakerna omkring oss som vi har i våra hem.
Vikten står där den står men att gå tillbaka till den mat som både gjort mig sjuk och fet - aldrig! Även om jag inte går ner ett gram mer i hela mitt liv.

Fas 5 
Här är mitt drömscenario:
Att äta och leva ekologiskt och ha råd med det!

Det kommer mera, med andra ord...