För att vi ens ska förstå varför det bröd vi äter idag orsakar sjukdomar, övervikt och ännu värre skadar våra hjärnor är det dags att presentera det vete vi från början åt och det vete som finns nu.
Människorna fortsatte naturligtvis att samla bär, jaga och fiska. Att bli bofast innebar en stor förändring och gamla redskap användes på nya sätt och nya verktyg tog form. Med yxor av flinta högg man träd och med skäror skördades säd och växter.
Från William Davis bok, Brödberoende:
Vetet - innan genforskare började laborera med det
Vetet är unikt anpassningsbart för de mest skilda miljöförutsättningar. Det kan växa i Jeriko, cirka 260 meter under havsnivån, till Himalayas bergstrakter på över 3000 meters höjd. Dess utbredning över olika breddgrader är också stor. Från högt upp i Norge på 65 graders nordlig latitud, ned till södra Argentina på 45 grader sydlig latitud.
Veteodlingar upptar nära 25 miljoner hektar jordbruskmark i USA, en yta motsvarande hela delstaten Ohio. Globalt odlas vete på en tio gånger så stor yta eller annorlunda uttryckt: på en yta dubbelt så stor som Västeuropa.
Undersökningar av tarminnehållet hos denna naturligt muifierade, sentida neolistiska jägare som blev attackerad och lämand att frysa ihjäl i de italienska aplernas glaciärer, påvisade rester av halvsmält enkorn som konsumerats i form av ojälst flatbröd, tillsammans med rester av grönsaker, hjort - och stenbockskött.
Kort efter att det första enkonrnet hade börjat odlas uppstod emmervetet som en naturlig korsning av enkorn och ett obesläktat vilt gräs, gjorde Aegilops speltiodes, eller getgräs, sitt intåg i Mellanöstern.
Getgräset tillförde singenetiska kod till enkornets vilket resulterade i det genetiskt mer komplexa emmervetet med tjugoåtta kormosomer. Växthybrider som vete har förmågan att behålla summan av alla gener från sina förfäder. Föreställ dig att dina föräldrars arvsanlag, istället för att vid konceptionen blandas och resulterar i en avkomma med fyrtiosex kromosomer från mamma och fyrtiosex från pappa, så du fick totalt nittiotvå kromosomer. Detta händer förstås inte högre stående arter. mne sådan additiv ackumulering av kormosomer hos växter kallas polyploidi.
Enkornet och dess evolutionära efterträdare emmervetet behöll sin popularitet i flera tusen år, tillräckligt länge för att förtjäna sin ställning som stapelvara och religiös ikon, trots deras relativt dåliga avkastning och sämre bakegenskaper jämfört med modernt vete. (Detta kompakta, grovmalda mjöl skulle knappast duga till att göra acceptabla ciabattas eller wienerbröd på.) Emmervetet är förmodligen det vete som Moses talade om, liksom begreppet kussemeth som omnämns i bibeln. Denna vetesort besstod fram till dess att Romarriket uppstod.
Sumererna, som anses ha utvecklat först skriftspråket, kvarlämnade tusentals lerskiftstavlor. De pliktografiska tecknen som skrivits på tavlor daterade kring år 30000 före Kristus, beskriver recept på bröd och bakverk som åstadkoms genom att använda mortel eller med handdrivna valsar för att göra mjöl av emmervete. Sand tillsattes ofta till blandningen, för att skynda på dne arbetsamma malningen, vilket resulterade i tanskador hos de brödätande sumererna.
Emmervetet blomstrade i det gamla Egypten då dess växtcykel passade bra med Nilens årstidsbundna förändringar av vattenståndet. Egypterna är kända för att vara de första som lärde sig att jäsa bröd. När judarna i all hast flydde från Egypten, glömde de att ta med jästkulturen, vilket tvimmade dem att äta ojäst bröd av emmervete.
Någon gång under årtusendet före biblisk tid korsade sig emmervetet (Triticum turgidum) naturligt med ett annat gräs, Triticum tauschii, vilket resulterade i det ursprungliga Triticum aestivum med fyrtiotvå kromosomer, genetiskt nämrast besläktad med det vi numera kallar för vete. Eftersom det innehåller den sammanlagda summan av tre olika växters kromosomuppsättning och har fyrtiotvå kromosomer är det i högsta grad mycket genetiskt komplext. Därför är det också mycket lätt genetiskt påverkbart, en egenskap som ska komma att visa sig mycket användbart för framtida genforskare, tusentals år senare.
Över tid skulle Triticum aestivum, med sin högre avkastning och sina bättre bakegenskaper, gradvis komma att överglänsa sina föregångare, enkorn och emmervete. Under de efterföljande århundradena förändratades Triticum aestivum väldigt lite. I mitten på 1700-talet kunde den store svenska botanisten och systematikern Carl von Linné, räkna upp fem olika varianter som tillhörde Triticumsläktet.
.....
Med en gradvis utbredning av veteodling spreds vetet över världen men med begränsat evolutionärt, selektionstryck.
Idag har enkorn, emmervete och de vildväxande och dolade sorterna av Triticum aestivum blivit ersatta av tusenstals moderna, mänskligt framkorsade varianter av Triticum avestivum, liskom Triticum durum (för pasta) och Triticum compactum (ett väldigt fint mjöl som används till muffis och annat). För att hitta enkorn eller emmervete idag får du leta efter mindre områden med vildväxkande vete eller småskaliga odlingar....
...
Genuppsättningen i dagens sorter av Triticum skiljer sig hundrafalt, kanske tusenfalt från det uprsprungliga vildväxande enkornet, tack vare modern mänsklig hybridiseringsteknik.
Triticumvetet av idag är ett resultat av växtförädling i syfte att förändra egenskaper, som sjukdomsresitens och motståndskraft mot torka och hetta. Faktum är att vetet har förändrats av människorna så till den milda grad att moderna sorter inte klarar att växa vilt utan mänslig hjälp i form av konstgödsel och bekämpningsmedel. (Föreställ dig denna bisarra situation om det skulle gälla husdjur - ett djur som inte klarar av att överleva utan mänsklig assisens, exempelvis i form av specialföda)
((Min anm; Våra katter och hundar klarar det knappast längre i dag. ))
Skillnaden mellan natufiernas vete och det vi kallar vete på tjugohundratalet är uppenbartför blotta ögat. ...
....
Andra skillnader är nnu mer uppenbara. Det moderna vetet är mycket kortare. Det långa vetet, som "som vackert böljade i vinden"...har ersatts av "dvärgvete" eller "semi-dvärvete", sorter som är 30-60 cm höga, är ytterligare ett resultat av exprimentell växtförädling.
....
Sammanfattning av mig:
Lägg till ordet hybridisering som skapar vetesorter som ökar avkastningen, växtförädling som växtgenetikerna aldrig utsatte för vetenskapliga prövningar på vare sig människor eller djur. Den enda drivkraften var att öka avkastningen. Därför släpptes dessa produkter ut på marknaden utan frågan om livmedelssäkerhet ens övervägdes. Man antog att alla förändringar i gluteninnehåll och dess struktur, förändringar i enzymer och proteiner och egenskaper som påverkar växtens motståndskraft mot sjukdomar, inte skulle ha någon som helst påverkand på människorna som åt de nya vetesorterna.
Lägg på genmodifiering på hybridiseringen och man börjar bli riktigt mörkrädd.
Genmodifiering bygger på förutsättningen att skapa en enstaka gen som kan stoppas in på exakt rätt ställe, utan att det stör genuttrycket av andra egenskaper. Alltså, det kan se exakt ut som föregångaren men ha helt andra inre egenskaper. Det är dessa vi idag kallar för GMO-grödor.
..."så om detta mänskligt modifierade gräs som vi fortfarande kallar för "vete". Genetiska skillnader, skapade av tusentals hybridiseringar, har givit upphov till en betydande variation av sammansättning, utseende och kvalitét inte bara spelar roll för kockar och matberedare, lutan även för mänsklig hälsa.
Utdrag från boken Brödberoende kapitel 2
Min avslutning:
Lägg därtill vad du har på detta bröd i form av kemiskt sammansatt margarin, typ Becel, ihopklistrat kött som vi kallar för skinka och någon hårt besprutad, hybridiserad importerad paprikaskiva på - varför skulle du ens fundera på varför mänskligheten blir fetare och sjukare?
Föreställ dig att ALLA slutade äta vete precis just nu - ja, precis just nu! Vad skulle hända med alla dessa personer som satsat pengar i denna förvandling av spannmål, kött och grönsaker?
Vågar du vara med i den proteströrelsen? För nog attan har Livsmedelsindustrin ångest över att gruppen som vänder dem ryggen sakta blir fler och fler. Varför människor som jobbar inom Livsmedelsindustrin sparkar rakt ut när man nämner förkortningen LCHF och Läkemedelsindustrin gråter när patienterna blir friska utan att tugga deras piller?
Åh, vilken tanke!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar