onsdag 25 december 2013

Att gå ner i vikt = svält?

Nu är jag ledig några dagar, som de flesta och naturligtvis har jag tid att fundera över saker och ting. De här funderingarna poppar upp ibland och till slut måste de ut på bloggen eller i den grupp jag har på FB för GBP-opererade eller de som funderar på detta.
Det som fick mig att lura igen var just det här temat om att gå ner i vikt är så synonymt med att svälta på alla möjliga sätt:
Ät mindre, rör dig mer - det ska UT mer än det ska IN
Det är väl det mantra vi alla fått höra de sista 30-40 åren, eller hur?
Och vad händer när vi inte klarar av att svälta oss till normalvikt?
Jo, då kan man OPERERA sig så man inte har något val. Många kallar det för ett verktyg för att klara av att inte få IN mer än vad man får UT - kalorier in och kalorier ut. Hela tanken bakom magsäcksoperationer, oavsett metod är ju helt enkelt ett kirurgiskt ingrepp som tvingar våra kroppar in i svält. Tänk själva lite här...svält?
Inte tänker jag på tjockisar som tuggar morötter och lightprodukter när jag tänker på svält. Jag tänker på näringsbrist och det kommer som ett brev på posten när vi kirurgiskt tvingar våra kroppar att svälta - vi får näringsbrister av alla möjliga slag. Vi hamnar i samma läge som de svältande människorna i utvecklingsländer som vi ser i media och som får närings-kost att äta för att överleva. De får ju knappast en light-kesella med blåbär eller en fullkornsmacka för att klara sig.
De får det som får deras inre organ att börja fungera igen. Men om du är magsäcksopererad får du rekommenderat multivitaminer och mineraltabletter som du mer eller mindre får bekosta själv. Och ökar näringsbristerna så kan man i bästa fall få det intravenöst i dropp eller genom injektioner och akta sig för att inte hålla koll för då rasar depåerna gång på gång.
Att leva med näringsbrister i resten av sitt liv är något som påverkar mer än vi kanske faktiskt förstår. Jag tänker på hjärnan, hormonbalansen och faktiskt den näring som våra organ behöver för att ens orka fungera.
Vad händer när en kropp blir utsatt för t ex järnbrist år ut och år in? Eller mineralbrister? Vilka organ slutar fungera först, då?
Så här i jultider dignar middagsborden med mat och kylen är överfull med mat och jag lyckas på något vis äta mer än jag brukar, bara för att det finns men om jag jämför med vad mina normalviktiga barn äter så äter jag ungefär som en 6-åring. Är det tillräcklig näring för en vuxen person? Nej, naturligtvis inte - jag har inget annat val än att äta tillskott i form av vitaminer och mineraler. Utan det fungerar jag inte överhuvudtaget.
Att vara gbp-opererad och att samtidigt äta "svältkost" gör att de flesta går ner i vikt till en viss gräns men precis som innan man opererade sig och inte klarade av att svälta sig ner i vikt så kommer det ju en dag efter operationen då man inte orkar svälta sig genom lightprodukter, fullkornsbröd och proteiner. Kroppen börjar skrika efter en enda sak: NÄRING! Det skriket tolkas nog på olika sätt för olika människor. För mig blev det socker som blev mitt "fall" och räddningen blev när jag insåg att jag kunde äta mycket mer näringstät mat, sluta tänka på svält genom att våga ge mig på att äta fett, och fet mat genom att lära mig lchf-kosten och ett bevis samtidigt på att man inte ska SVÄLTA för att kunna gå ner i vikt. Ät det din kropp behöver och din kropp hamnar  i balans - men det tar tid beroende på hur skadad din kropp är. Det som många kallar för sönderbantad av jojobantning. Det är också där skillnaderna är mellan män och kvinnor. Kvinnor bantar sig tjocka medan männen äter sig tjocka och gissa vem som går ner i vikt lättast genom lchf? Jo, männen. Det är även kvinnor som drabbas mer av komplikationer än män efter en magsäcksoperation. Ser ett samband mellan detta och svälttänket.
ALL reklam som handlar om vikt har ett mantra: Ta den här tabletten/drycken/substitutet så motverkar det hunger och du går ner lättare i vikt.
Kan ärligt säga att jag ALDRIG är hungrig sedan jag började med lchf mer än när jag inte haft tid att äta/glömt att äta. Men tanken på att sitta med en tallrik med fettfri lågkalorimat på tallriken framför mig skapar bara ångest och svältkänslor = hunger. Hunger gör oss sugna på att äta och gärna äta snabb energi = socker. För mig är fettet i min kost så viktig för den gör mig o-hungrig och o-sugen.
Så hur jag än kommer må i framtiden så kommer jag ALDRIG någonsin tvinga mig att svälta mer än det min magsäcksopererade mage tvingar mig till.
Så inbillar er icke att svält gör er till normalviktiga, hälsosamma människor! Det handlar om vad du tar IN i din kropp i form av näring och det gäller även träning. Inbilla dig inte att du kan träna bort alla skumtomtar och kakor du stoppat i dig i jul...då får du svälta samtidigt för att det ska ha någon effekt och då kommer kroppen skrika efter näring - så fråga dig hur länge du orkar hålla på så?
Jag orkade max 6 månader i taget. Med lchf orkar jag resten av mitt liv.
Det är ett livsval.



söndag 22 december 2013

Nu är det jul igen!

Var det inte jul nyss? Det känns nästan så! Men mycket har ju hänt sedan förra julen. Allt berättar jag ju inte här på bloggen eftersom den helst ska handla om mat, hälsa och överviktsproblematik men lite slinker ju med här och där ändå. I somras flyttade dottern hem till mig och vem trodde att hon ett halvår senare skulle få en lägenhet? Det hände i alla fall så den 1 januari bor hon i eget. Turerna kring pappas bortgång har påverkat många saker och för några veckor sedan flyttade änkan ut ur huset och både min ena syster och sedan min bror och jag var ute vid huset för att rädda det som räddas, bland annat pappas bil som hamnade på min lott. Så nu är jag bilägare igen. Hjärtat vill absolut inte sälja bilen men ekonomin kanske inte tillåter mig att behålla den. Jag ska i alla fall besiktiga och göra i ordning den i  vår, är planen, så får jag se sedan vad jag gör. Räddade även farmors golvlampa och hennes finaste fåtöljer som inte var lika fina längre men med lite kärlek så kommer de stå i mitt vardagsrum tillsammans med golvlampan.
Det här fotot är taget hemma hos farmor där jag har bäddat med farmors kuddar och pappa sitter i en av de fåtöljer som jag pratar om. De betyder nog mer för mig än många kanske tror. Det är minnen och kärlek till både min farmor och min pappa.

Hösten har varit ganska tuff på jobbet också så jag har inte riktigt orkat engagera mig i att blogga även om jag lagat mat varje dag ändå! :D 
Vissa saker hamnar på minst 50 lchf-bloggar ändå och jag känner att det blir väldigt tjatigt och framför allt opersonligt. Jag ska försöka hålla mig o-tjatig och personlig. 
Nu är det som sagt var JUL IGEN! 
Kollade mitt saldo i fredags och insåg att jag faktiskt kunde handla julmaten INNAN samma dag som lönen kommer in på kontot (dagen innan julafton brukar det oftast bli). Så plötsligt hade jag en plan för helgen! 
Lördag: Handla allt jag behövde och börja laga julmat/baka. 
Söndag: Laga det jag inte orkade laga på lördagen.
Måndag: Jobba och efter jobbet, städa, fixa skinkan och göra gubbröran. 
Vaknade redan tjugo i sju på lödagsmorgonen och fick vänta lite innan jag kunde kasta mig på att handla mat och när jag väl kom igång så gjorde jag det med besked! 
Det var en ren glädje att kunna köpa ekologiskt också! Skinkan hade jag redan handlat, även den en ekoskinka men att hitta både rödbetor och senap med eko-märket på sig, det kändes riktigt bra! 
Har även handlat frukt! 
Detta enda äpple köpte jag till min rödbetssallad. Vem köper färdig rödbetssallad, full med konstiga tillsatser när man kan göra själv. Det tar ju knappt en kvart och är så mycket godare! Du tärnar inlagda rödbetor, ett äpple och en rödlök. Blanda ihop allt med majonäs, lite salt och citronsaft. Färdigt. 
Det var knappt jag kom hem för jag hade lyckats fylla min dramaten-vagn och två kassar med mat och jag har bara två händer....men en effektiv kvinna kom till min räddning och vi "band" fast ena kassen på handtaget på dramatenvagnen och jag tog bussen hem, annars hade jag nog stått utanför affären än. 
Nu till utmaningen! Vad skulle göras i köket på lördagen och vad skulle göras på söndagen. Det gäller att göra allt i rätt ordning så tiden används effektivt. Man kan ju t ex inte ha tre olika saker i ugnen samtidigt t ex.
Det skulle bakas i alla fall! Första projektet var bröd - japp, det blir ETT bakat bröd om året här i huset. Ett vörtbröd och förra årets vörtbröd funkade och i år blev det ett liknande men ville testa surdegsvarianten och även ett annat sorts mjöl. 
Så det blev en version på de två recept som jag hittade på surdegspaketet och vörtkryddspaketet.

Ingredienser:
3 dl grädfil
2 dl vatten
Skrädmjöl (jag mätte inte, hällde på tills det blev en deg helt enkelt. Kanske 3 dl.)
2 dl Speltvete (resten från förra året)
Ett paket torr-surdegsjäst
1 paket jäst
en påse vörtkryddor

Jag blandade vatten, gräddfil, surdegsjästen och den vanliga jästen och vörtkryddorna. 
Sedan hällde jag i resten av det spältvete jag hade kvar från förra året och började köra med degkrokar och fyllde på med skrädmjölet.
Sedan fick det jäsa i flera timmar faktiskt men det står två timmar på paketet. (Jag bakade det när jag bakat allt annat) och det fick grädda i drygt 1,5 timme på 200 grader. 
Provsmakade det och jodå, det går att äta! 
Nu skulle det bakas pepparkaksmuffins:
Ingredienser
100 g smör
3 ägg
1 dl crème fraiche
2 dl grädde
2 dl stevia strö
(eller motsvarande)
2 dl mandelmjöl
1 dl kokosmjöl
2 tsk bakpulver
1 msk fiberhusk eller psyllium
1 tsk kanel
1 tsk ingefära
1 tsk nejlika
½ tsk vaniljpulver
1 nypa salt

Gör så här: Smält smöret och rör ihop med äggen. Blanda alla torra ingredienser och rör sedan ihop allt. Klicka smeten ner i de smörade formarna och grädda i 180 °C i cirka 15 minuter. 
Naturligtvis glömde jag både grädden och creme fraichen men de gick att äta ändå faktiskt! Receptet är inte mitt och vems orginalreceptet är, vet jag faktiskt inte. Hittar det på många bloggar.

Sedan till min nya favorit som jag provbakade förra helgen och bestämde mig för att det här ska bli min toppkaka för julen. Smaksatt med saffran.
Recepet hittade jag här och det är jag hemskans tacksam för. Kakan är både saftig och god och passar så bra att smaksätta med någon säsongsbetonad smaksättning, t ex saffran nu i jul eller varför inte pepparkaksskryddor m man föredrar det? Den kommer bli bakad många gånger men nästa gång ska jag INTE hälla den i min gamla sockerkaksform för den sitter fast där i botten, trots att jag smorde och hällde kokos runt om. Klä in botten på kakformen med bakplåtspapper som det står i orginalreceptet!

Min version blev en kaka för jag tänker göra en stubbe av den med chokladganache spritsat kring kakan. Så den får ni inte se nu då den ligger i kylen och väntar på ganachen i morgonkväll. Förebilden är från programmet "Hela England bakar" som hade en julspecial och bakade följande stubbe. 
Tänker dock itne sätta någon fågel på min kaka! 
Kanske dekorera den med lite kokosrasp som snö? 
Under tiden som kakorna gräddades gjorde jag även marsipan efter Mariannes recept. Glöm inte att använda er hushållsmaskin/mixer! Jag slängde i en "halv" äggvita så det blev marsipan och jodå, både jag och Adam provsmakade och det blev gott! Inte den sötexplosion som vanlig marsipan ger men det funkar definitivt! 


Idag fick dottern uppdraget att rulla marsipankulor och doppa dem i smält chokladtryffel (värmd grädde där du smälter ner choklad). De står i kylen nu och läskar mig ända hit! 
Gjort egen glögg också på ekologiskt, rött vin och glöggkryddor. Första munnen smakade BARA surt och jävligt men sitter här med muggen bredvid mig och tar en mun då och då och det smakar bättre och bättre. Ny smak för min mun då Glögg är så sjukt sött och det här är det inte. Men ja, det är ju som att dricka Irish Coffee utan socker första gången..man vänjer sig! 

Idag blev det matlagning:
Köttbullar först och främst! 
Det finns nog lika många olika recept på köttbullar (smaksättningen) som det finns mammor i landet och mina blir aldrig likadana. Julinspirationen gjorde att det blev:
Rosmarin, timjan, valnötter, salt, peppar (vit och svart), spiskummin och en buljongtärning som jag mortlade ihop. 
Blandade ner det i den sauterade löken. 
Vispade ihop ett ägg, en msk dijonsenap och en msk philadelphiaost.
Ner med allt i bunken och sedan blanda ihop allt med köttfärsen. Rulla, rulla och steka dem i ugnen! 


Lovar - de blev supergoda! 
Gjorde även förra årets julsuccé: Grönkålspajer från Åse på www.56kg.se - receptet ligger inte på hennes blogg utan jag hittade den i en lchf-bilaga till Aftonbladet förra året. Här ligger receptet på min egen blogg från förra julen. 
Det är lite pilligt med att fylla muffinsformar med pajdeg och glöm inte att EN sats pajdeg inte räcker utan antingen får man göra EN eller 1,5 eller som jag gör, två och lägger sista biten av paj och fyllning i en liten pajform som får bli extra. Den tar jag med mig till jobbet i morgon till vår egen lilla julfest! 


Middagen blev karrérevben som fått stå i ugnen mellan grönkålspajerna. Kryddningen var senap, peppar,salt och chili. Blomkålsmos till det och toppade med att dricka en väldigt god Julmust som jag hittade på Systemet i fredags när jag köpte rödvin till glöggen. Rekommenderas! 

Ja, som alla andra så blir det väldigt mycket matlagning till jul och det är faktiskt så att jag gillar att laga så här mycket mat och att få använda fina råvaror är ren glädje för mig!
GOD JUL alla bloggläsare!