onsdag 31 oktober 2012

Pulled Pork

Plockade med mig lite recepthäften när jag var på ICA igår och en favorit är Arlas recepthäften som jag plockat på mig i flera år. Även för någon som äter LCHF finns det bra recept som man kan inspireras av och igår hittade jag ett recept på Pulled Pork och utan att veta det i förväg så hade jag även köpt med mig en stor bit Fläskbog, så ingivelsen att faktiskt testa detta recept blev självklart!
1 kg fläskkarré (men som sagt - all typ av kött funkar)
1 stor gul lök
3 vitlöksklyftor
1 dl tomatketchup (Jag hade den varianten med stevia hemma)
1,5 msk chipotlepasta (Jag använde inte pasta men den som finns i en vanlig kryddburk)
1,5 tsk spiskummin
1,5 tsk salt

Jag lade ner min stek i min lergryta, blandade ihop marinaden och gned in köttet med det. Satte in lergrytan på 100 grader i ugnen och sedan fick det stå där från igårkväll vid elvatiden tills idag vid halv tio. Då tog jag ut grytan och här är resultatet:

Snacka om att vara mört! Det föll nästan isär när jag lyfte upp köttet ur grytan. Plockade fram en gaffel och bara delade det. Smakade naturligtvis på det och jodå, saftigt, smakrikt och väldigt gott!
Silade skyn som jag senare kommer göra en sås på!
Tror att blomkålsmos till detta sitter bra!

fredag 26 oktober 2012

ETT KILO TILL 100!!!

Har tyckt det varit lite trögt att få igång viktnedgången med mitt ketokost-försök. Tänkte ge det fyra veckor men nu är jag inne på vecka 5 och vad händer? Jo, sakta men säkert tappar jag i vikt och tänker man på att jag vägde 105 när jag började så har jag ju faktiskt gått ner ett kilo i veckan, relaterat till 5 kg på ett år så jag ska nog ta tillbaka det där med "trögt".
Jag har lärt mig något väldigt viktigt under dessa veckor också:
Kött är otroligt nyttigt och att vi missar många ämnen genom att enbart äta helmuskelkött, så nu försöker jag köpa kött med ben och fett. Revbensspjäll och kalvsylta fick plötsligt en större betydelse och kycklingfilé känns mest som papper.
Jag har också insett att ju mer grönsaker jag äter på en dag, desto mer kolhydrater får jag i mig och SKA man GÅ NER I VIKT med LCHF så ska man ju ligga kring 20 kh/dag och dessa kolhydrater ska komma från grönsaker och mejerivaror men det räcker med EN kopp grönsaker så kommer man över 10 kh/dag direkt. Så jag väljer EN grönsak och maxar en deciliter. Kål och gurka har mindre kolhydratinnehåll än tex avokado men samtidigt är avokado fetare. Det är en avvägning vad man vill få i sig.
Nu är jag otroligt petig men det är för att jag aldrig räknat så mycket som nu när jag kör på ketonivå.
Att nolla är inte riktigt min grej känner jag mer än någon dag här och där men att ligga under 20 kh/dag är ändå mitt mål just nu.
Lagom balans mellan fett, protein och kolhydrater för att komma igång med vikten verkar ändå vara en bra tanke, när jag började för några veckor sedan.
Kan ju köra så här fram till jul!
Vi får se!
Kommer ju hoppa som en tok den dagen jag ställer mig på vågen och den står UNDER 100 kg!
Då väger jag mindre än jag gjort sedan i tonåren...gissa om jag kommer tjoa och hoppa här, så som jag gjorde idag -spritt språngande naken med massor med löst skin som guppade upp och ner samtidigt. Tur ingen såg mig!


Trattkantarellsoppa LCHF

Det var ett tag sedan jag lade ut någon recept och det beror mest på att jag käkar keto-kost just nu men det är klart att jag lagar mat, sönerna vill ju ha vanlig mat om inte annat!
Var ju ute och fotade soluppgången en frostig morgon och då ramlade jag över en hög med trattkantareller, och ja, jag RAMLADE över dem när jag snavade på en rot.. ha ha!
De var väldigt fuktiga så jag lät dem ligga framme på diskbänken tills dagen efter för att torka till sig lite.
Det var nog ca 2 liter, mer orkade jag inte plocka men ville ändå göra något av dem istället för att frysa in dem.
Det fick bli soppa!

Recept:   (2 personer)
1-2 schalottenlökar
ca 2 dl färska trattkantareller (har du annan svamp så funkar det ju också naturligtvis)
eller
ca 1 dl torkade trattkantareller
2 dl creme fraiche
2 dl grädde
2 tskVoltaires Lantbuljong
smör
salt, peppar, lite muskot
timjan
Tillbehör: Bacon

Börja med att sätta på ugnen på 200 grader och lägg ut bacon på en ett bakplåtspapper på en plåt och låt dem steka i ugnen medan du gör soppan.

Hacka och fräs lök och svamp i en tjockbottnad gryta, gärna järngryta. Krydda med salt, peppar och lite muskot. När vätskan dunstat häller du på grädde och creme fraiche och späder soppan med vatten och tillsätter buljongen. Koka upp och ta bort soppan från spisen och mixa den med mixerstav eller liknande - mixa inte för mycket, det ska ändå vara lite småbitar av svampen kvar i soppan tycker jag. Ställ den på spisen igen och smaka av den om det behövs mer salt och peppar (svartpeppar) och späd med mer vatten om den är för tjock.
Servera soppan med lite timjan på toppen och baconet!
Vi åt baconskivorna som de var men det går ju lika bra att krossa dem och "strössla" dem på soppan .

Det var en mustig och otroligt god smak på soppan och ungarna var lyriska som älskar svamp.
Kan tänka mig också att ostchips skulle vara gott till för de som inte gillar bacon.

Kostdoktorn var här och hälsade på!

Alltså inte hemma hos mig utan i Göteborg. Har ju redan hört hans föreläsning och läst boken så jag var inte särskilt sugen på att betala för att höra honom en gång till. Men erbjöd mig att hjälpa till i kulisserna och fick ett sms av Leif från Kostdemokrati att det var mycket välkommet, plus att då fick jag gå in gratis som tack för hjälpen. Vädret lockade inte precis att dra iväg ut igår men drog på mig min nyinköpta vinterjacka och drog kapushongen över skallen och tog mig till Järntorget med spårvagnen.
Himlen var otroligt dramatisk med mörka, mörka moln och solen som försökte bryta igenom samtidigt. Den första snön föll över delar av södra Sverige igår. Kallt!
När jag kom var det lugnt och jag fick uppdraget att hålla reda på bokbordet och sälja Andreas bok och lite andra böcker om LCHF bland annat.
Salen fylldes snabbt och det var nog bara tio stolar som inte det satt någon på.
Konstaterade att Andreas lagt till lite nya grejer till sin föreläsning men det mesta hörde jag redan förra gången men det är ändå trevligt att träffa andra "gelikar" och även nyfikna med frågor och berättelser.
Kvällens bästa kommentar ur mitt perspektiv var nog när han talade om vad som är extremt och satte det i relation till över de 8000 överviktsoperationer som utförs i Sverige idag. När man skär bort merparten av magsäcken och en del av tarmen, där ytterst viktiga funktioner som tex näringsupptag försvinner och samtidigt säger att LCHF är så extremt
Han påvisade också att socialstyrelsen skrivit in att man kan förorda lågkolhydratkost som de kallar "extrem" av någon anledning.
Hur extremt är det att äta naturliga råvaror, en fettsammansättning som gör att det kroppsegna ämnet kolestorol får en bra balans, inte höjer blodsockret som i sin tur inte bäddar in energin i fettdepåer som i sin tur gör oss feta, sjuka och sockerberoende, det övergår mitt förstånd.
Han visade även hur blodsockret påverkas av olika intag av livsmedel, och det är inte bara folk med övervikt och diabetes 2 som påverkas positivt utan även de som har diabetes 1.
Han har verkligen en bra förmåga att sätta saker i perspektiv utan att komma med "pekpinnar", som att tex de råd som ges till diabetiker är utgivna av läkemedelsindustrin, som naturligtvis tycker en diabetiker ska äta mat som HÖJER blodsockret så de MÅSTE ta insulin för att sänka den sedan...så nej, det är ju EXTREMT att äta en föda som inte höjer blodsockret alls för då skulle ju alla läkemedelsföretag som säljer diabetesmedicin gå back och det vill vi ju INTE! *ironisk*

Träffade två jättetrevliga kvinnor varav den ena trodde sig känna igen mig och när jag berättade om att jag bloggar så blev hon jätteglad för hon hade läst min blogg vid något tillfälle och sedan tappat bort namnet på min blogg! Nu skulle hon läsa den igen! (Hoppas jag)
Skönt att komma ut lite!

måndag 22 oktober 2012

Söndagsreportaget del 2-3 om GBP från GP

På två sidor i söndagens GP skrivs det också mer om Gastric Bypass så jag skriver även in detta i bloggen då alla inte har tillgångn till tidningen:

"Det är få som ångrar sig"
Malin opererad sig för tre år sedan och är nöjd. Maths funderar fortfarande.

Ett 20-tal personer har nappat på annonsen där Carlanderska bjuder in till en informationskväll om magsäcksoperationer. Män och kvinnor i blandade åldrar och varierande storlekar har slagit sig ner i hallen vid receptionen. Någr aär där för sin egen skull, andra för en anhörigs räkning.
Torsten Olbers, en av landets främsta experger inom överviktskirurg, håller i presentationen tillsammans med en sjuksköterska och en dietist.
Olbers har jobbat in om området sedan 1990talet och opererat cira 3000 patienter. Parallellt med sitt arbete som kirurg på Carlanderska foskar han i ämnet och står bakom flera internationellt uppmärksammade studier.
Han hälsar välkommen och berättar att forskingen visar att gastric bypass-operation är den mest effektiva metoden mot svår fetma. Den ger långsiktig viktnedgång och har stora hälsoeffekter.
- Det här är en metod som fungerar och de som opererat sig håller sig friska, säger han. Men om man tror att det innebär att man blir smal, snygg och lycklig finns det risk att man blir besviken.
- Eller vad säger du, Malin?

Malin, som itne vill ha med hela sitt namn i tidningen, är med oss under vkällen. Ho nska ge patientperspektivet.
- Jga får nog erkänna att det var lite så jag tänkte - smal, snygg och lycklig, säger hon. Tidigare hade jag tänkt att det här med operation inte var för mig. Men jag kom till en punkt då jag insåg att det här inte går längre.
Hon pererades för tre år sedan.
Då vägde hon 117 kilo.
- Jag hade prövat LCHF, Viktväktarna, bantningspiller. Inget fungerade i längden.

Nu håller hon sig på en vikt runt 70 kg och verkar mycket nöjd och belåten. Visst har operationen med först vissa smärre problem - men i det stora hela har det gått bra.
Det är ungefär så det är för de flesta som genomgår en magsäcksoperation, säger Torsten Obers. Viktnedgången är i genomstintt en tredje del av den ursprungliga kroppsvikten och i 90 procent av fallen hålls den vikten även på lång sikt.
- Även om allt inte är duld och grönsa skogar så har jag träffat väldigt få som efter ett år säger att de ångrar sig. Men det bör vara ett väl överlagt beslut och det är bra att lyssna på många olika historier.

Senare delen av informationsmötet ägnas åt riskerna med operationen.
- I fem procent av fallen uppstår kompikationser, som blödning och läckage. Men å andra sidan minsakar risken att dö i förtid med 30-40 procent och i förlängningen kan det vara farligare att inte göra operationen, säger Olbers.
- Metoden har utvecklats och riskerna för kompikationer är mindre i dag än de varit tidigare. Men som vid alla operationsr finns det risker. Det har också visats att fetmaopererade har en ökad risk för att få gallsten och tarmvred.

Maths Björklund är en av dem som är där och lyssnar. Han ställer frågor och funderar fram och tillbaka. För tre år sedan bantade han med Cambridge-metoden, där måltider byts ut mot näringsdryck. Han gick ned en hel del, men nu har han gått upp de kilona igen.
Han är less på att gå upp och ned i vikt och funderar nu allvarligt på en operation av magsäcken.
- Jag överväger det starkt, säger han efter mötet.

Journalist: Evalis Björk
031 - 62 43 93 evalis.bjork@gp.se

Tredje artikeln i samma serie:

Rusch efter operationer

Magsäcksoperationerna skjuter i höjden. På tio år har det blivit nästan 15 gånger vanligare att opereras mot övervikt. Är det en dröm om en quick fix eller en nödvändig behandling? 

2001 genomfördes 600 så kallade gastric bypass-operationer i Sverige. Förra året opererades 8 600 personer.
- Med den epidemiska fetma vi har och den brist på effektiv behandling som finns kund man nog förutspå att den här ökningen skulle ske. Det är den enda metod mot fetma där man vetenskapligt kan visa att det fungerar, säger forskaren och läkaren Torsten Obers.

Han menar att ingreppen har blivit säkrare och mer effektiva. Anmälningarna till patientnämnden på SU visar heller inga alarmerande siffror vad gäller magsäcksopeationer, men Meral Cakir Soskun är inte ensam om sina svårigheter efter operationen. Flera kan berätta att de visserligen gått ned i vikt, men brottas med svåra smärtor och illamående. De tycker att de inte fick veta hela sanningen om operationen innan. De talades för tyst om riskerna och nästan ingenting om alternativen.
- Det finns de som tycker att de gått ur askan i elden och hamnat i något som var värre än det var tidigare. Jga vill itne förneka att det blir så för en del, säger Torsten Obers.
- Men många är bredda att hugga av sin högra hand för att bli smala och även om jag berättar om värsta-scenarier så säger 99,9 procent att de vill bli opererade i morgon dag. De som har komplikationer säger oftast att de hade opererat sig även om de vetat hur det skulle bli.

Meral operereades först på Frölunda Specialistsjukhus. Ansvarig läkare, Jan Dalenbäck, vill inte gå in på det enskilda fallet.
- Men det är hemskt synd om henne, säger han. Gudskelov är det sällsynt att det blir så.
De senare ingreppen skedde på Sahlgrenska, där Torsten Olbers var kirurg fram till 2009. Han minns Meral väl och blir bekyrmad när han får höra hur hon har det idag.
- Jag kan inte uttala mig om hur det är i hennes fall. Men ofta finns det något mer man kan göra när gastric bypass-opererade inte mår bra.

De flesta som har kräkningar eller busmärtor efter en gastric bypass-operation kan bli hjälpta, menar Olbers. Påtagligt ofta är det ett mekaniskt fel som kan avhjälpas med en ny operation. Det finns individer som i tio års tid haft buksmärtor och fått till svar att det är inget att göra åt, men som efter en ny operation blivit bra.
- Men kiruger är inte mer än människor, och istället för att ta tag i problemet kan det finnas en tendens att man avfärdar patientens klagomål med att de ninte sköter sig som den ska.
Meral efterlyser ett tydligt psykologiskt stöd både före och efter operationen. Vad säger du om det?
 Det finns tyvärr inte idag. Där brister det. Man tar hand om kirurgin och ess komplikationer - sen är det inte mer. Man borde ta reda på vad personen har i sitt bagage och erbjuda ett psykologiskt stöd som följer med efteråt om det behövs.
- Min gissning är 5-10 procent behöver extra input i form av kognitiv beteendeterapi och extra stöttning. Operationen kan leda till att saker kommer upp i dagen som man inte sett tidigare. I det kalla morgonljuset kan det visa sig att man inte kan skylla sina problem på vikten längre. Och inte kan man trösta sig med mat heller.
Kritiker menar att det är för enkelt att få en operation i dag - att det sker för lättvindligt?
- Det kan vara så. Vården måste ge en balanserad bild med för- och nackdelar så att personen ifråga är medveten om de allra värsta komplikationerna och vet vad som kan hända. Jag gillar inte när metoden marknadsförs som "så får du en superkropp". Det leder fel.
- Å andra sidan kan jag tycka tvärtom. Att vi tänker kirurgi lite för sent. Att folk känner sig dåliga när de tar till det. Som att de ger upp. Det tycker jag inte man ska göra. Vanligast är nog ändå att man tänker varför gjorde jag inte den här tidigare?

Meral berättar att hon tappade de tio kilo som krävdes för att hon skulle opereras, bara genom att lägga om sin kost och gå långa promenader.
Borde man inte uppmuntrat det i stället för att operera?
- Det är inte säkert att hon hade lytckats gå ner på annat sätt. Men det kan vara så att det gick alldeles för snabbt. Man får en remiss och plötsligt ligger man på operationsbordet. Det är olycligt att folk kan ramla igenom på det viset. Det borde finnas en funktion inom vården som är med för att göra en helhetsbedöming, säger Torsten Olbers.

Journalist: Evalis Björk


Lite faktarutor finns med i artiklarna:
Fetma och övervikt

MÄn 13% fetma och 43% övervikt
Kvinnor 14% fetma och 28% övervikt

BMI
Body Mas Index, BMI, visar förhållandet mellan en persons vikt och längd.
BMI - Vikten/längden x längden
Som övervikt räknas ett BMI över 25
Fetma är ett BMI över 30 och sjuklig fetma över 40


Antal gastric bypass-operationer i Sverige:

2007: 2 200
2008: 3 300
2009: 4 850
2010: 7 800
2011: 8 600
Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhus, FHI

Bilderna har jag scannat in från tidningsreportaget.

Söndagsreportage ur GP

Då alla inte kan läsa GP eller allt finns på nätet så gick jag och köpte söndagens nummer igår av en enda anledning: Ett reportag om en kvinna här i Göteborg och vad som hände henne när hon gjorde sin Gastric bypass-operation. Här är den text som finns i tidningen och bilderna är hämtade från nätet, alltså INTE kvinnan från reportaget.

"FÖRUT VAR JAG FET OCH FRISK - NU ÄR JAG SMAL OCH SJUK"

Operationen skulle ge Meral Cakir Coskun ett smalare och friskare liv. HOn förlorade sin övervikt - men också sin hälsa. - Jag har kroniska buksmärtor och får svåra kramper. Mitt liv är förstört. Jag är 38, men känner mig som jag var över 80 år. 
Det finns människor som prövat allt  och som inte har något egentligt val Deras svåra övervikt har lett till att hälsan är allvarligt hotad. För dem kan en masgsäcksoperation vara enda utvägen och operationen kan ha räddat deras liv.
Det här handlar inte om dem.


Det här handlar Meral Cakir Coskun och hennes liv efter att gått igenom en så kallad gastric-bypass-operation för fem år sedan.
- Det är ingen quick fix för att bli smal och snygg. Folk måste få veta att det gå åt helvete. Som det har gjort för mig. Operationen skönmålas - men ingen vet vad en del av oss genomlider.
- Förut var jag fet och frisk. Nu är jag smal och sjuk.

Luften är hög och dte luktar höst på gården till hyreshuset på Hisingen. Meral och hennes familj bor högst upp i trevåningshuset. Det är förmiddag. Barnen är i skolan. Maken är på jobbet.
Meral är hemma - som så ofta nuförtiden. Hon vet aldrig riktigt när smärtan i magen sätter in. Då vill hon ha en säng nära till hands så hon kan lägga sig ned. Ofta kräks hon.
- Jag har kroniska buksmärtor och får svåra kramer. Mitt liv är förstört, Jag är 38 men känner mig som över 80 år.
Hon vill berätta för att varna andra. Tänk noga efter och ta reda på alla risker innan du väljer en magsäcksoperation. Det är hennes råd till alla som är i valet och kvalet.
- Operation ska vara den allra, allra sista utvägen.

Meral är liten till växten, 152 cm. Hon väger idag 59 kilo.
- Javisst, jag är jättesmal. Men till vilket pris? Mår jag bra?
Meral har en dotter som är 18 år och tvillingar som idag är åtta år. .Det var när hon ammade tvillingarna hon gick upp i vikt och la på sig ordentligt. Som mest vägde hon 105 kilo.
- Jag kunde få glåpord av småungar. Men jag var ändå ganska självkär. Jag tyckte jag var snygg när jag var tjock .

Det var visserligen jobbigt att gå uppför de tre trapporna till lägenheten och dte var tungt att ständigt bära runt på en massa extrakilon. Men egentligen hade hon inga andra fysiska problem än sömnapné. Hon hade försökt med bantningspiller, men misslyckats med att gå ned.
- Så min husläkare föreslog att jag skulle opereras och skrev en remiss. Svårare än så var det inte. Det tyckte jag lät skitbra.

Och efter ett informationsmöte på Sahlgrenska, med specialistläkare och några kvinnor som genomgått en gastric bypass-operaiton, var Meral övertygad. Hon skulle opereras. Hon skulle bli smal.
- Där satt vi feta människor och lyssnade. Fyra smala, tjusiga tjejer som hade opererat sig fanns med på scen. Det gjorde intryck på mig. Det var det enda jag såg.
- De borde haft med ngåon som det inte gått så bra för. Någon med komplikationer. Då tror jag att jag hade tänkt om. Men vi fick bara se den positiva sidan.

Villkoret för att Meral skulle få en gastric bypass-operation var att hon skulle gå ner tio kilo först. Inga problem. Hon la om sin kost och började gå långa promenader. På tre månader hade hon tappat de kilon som krävdes.
- Strax därefter låg jag på operationsbordet. Jag menar, när jag kunde gå ner til kilo så lätt, borde inte sjukvården se att jag kunde gå ner utan att utsätta mig för en operation som kan ge så svåra biverkningar?

Den 3 mars 2008 opererades Meral. Något gick fel redan från början. Hon fick tarmvred och efter en månad fick hon göra om operationen. Även den här gången blev det komplikationer. Tarmvggen blev för trång och hon fick opereras på nytt. Och på nytt.
Totalt har hon genomgått fem operationer. Den senaste för snart tre år sedan.
- Tarmarna är sammanväxta och jag är livrädd för att hamna på operationsbordet igen. Smärtan blir bara värre och det fins inget de kan göra. Jag äter medicin för att lindra smärtan och jag har fått stora psykiska besvär.
Hon känner sig övergiven av sjukvården. Lämnad åt sitt öde och sin smärta med en burk piller i handen.

Vi sitter i köket. Meral bjuder på fika. Hennes två bröder är med. Syskonen står varandra nära och betonar hur viktigt det är att stötta varandra. I vått och torrt.
- Meral kan vara väldigt envis och hon var övertygad om att hon skulle göra den här operationen. Jag försökte varna henne. Men hon ville inte lyssna på det, säger hennes yngre bror Tuncay.
Vilket ansvar har du själv för att det blivit så här?
- Visst är jag efterklok. Men jag tycker inte man ska kunna få en operation så lättvindigt som jag fick. Man ska vara tvungen att pröva andra alternativ först. Man ska operera om det handlar om liv och död för en person. Merals äldre bror Osman bor i kvarteret intill. Han beskriver hur de senaste fem åren har varit en svår prövning för hela familjen. Inget är sig längre likt.
- Vi är så oroliga. Meral har en fruktansvärd smärta. Hon vill verkligen inte till sjukhus och ringer mig i stället när hon behöver akut hjälp, säger han.

Efter en magsäcksoperation kan du inte äta som vanligt. Magen klarar det inte. Du måste äta mindre portioner och undvika vissa livsmedel.
Meral måste kämpa för att få i sig den näring hon behöver.
- Jag har och har haft ett helvete i fyra och ett halv år. Varje måltid är ett krig för mig. Jag vill äta, men kan inte.
- Mina barn säger att läkarna är dumma.
Det kan man förstå. Jga mår illa vid matbordet och måste gå och lägga mig. Det förstör hela stämningen.

Meral läste sociologi och arbetade som projektledare i ett integrationsprojekt för ungdomar innan hon fick tvillingarna. Hon hade tänkt ta upp studierna igen och fortsätta på den banan när barnen blivit lite större. Idag har hon inte längre sådana planer.
Sedan hon opererades första gången har hon bara kunnat jobba sporadiskt. Hon har varit sjuskriven. Varit arbetssökande. Blivit sjukskriven igen. För ett par månader sedan skulle hon testa sin arbetsförmåga vid en kurs som Arbetsförmedlingen ordnade.
- Det fungerade inte. Jga fick ont och var tvungen att springa på toaletten hela tiden. Magen är så känslig för minsta stress.
Meral anser att man talar alldeles för tyst om riskerna med en gastrick bypass-operation.
- det är en fattig uppföljning. När du är färdigbehandlad av kirurgen så är det bara goodbye. På vårdcentralen har de inte den kompetens vad gäller gastric bypass som behövs, även om de gör sitt bästa för att hjälpa.

När jag ringer till Meral några dagar senare pratar vi om hur hon ser på livet framöver.
- Framtiden? Jag är räd för att hamn på operationsbordet igen. Mitt liv har blivit ett enda kaos.
- Jag får ta en timme i taget. Jag kan inte planera något för jag vet inte hur jag kommer att må. Men jag måste acceptera att det är så här det har blivit.
Hon säger ännu en gång att hon vill berätta för andra i liknande situation ska tänka efter. Bromsa in lite innan de beslutar sig för en operation.
- Jag vet inte hur många som har det som jag. Men jag tror det är svårt att tala om det - för det är ditt get beslut. Det är ingen som tvingar dig till en operation. Men jag önskar att jag hade vetat bättre.

Artikeln är skriven av Evalis Björk
031- 6243 93 evalis.bjork@gp.se

Bilderna är inscannade av mig från tidningsreportaget.


söndag 21 oktober 2012

Avokado

Jag älskar avokado! Äta den som den är med lite salt bara eller i min Gucca (min egen salladssås).
Men!
Ska man köra fakir så funkar det inte ens att äta en LITEN rackarns avokado utan att det höjer kh-nivån med ca 10 kh på direkten.
Testade häromkvällen med en räk-tallrik, då en liten avokado hamnade på tallriken, jämte räkor, två ägg, majonäs och några skivor gurka.
Åt samma sak igår eftersom jag fick räkor över men då skippade jag avokadon och åt lite gräddost och gurka istället.
Idag var jag sugen på kött, då jag knappt ätit något kött alls den passerade veckan - mår superilla av kött av någon anledning. Men köttfärs funkar jättebra - så jag gjorde biffar idag med köttfärs, riven gräddost, ett ägg och chipotlechilli. Grillade dem i ugnen med smör i formen. Till detta åt jag faktiskt en liten avokado igen, plus gurka och bearnaiessås. Nu är jag skönt mätt, inte illamående alls.
Den där berömda energin som alla som käkar keto-kost pratar om verkar även så smått drabba mig. Igår satte jag mig för att laga ett litet hål i min underkjol och insåg att jag måste ha textillim för att få ordning på det...och när man ändå är igång att köpa sådant där "extra" så kan jag ju köpa annat också som jag behöver:
målarfärg till köksbordet, resårband, glödlampor etc....
Ner till Ica och hittar allt utom textillim och annat som jag inte tänkte på förrän jag såg det! Ha ha!
Så istället för att laga underkjolen så drog jag in köksbordet i Adams rum, målade det med svart halvmatt lackfärg och medan det torkade så började jag måla löv på stolarna som skulle matcha in mönstret på stolsdynorna...
Börjat fota med mobilen och som den fotonörd jag är så kommer det nog bli mycket foton! ;-)
Men kvalitén är ju inte riktigt den samma som med min systemkamera. Men det duger ju om man bara vill visa något.
Tillbaka till energi-attacken:
Bladen på bordet är kopierade från mönstret på stolsdynorna och detta målade jag för hand i förmiddags.
Jag blir helt uppslukad när jag ramlar in i sådana här projekt. Nöjd är jag! I morgon ska jag laga den där underkjolen... ha ha!
Springer runt som ett skollat ollon känns det som!
Vågen står still men...jag ger mig ICKE!

torsdag 18 oktober 2012

Helt utan balans igen!

Minns att varje gång man är jättesjuk så känner man sig fullständigt frisk den första minuten när man vaknar. Allt är så där perfekt...tills man börjar röra på sig. Då kommer allt tillbaka, vad det än är för sjukdom man har.
Idag visste jag inte ens om att jag var sjuk förrän jag började röra på mig. Svänger ner benen på golvet och det bara snurrar i hela mig...
- Nääääe, inte igen!
Jag drabbades i somras av något virus på balansnerven så nu visste jag direkt vad det var som var fel!
IGEN!
Det finns ett fint ord för det här: Vestibularisneurit
Orsaken är tydligen förkylningsvirus eller herpesvirus. Adam fick halsfluss och en lättare öroninflammation förra veckan så ja, någon liten förkylning kanske drabbade mig utan att jag märkte det. Herpesvirus har jag i min kropp så det känns som en möjlighet också. Har inte haft några skov på flera år men det här kanske är en form av det? Ingen vet säkert varför man får denna balansinflammation men ja, oavsett varför så är det andra gången på några månader som jag drabbats av det.
Det snurrar så mycket i skallen att jag kräks om jag rör mig för "fort". Så nu sitter jag här i soffan, med en kudde bakom nacken för att fixera mig. Stoppade i mig en Postafen (åksjuketablett) som jag kräktes upp direkt så jag tryckte i mig en till. Jag känner tydligt ett tryck över höger öra så det är väl där det sitter.
Blir inte mycket gjort idag heller med andra ord...

onsdag 17 oktober 2012

Balans



Är inne på tredje veckan på Fakir och börjar få lite mer grepp om fett och proteiner. Inser att det räcker med väldigt lite för att hamna över 5 kh/dag. En burk makrill och man hamnar direkt över gränsen.
Det har pratats om hur pigga folk känner sig när de nollar men den energin känner jag någon gång men väldigt sällan.
Om det beror på omställningen eller bara på mitt liv, vet jag inte. Vikten har inte rört på sig sedan första veckan heller så just nu känns det bara tungt, faktiskt.
Höstvädret triggar mig inte mer än när det är riktigt strålande väder som det var förra veckan. Då hoppade jag ur sängen, åkte upp till Lövgärdet halv sju på morgonen och fotade soluppgång, dimma oc fåglar. När jag skulle gå därifrån gick jag genom skogen och dessutom hittade trattkantareller som jag sedan kokade en helt underbar soppa på. Ungarna var lyriska.
Men att gå dag ut och dag in utan ett riktigt jobb tar energin ur mig också anar jag.
Igår tog min store son körkort! Jag är så stolt och livrädd på samma gång. Det innebär att han ska köra runt i en Saab Turbo och lära sig köra bil utan att köra ihjäl sig. Men samtidigt så är han rätt lik mig så förhoppningsvis kör han inte ihjäl sig, han heller. Jag har ju inte gjort det.
Så är jag inte lika aktiv på bloggen eller överhuvudtaget så beror det mest på att jag känner mig rätt energilös just nu.
Hoppas det går över. Jag VILL ner i vikt nu!

lördag 13 oktober 2012

Simon Hedefalk

Simon Hedefalk är en kille från Sundsvall som 2007,  då han var 17 år gammal,  råkade ut för en otäck idrottsolycka när han spelade hockey.
Han skrev om det här i en av grupperna jag är med i, på FB och det här är hans egen historia.
Jag har fått tillåtelse av honom att lägga ut detta på min blogg, då jag tycker att alla borde läsa det.







Simon Hedefalk:  Allt började redan 13 januari 2007...


Jag var 17 år och spelade ishockey och oturligt nog fick en jätteallvarlig skada. http://st.nu/sport/1.693949-junior-allvarligt-skadad-i-hockeymatch... 
Jag blev tvungen att sluta mot min vilja och redan där började min viktuppgång.. Jag fick äta medicin som gjorde att vikten flög upp 13 kg direkt från 85 till 98 kg på bara 2,5 månad!
 Kroppen blev sämre skick hela tiden då jag inte kunde träna för den smärta i både rygg och nacke. Maten var fortfarande densamma som när jag tränade.. 
Jag åt otroligt mycket och saken blev att maten blev allt onyttigare under tiden. Under 3 år försökte jag gå ner i vikt på olika sätt både med olika pulverdrycker och olika dieter, men inget funkade! 
Snarare att när jag väl slutade så fick jag ett par extrakilon! Jag blev lat, obekväm med mig själv och förtroendet var botten. Flickvännen i efterhand har sagt att det inte alls var roligt hur mitt beteende var! 

Direkt när jag slutade med hockeyn blev jag tränare och gjorde så att liten del av mitt kärlek till sporten fick vara kvar! Under tiden där kände jag hur kroppen inte orkade med. Jag blev helt slut efter att visat en enkel träningsövning för spelarna. Ryggen och nacken sade stopp helt och hållet till slut. Jag blev som en zombie på is. Gymmet var inte ens att tänka på och promenader gick sådär! Vikten ökade och självförtroendet sjönk. Inte helt optimalt för en 20-åring som har levt på träning och kost i flera år.
 Men en dag den 12 oktober 2010 när Sverige mötte Holland i EM-kvalet i fotboll...
 Vi var ett par kompisar som åt pizza och rätt var det var smällde det till i mig, ungefär som en spark i baken fast något helt annat. Jag sa till alla som var närvarande: - Detta var min sista pizza tills jag väger 85 kg igen.(min matchvikt när jag spelade hockey) då stod vågen på 111 kg. 0.1 ton!
 Dagen efter bestämde jag mig för LCHF. Det var flera i min närhet som hade gått ner ett par kg med denna metod och tyckte maten var god. Det blev min vändning och på 4 veckor hade jag gått ner 7 kg. Jag kunde efter årsskiftet 2010/2011 börja träna på gymmet... Allt blev som en "drog". 
Jag mådde hur bra som helst!
 Augusti 2011 efter ett halvår av stenhård kost och träning vägde jag in på 88 kg.
 HELT MAGISKT!
 Efter det har det bara gått hur bra som helst. Jag slutade under tiden med LCHF och bytte till en egenkombinerad kost som hette LCNF "low carb normal fat" som funkade riktigt bra för mig. Till slut nådde jag 85 kg och lyckan var enorm.
Cirka 1,5 år senare var jag där! Jag fortsatte träna och kosten fortsatte som vanligt med min LCNF... Vikten stod still på 85 (jättenöjd). Under augusti 2012 började jag deffa efter en tids hårdträning på gym. och slutade den 21 september 2012. När jag var klar stod vågen på 79,5 och 31 kg i viktnedgång var ett faktum!
 Jag orkar hur mycket som helst idag. Jag kan visa övningar i all evighet på isen. Energin är på topp!
 Jag kan äta vad jag vill och då menar jag vad som helst. Hoppas detta var en bra beskrivning
TACK LCHF, du räddade mitt liv
*************************************************************************
Man blir lite extra glad när det är en så ung kille som berättar och som hamnade i övervikt ofrivilligt. Menar inte att någon blir tjock frivilligt men om man vet att man inte vare sig rör på sig, äter bara skräp så förväntar man sig ju inte att gå ner i vikt heller, eller hur? Här har vi den unga grabben som tränar, och känner sig frisk och stark och råkar ut för en olycka som gör att han ofrivilligt märker hur både styrka och vikt hamnar i obalans och som på egen styrka faktiskt fixat det. 
Man måste inte vara vuxen för att fixa det här! 
Stor kram till Simon! 

onsdag 10 oktober 2012

Sju dagar Fakir

Nu har jag "överlevt" sju dagar på Fakir och det här var verkligen ett test som jag också inser inte var lika lätt som jag trodde men otroligt lärorikt. Jag har lärt mig en sak - jag är för dålig på att äta fett. Det är en liten kamp att ens komma upp i 200 g fett om dagen. Men det finns ytterligare ett problem.
Min mage rasar totalt på förmiddagen efter mitt MBC-äggula-kaffe. Igår var det så illa att jag fick springa två gånger på raken och blev väldigt illamående samtidigt. Frågan var: Beror min taskiga mage på att jag nått maximal magnesiumnivå eller beror det på omställningen eller bara pga MBC-kaffet?
Nu vet jag för jag vaknade med sendrag/kramp i låret - alltså har jag inte nått maximal magnesiumnivå.
Är det omställningsbesvär? Ja, delvis men med tanke på att jag reagerar på förmiddagen så är det säkerligen mitt MBC och nej, min mage vänjer sig inte. Igår när jag avslutade kvällen med en stor potta te med tre stora teskedar med cocosolja blev jag inte kass i magen men däremot fick jag sura uppstötningar, något jag inte fått på flera år. Min mage klarar tydligen fett men inte ihop med något som är flytande. Så ska jag få upp mitt fett om dagen så måste det integreras i något jag tuggar.
Fick tipset genom FB att Skaldeman råder kvinnor att istället för tex bacon och ägg köra med makrill, då makrill i sig är naturligt fett. Det är ju sant och jag älskar makrill. Problemet är att det inte finns någon makrill utan tomatsås på burk men vem måste äta det? Jag bor ju i Göteborg! Här kan man köpa rökt makrill och det är MYCKET godare och faktiskt känns mycket fetare än en makrillfilé i tomatsås.
Så idag ska jag gå ner till Fiskstugan på torget och köpa en hög med rökt makrill som jag kommer äta med ägg, både till lunch och middag och kvällsmat och ja...frukost också kanske?
Fyra gånger två ägg kanske blir för mycket men åtta ägg är faktiskt helt okej!
Jag får helt enkelt prova och se om jag dels får i mig så mycket och hur min mage reagerar.
GBP är baske mig inget ideal när man ska äta bra! Känner att det är BARA det som hindrar mig att gå ner i vikt. Konstigt kan tyckas men operationen är ju utformad på att du ska svälta dig till normalvikt - jag svälter mot min egen vilja just nu för det är fysiskt omöjligt att vara "ren" LCHF:are även om jag mår bättre, är otroligt nöjd med mitt kostval och det passar mig. Jag har ju gått ner i vikt men det står ändå still i min värld - jag vill gå ner resten!
När någon säger: - Ät mer! Ät oftare!
Då har de aldrig levt med en magsäck stor som en babys hand.
Så här ser mina sju dagars Fakir ut enligt min dagbokssida. Allt stämmer inte helt, vissa mått är svåra att räkna ut.

Jag har tappat 2,5 kg på den här veckan. Anar att det börjar röra på sig i alla fall.
Angående "röra på sig" så har jag varit riktigt dålig på att ge mig ut och gå men det beror mest på att magen varit så dålig och jag faktiskt varit riktigt trött. 
Hoppas det släpper nu efter första fakirveckan och lite omställning av maten. 



tisdag 9 oktober 2012

Sköldkörtelproblematik

Jag hittade en intressant Paelo-blogg via Jimmy Moore igår som jag ska ge ett försök att översätta. Länkar till bloggen ligger i gårdagens inlägg på engelska. 

Jag börjar med det första blogginlägget på Primal North om Sköldkörtelproblematiken för att få grunderna till det andra blogginlägget som ligger på samma blogg.
OBS! Jag har inte tagit bort svordomar och bloggarens sätt att uttrycka sig, jag har bara översatt till läsbar och en svenska som ni kan förstå. Alla "konstiga" ord och begrepp kan du klicka på så går det till förklaringar som öppnas i ett nytt fönster, främst från Wikipedia. 


SKÖLDKÖRTELVARNINGAR! 
En annan skrämselanstiftare, baserad på dålig vetenskap attackerar lågkolhydratkost angående sköldkörteln.

                                          http://anthonycolpo.com/is-a-low-carb-diet-bad-for-your-thyroid/  


Först av allt, förstår man något om minskade T3 eller  omvänt ökad  T3 är inte Hypotyreos och inte ens en indikation på frågan. Det är normalt i en ketogen diet, normalt och hälsosamt.

Så gå in och  skäll på länken ovan ...
Uppfyller dessa studier aktuella vetenskapliga kriterier som kan beisa teorin att Lågkolhydratkost skadar sköldkörteln?
Vare enskild studie som citeras i den här artikeln visar ingen verklig förankring av Hypotyreoidism, endast minskning av hormonet T3, vilket är normal i en lågkolhydrat./ketogen diet. Detta är en förväntad och hälsosam nivå när man äter en lågkolhydratkost. Du behöver helt enkelt mindre av hormonet T3 i detta annorlunda metaboliska tillstånd att "säker stärkelse-idkare" blir både rädda och missförstår samtidigt. 
Nästan alla framställda studier gav också löjligt låg kalorinivå men lågkolhydrat-aspekten ges enbart skulden för låga nivåer av T3.
Detta är den typ av dålig vetenskap som Paeloanhängare förväntas veta tillräckligt om för att kunna ignorera. 
Förväxla variabler? Kontrollear. Orsakar B att logiken i C misslyckas? Kontrollera. 
(Låga intag av kolhydrater sänker T3, därför måste det också orsaka hypoyreos, även om inga symtom registrerades).
Korrelation = Orsakssamband? 






Bildtext: 

A leder till B så sannolikheten leder till C-logik?
Förväxling av variabler? (Super Lågkaloridieter)
Ingen noterade faktiskt hypotyreos i studierna, men slutledningen resulterar i att det hände ändå eftersom T3-nivåerna föll?
(A till B till C utan bevis)
Korrelation = Orsakssamband?
Och även om det gjorde det, talar vi om en diet på 500-800 kalorier! Dessa är svältdieter och inte typiska för lågkolhydratdieter som låter dig äta ad lib! (efter behag)

Vi som lever enligt Paleo förväntas veta bättre! Skäms på oss för att alltid acceptera denna skitdåligavetenskap!


Var är Taubes när du behöver honom?
Gary Taubes, Tom Naughton, och några andra är jag säker på, skulle slita dessa studier i stycken som "bevis" på att påståendet om lågkolhydratkost orsakar hypotyreos.. Fan, vem som helst,  som har sett "Vetenskap för smarta människor" i 15 min minuter på YouTube kan slita artikeln i bitar, men den behandlas som guld. Varför?





Vi accepterar inte denna skitvetenskap när det gäller studier på att havrekli minskar kolesterolet och sedan i förlängningen minskar riskerna för hjärtinfarkt, varför är då Paleo-anhängare så snabba att anamma denna nedlusade vetenskap om lågkolhydrat-diet?

Var är sköldkörtel-tester före och efter lågkohydratskost-införandet? Ingenstans.

Var är borttagandet av störande variabler genom att ge människor en tillräckligt med kalorier i en lågkolhydrat dit? Ingenstans.

Låt mig citera inledningen av artikeln:

"Innan jag diskuterar klinisk forskning om kolhydratintag och sköldkörtelns hormonnivåer, låt mig få rapportera lite "ovetenskapligt"  några anekdotiska resultat som noterats av mig själv och andra"

Konfirmerinsbias: Googla det, eller låt mig: 
Jag citerar:

Konfirmeringsbias kallas vår tendens att omedvetet vara selektivt uppmärksamma på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Har man en negativ självbild, tenderar man att ta fasta på kritik och inte höra beröm. Även vetenskapliga forskare tenderar att vara selektivt uppmärksamma på forskningsresultat som stämmer med deras egen teori och omedvetet ignorera sådant som strider mot den.
Kan vi få lite riktig vetenskap som sporrar debatten?

Så, om vi kunde få som faktisk, verklig vetenskap som visar vad Hypotureos är? Jag är glad att få undersöka saken men alla som driver detta påstående inom Paleo-kretsarna är Chris Kresser och Paul Jaminet, ingen av dem vad jag är medveten om har faktiskt kunnat bevisa detta påstående mer än utöver anekdotiska bevis och sist jag kollade hade igen av dem några faktiska kvalifikationer för att kunna diagnostisera Hypotyreos eller ens kunna bestämma en orsaksgrund. 

Nu, om vi kunde få några verkliga verklig vetenskap visar hypotyreos Jag är glad att undersöka det, men alla har vi driver detta påstående i Paleo är Chris Kresser och Paul Jaminet, ingen av dem som jag är medveten om har någonsin faktiskt bevisat detta påstående med något utöver anekdotiska bevis och förra jag kollade ingen av dem hade själva kvalifikationerna att ens diagnostisera hypotyreos tala bestämma en orsak.


Dr Phinney, Volek, Eades, Rosedale, har decennier av gamla medicinska metoder baom sig och alla behandlar med lågkolhydratkost och inte en enda av dem hittar några problem med det. INTE EN! 
Och de är läkare som om de fann ett problem bara kunde skriva ut den nödvändiga medicinen för att rätta till problemet. De har inget egenintresse i att förneka detta om det fanns en möjlighet, men de ser bara inget. 

Dålig vetenskap, dålig analys, konfirmationsbias. 
Jag är öppen för faktiska bevis för detta påstående men i två år har jag ännu inte konfronterats med några faktiska kliniska prövningar (och det finns nu hundratals på lågkolhydratkost) där försökspersonerna fått hoppa av pga sköldkörtelproblem med kosten. 
DET HÄNDER INTE!

Anekdotiska bevis är meningslöst som bevis på allting!
Tänk på att folk mår skit, är feta, sjuka och går på massor av droger. De börjar en lågkolhydratdiet och börjar måg bättre på så många sätt, men de får inte den energiflödet när Atkins influensa (Översättningen är osäker på översättningen här) tar slut. De börjar undersöka saken och finner en låg sköldkörtelfunktion, får lite medicin för det och mår bättre. Så är var det lågkolhydratkosten? Eller var det ett okänt tillstånd där en redan sjuk och fet person ingår?

Jag är så trött på detta nonsen. Visa mig en precis, kliniksk prövning och vi kan diskutera saken, till dessa artiklar som denna representerar antaganden som stöds av några verkliga bevis. 

Vad skulle krävas för att faktiskt bevisa detta påstående?
En klinisk prövnign där det enda åtgärden var att avlägsna kolhydraterna. Kaloribegränsningar skulle inte finnas då vi äter när vi är hungriga inom lågkolhydratkost. Den lågkolhydratkost som skulle ätas ska vara en genomgående bra sammansatt lågkolhydratdiet, inte någon högproteinhaltig, giftig kost, utan en fettrik, moderat proteinnivå och med mycket lågt kolhydratinnehåll. 
Deltagarna skulle vara helt genomsökta för sköldkörtelproblem och symptom av kvalificerade diagnoser före undersökningen och sedan konrollerade flera gånger under hela studien. 

Riktiga indikatiorer på Hypotyreos ska vara kriterierna, inte bara sänkt T3 som är det normala staidiet för någon i som äter lågkolhydratkost, vilket är nödvändigt i detta metaboliska tillstånd. 
Men det är en studie som ännu inte är genomförd. Fram till dess har vi bara anekdotiska bevis från lekmän som motsäger alla faktisk, klinisk erfarenhet av erfarna läkare inom lågkolhydratkost...
Något, vad som helst, som kan visa orsak och verkan.
Det är den studien jag väntar på. 


Är det så orimligt att vilja ha några riktiga bevis innan en riktig debatt påbörjas?
Vi har ingen utgångspunkt alls, och jag har letat.
Tills dess, det är en "hype" (mycket snack) som är utformad för att motivera högre nivåer av kolhydrater inom Paleo-kosten. Jag har inga problem med deras val, men måste det vara på bekostnad av att ljuga om mitt val? 


Några andra kliniska prövningar som vi skulle vilja se

Kitavans och Okinawa som dietåtgärd mot en kontrollgrupp och en korrekt skapad lågkolhydrat-försöksgrupp.

Ta några feta, sjuka amerikaner och tillämpa denna diet på dem, och se hur de klarar sig.

Just nu har vi bara befolkningstudier, korrelaton är inte likvärdig med orsak, eller hur? 
Jag skulle älska att se resultaten av några faktiska vetenskap på det också.

Lågkolhydratdieter har uppfyllt kriterierna för bevis hela tiden, medan andra fortfarande inte hänger med. 





Nästa blogginlägg kommer under stjärnornar! :)
*************************************************************************************************
Sköldkörteln - Det är inte kolhydrat-borttagning - Ett ​​brev till den öppensinnade

Jag är tillbaka i denna fråga som en uppföljning till populära inlägg "Thyroid Rant".

Nu vill jag ta sköldkörtel-debatten om lågkolhydratkost till en ny nivå. En noggrann analys istället  än att alla försvarar sin kostnisch (och deras levnadssätt).
Nedan kommer jag att beskriva tre åtgärdsvariabler som brukar ihop-packade som nybörjarmisstag när man börjare en lågkolhydratkost. Samma misstag görs av nybörjare inom dieten och av forskare som studerar lågkolhydrtkost. 

Uppföljning av föregående bloggartikel - Varning innehåller alternativa möjligheter, inte för den med ett slutet sinne. 
Vad händer om det inte är kolhydratbegränsningen som minskar sköldkörtelns funktion? I själva verket är det sannolikt inte så. När du tar bort något från kosten, måste du ersätta det med något annat. Det är ett av nybörjarmisstagen som verkligen kan orska en rad frågor angående inlärningen för lågkolhydratkost. 
Chris Kresser och Paul Jaminet 


Chris Kresser och Paul Jaminet båda ger anekdotiska eller personligen N = 1 hävdar att en lågkolhydratdiet minskar sköldkörtelns funktion, till den grad att man får "hypotyreos".

Låt mig peka på några uppenbara problem med att upprätta den nuvarande Paleodogmen, att mycket lågt intag av kolhydrater minskar sköldkörtelns funktion baserat på ovanstående påstående.

 * När du är ketogen baserad på en välutvecklad lågkolhydratkost minskar T3 lite, men vänder man på det är det inte så mycket som krävs, kroppen är i ett annat metaboliskt tillstånd och vad som "krävs" för en sockerförbrännande kropp kan vara mindre i en "fettförbrännande" kropp. C-vitamin är ett bra exempel på detta. Ju mindre kolhydrater du äter, desto mindre askorbinsyra/ c-vitamin behöver du i din kost. Om du äter noll gram kolhydrater, är den minimala mängden askorbinsyra som finns i rått kött tillräckligt för att förhindra c-vitaminbrist. Minskad nivå av T3 i sköldkörteln är en normal reaktion till din nya ämnesomsättning. Detta är ingen sjukdom, det är en förväntad reaktion och inte hypotyreos i sig. 

* Varken Kresser eller Jaminet är faktiskt läkare och inte kvalificerade att faktiskt diagnostisera denna sjukdom. De är verkligen fantastiska människor, men de har "åsikter", inte "diagnoser" och därför är detta inget bevis av någon standard.

* Anekdota bevis från båda ovanstående parter är helt enkelt att, någon påstår sig äta lågkolhydratkost, har en dålig sköldkörtelfunktion eller presenterar det sättet. Bing, bang, det måste vara den låga kolhydratkosten! Fokus ligger att man avlägsnat kolhydraterna, snarare än vad lades till i deras ställe ...

Nybörjarmisstagen man gör när man börjar med lågkolhydratkost


Misstag # 1 för din sköldkörtel - Inte tillräckligt med fett
Borttagning av kolhydrater i kombination med för mycket protein är giftigt. Mina förfäder kallade detta för "kaninsvält".
Vilhjalmur Stefansson skrev följande:

"De grupper som är beroende av späckdjur är den mest lyckade jaktlivsstilen, för de lider aldrig av fetthunger. Detta problem är värst, då Nordamerika är berörda, bland dess skogsindianer som är beroende i perioder av kaniner, det magraste djuret inorr, och indianerna utvecklar en extrem fetthunger som kallas för kaninsvält. Om de bara äter kanin och inte har någon annan källa att äta av: som t ex bäver, älg och fisk, utvecklar de diarré inom en vecka, med huvudvärk, trötthet och vaga obehag. Om det finns tillräckligt med kaniner äter folk tills deras magar är utspända men oavsett hur mycket de äter känner de sig inte mätta och nöjda. Vissa tror att människan dör tidigare om han ständigt äter fettfritt kött än om han inte äter något alls, men det finns inte tillräckliga bevis för att tro att det är så. Dödsfall från kaninsvält eller från att äta annat magert kött är sällsynt, för alla förstår principen och förebyggande åtgärder tas naturligtvis..." 


Och här ligger problem nummer 1 - Alla förstår inte principen. Den genomsnittliga personen börjar en ketogen diet med årtionden av indoktrinering i "Fett är dåligt" lägret. Det är mycket svårt att övertyga en ny lågkolhydrat-ätare att  de helst bör få 75% eller mer av sina kalorier från fett.

Folk kommer säga att du är galen när du försöker övertyga dem om detta och samtidigt säga att fett inte är ohälsosamt och kolhydrater inte är nödvändigt. 
När den personen blir rådd och vägledd av ngåon som inte är helt engagerat i Lågkolhydratkost så är de inte benägna om att upplysa om detta. Du kan slå vad om att Phinney och Volek använder sina årtionden av klinisk erfarenhet när de sätter folk på väl sammansatt lågkolhydratdiet, samtidigt som du kan slå vad om att Jaminet och Kresser som inte är ketogenost-specialister, inte gör det så bra. 




Folk kommer att diskutera du galen när du försöker convice dem om detta även samtidigt aknowledging fett är inte ohälsosamt och kolhydrater är inte nödvändigt.

När den personen är designad och råd av någon som inte är helt engagerad i låg Carb diet redan är de inte benägna att göra det. Du kan satsa Phinney och Volek använder sina årtionden av klinisk erfarenhet och sätta folk på väl formulerade låg Carb diet, kan du satsa Jaminet och Kresser som inte ketogen diet specialister, gör inte så bra med det.


Så vad vi har här är en fråga som rör "bristande energiintag" eller helt enkelt, inte tillräckligt med fett i kosten. Detta har återigen ingenting med avlägsnandet av kolhydrater att göra misslyckandet med att inte kraftigt öka de näringsrika animaliska fetterna (och mjölkfetterna) när kolhydraterna avlägsnas, samtidigt. En välkomponerad låghydratkost har inte detta problemet. De som tillämpar det kan sannolikt göra det, antar jag. 

I denna mening är det inte avlägsnande av kolhydrater som orsakar sköldkörtelproblem och andra problem, men inte lägga till fett blir med andra ord, en "fettbrist, inte en kolhydratbrist".

Misstag # 2 - aggresivt begränsa kalorierna samtidigt som man begränsar kolhydraterna

Låt mig först fråga, varför skulle du? Du bränner kroppsfett som bränsle även vid ett litet överskott, så sluta medvetet minska kalorierna! 

Varje enskild studie jag någonsin sett i listan över sköldkörtelproblem på en lågkolhyratdiet var också en kost som begränsade kalorierna till 1200 eller mindre per dag. Detta är en svältdiet. Se missdat #1 ovan och att lägga till tillräckligt med fett. 
Detta är samma som påpekas i frågan ovan, men ur ett annat perspektiv och förvärras av en svältdiet. Det är inte ett problemet att kolhydrater minskar sköldkörtelns aktivitet, detta är ett problem med att minska kostintaget och göra det till en svältdiet! 

Detta är samma fråga påpekats ovan, klädd på ett annat sätt, och förvärras av en svält diet. Detta är inte ett problem med Carb bort minskar sköldkörteln, är detta ett problem av livsmedel borttagning och dieter svält!


Misstag # 3 - Äta begränsad mängd proteiner och val av fett
Nu, många noll-kolhydratätare kommer vara undantag från detta men många äter uteslutande fett och "magert kött" eller muskelkött, och har inga problem. Det är bra. Men en kost som uteslutande kommer från animaliska källor, som inte samtidigt innehåller ett brett utbud av djurdelar, kan krafigt påverka de av oss som inte till hör gruppen "Norr om 65" och har ätit en sorglig diet i större delen av våra liv. 

Många som kör lågkolhydratkost, förutsatt att de äter tillräckligt med fett, äter bara en begränsand mängd av styckningsdelar från djur. Jag kommer att säga att det här problemet sträcker sig även till dem som lagt om sin livstill till Paelos standard av gräsbetesätande djur. Jag har aldrig lyckats hitta gräsbetesätande njurar till salu...

Om det är en absurd mängd muskelkött i din kost, men du inkluderar inte  ben, buljonger eller lever och andra organ, bindväv, myolins (nervtrådar), gelatin, etc. .. då äter du helt enkelt inte  en "välformulerad lågkolhydratkost".

Nu vet jag killar som verkar frodas på köttfärs och ingenting annat. Det är bra! Men det är också N = 1 logik. Men de flesta av befolkningen kommer att behöva ett bredare spektrum av aminosyror i deras proteinprofil och det är ännu viktigare om vi begränsar proteinet till 15% av kalorier.

Frågan är?

En kost där nästan allt protein kommer från köttmuskler har alltid höga nivåer av cyestein och trypofan.
Båda dessa aminosyror kan hämma sköldkörteln och mitokondriell funktion. 

Tillägg angående mitokondriella sjukdomar: 

Exempel på mitokondriella sjukdomar

Alpers sjukdom är en svår sjukdom som tidigt ger leversvikt, epileptiska anfall och fortskridande hjärnskada. 
Kearns-Sayres syndrom (KSS) är en fortskridande sjukdom som kännetecknas av ögonmuskelförlamning, förändringar i ögats näthinna (retinitis pigmentosa) och blockering i hjärtats retledningssystem. Flera andra organ kan också drabbas.
Hos några som insjuknar redan under spädbarnsåret ger samma genetiska förändring som vid Kearns-Sayres syndrom upphov till en annan sjukdom, Pearsons syndrom (se material om KSS). Även denna sjukdom ger symtom från flera olika organ, främst från benmärgen, med svår blodbrist som följd. De barn med Pearsons syndrom som överlever småbarnsåldern insjuknar senare i livet i Kearns-Sayres syndrom.
Leighs sjukdom är ett allvarligt tillstånd med karaktäristiska förändringar i hjärnan, som oftast drabbar små barn. Med förbättrade metoder för undersökning av hjärnan med magnetkamera och DNA-analys kan diagnosen numera ställas tidigt.
LHON står för Lebers hereditära (ärftliga) optikus (synnerv) neuropati. Karaktäristiskt för sjukdomen är en snabbt insättande och vanligtvis bestående synnedsättning. Först 1988 kunde orsaken till synskadan härledas till en mutation i mtDNA.
MELAS har fått sitt namn efter begynnelseboktäverna i mitochondrial encephalomyopathy (hjärnsjukdom) med lactic acidosis (stegrad mjölksyrahalt i blodet) and stroke-like episodes (slaganfallsliknande attacker). Typiskt för sjukdomen är att nästan alla före 40 års ålder får upprepade episoder som liknar dem vid stroke, hjärnskada med epilepsi och/eller demens samt återkommande migränliknande huvudvärk och kräkningar.
MERRF har fått sitt namn efter begynnelseboktäverna i myoclonic (muskelryckning) epilepsy with ragged-red fibers (ojämnt rödfärgad fiber). Karaktäristiska symtom är ofrivilliga muskelryckningar (myoklonier), epilepsi, koordinationsstörning (ataxi) och karaktäristiska mikroskopiska förändringar i muskelvävnad.
MIDD har fått sitt namn efter begynnelsebokstäverna i maternal (på mödernet) inherited (nedärvd) diabetes and deafness (dövhet).
MNGIE har fått sitt namn efter begynnelsebokstäverna i mitokondriell neurogastrointestinal encefalomyopati och kännetecknas av fortskridande ögonmuskelförlamningar, nedsatt mag/tarmfunktion som kan ge diarré eller symtom som vid tarmvred, svår avmagring, nedsatt funktion i perifera nerver (polyneuropati) och hjärnskador.
NARP har fått sitt namn efter begynnelsebokstäverna i neuropati ataxi retinitis pigmentosa och kännetecknas av nedsättning av perifer nervfunktion, koordinationsstörningar (ataxi) och pigmentinlagringar i näthinnan som ger nedsatt syn.
Progressiv extern oftalmoplegi (PEO) innebär en fortskridande förlamning av de yttre ögonmusklerna. Sjukdomen är oftast en lindrigare form av Kearns-Sayres syndrom. Det dominerande symtomet är en fortskridande ögonmuskelförlamning. Med tiden brukar även andra symtom tillkomma, framför allt svaghet i annan muskulatur. Dessa former benämns ofta PEO plus, och liknar KSS. Det finns även varianter av PEO som inte har samma orsak som KSS.
Progredierande encefalomyopati är en grupp sjukdomar, där hjärnskada och muskelsjukdom är de dominerande symtomen. I sjukdomsgruppen finns många av de spädbarn som har en mitokondriell sjukdom, men där det inte har varit möjligt att fastställa en mer specifik diagnos
           Källa: http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/mitokondriellasjukdomar-enover  


Jag säger inte att dessa är dåliga aminosyror, men de måste balanseras med andra aminosyror i ett spektrum som naturen designat det. När du bara äter magert kött ignorerar du naturens behov av att skapa "kompletta livsmedel". 

Masaierna grälar och slåss ibland med varandra efter en jakt om organen som betraktas som förmånliga. Finns det en diet-anledning till detta beteende? Benbuljonger skapas av självständiga samhällen över hela världen och "udda bitar"  hamnar alltid i den allmänna grytan. Buljongen uppskattas av alla och näringen i den.


Så om vi inte följer en väl sammansatt lågkolhydratkost, utätter vi oss för samma risker som de som äter dåligt sammansatt kost av något slag. Vi blir sjuka. 

Om vi äter en ofullständig sammansättning av aminosyror och föredrar köttstycken med högt cystein men samtidigt brist på aminosyror som glycin, prolin och alanin kommer vi ur balans i vår aminosyraprofil. Genom att äta mer av detta magra kötts aminosyror och samtidigt inte lägga till de "udda bitarna med deras aminosyror", hämmar vi både sköldkörteln och den mitokondriella funktionen.

Finns det några fördelar med att lägga gelatin i maten? 
Fördelarna missar du om du inte inkluderar "de udda bitarna". 

"Under de senaste åren har det framkommit bevis till förmån för antiinflammatoriska (=motverkar inflammationer), immunmodulerande (=stärker immunförsvaret) och cellskyddande effekter från den enklaste aminosyran L-glycin". "Glycin skyddar mot chock orsakad av hemorragi, endotoxin och sepsis, förhindrar ischemi / reperfusion och kylförvaring / reperfusion kan skada en mängd olika vävnader och organ, inklusive lever, njure, tarmar och skelettmuskler, och minskar lever - och njurskador orsakade av lever - och njursjukdomar, gifter och droger. Glycin skyddar också mot peptidoglykan, polysackarid-inducerad artrit ( = artros).."och hämmar magsaftsekretion"...och skyddar magslemhinnan mot kemisk och stress-inducerade sår (om man har mycket uppstötningar, halsbränna etc kan det orsaka sår och i värsta fall tumörer) . Glycin verkar med flera skyddande effekter, inklusive antiinflammatoriska, immunmodulerande och direkt cytoprotektiva reaktioner. Glycin verkar på inflammatorska celler, såsom makrofager för att hämma aktivering av traskrioptionsfaktorer och bildandet av fria radikaler och inflammatoriska cytokiner. I plasmamembranet, förefaller glycin aktivera en kloridkanal som stabiliserar hyperpolarserar potentiella plasmaembran. Som en följd av detta...öppnade av...kalciumkanaler och de resulterar i förhöjda intracellulära kaciumjoner dämpas, vilket förklarar de immunmodulerande och antiinflammatioriska effekterna av glycin. Slutligen blockerar glycin öppnandet av relativa icke-specifika porer i plasmamembranet som inträffar som näst sista händelsen som leder nekrotisk celldöd."

Zhong Z, Wheeler MD, Li X, Froh M, Schemmer P, Yin M, Bunzendaul H, Bradford B, Lemasters JJ., "L-Glycine: a novel antiinflammatory, immunomodulatory, and cytoprotective agent.
" Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2003 Mar;6(2):229-40.

Så i detta fall, som visas med alla nybörjarmisstag, det är inte avlägsnandet av kolhydrater som kan påverka sköldkörteln utan vad vi gjorde när vi tog bort dem. Vi skapade en stor obalans i vårt protein oberoende av mängden kolhydrater som vi äter. Vi äter inte en väl sammansatt lågkolhydratkost, utan vi fokuserar vår kost på endast vissa isolerade, utvalda köttbitar och ignorerar att naturen paketerer maten i hela former. Ät de udda bitarna! 

Jag? Jag väntar fortfarande på bevis att begränsat kolhydratintag skadar sköldkörteln. 
Väntar fortfarande på en faktiskt klinisk prövnign om att kolhydratborttagning i sig faktiskt skadar sköldkörteln. Reducera kolhydrater i kombination med en svältnivå genom kalorirestriktion? Visst. Men vi vill se frågor om sköldkörteln med och utan kalorirestriktion och med eller utan kolhydrater i kosten. Läkare som Phinney, Volke, Rosedale, Eades kan helt enkelt inte se problemet, men de är hängivna idén om en väl sammansatt lågkolhydratkost och vet hur man kan genomföra den även om deras egna versioner skiljer sig lite åt. Dessa människor är läkare och kan faktiskt diagnostisera sköldkörtelproblem och även enkelt föreskriva mediciner om det behövs, men de behöver aldrig det. 

Kresser och Jaminet, sett ur min synvinkel, har sina skygglappar på.
När allt du har är en hammare, ser allt ut som spik. 

När du är övertygad om att det inte finns någon verklig anledning att minska kolhydraterna för hälsans skull och varje hälsoproblem du ser är kopplat till en lågkolhydrat-person som ser ut som någon med glukos-brist för dig. Något jag upplever varej gång jag får en förkylning. Alla blir förkylda men när jag får en så skyller alla på min kost, även om de också är förkylda.

Det finns ingenting om att borttagning av kolhydrater orsakar hypotureos men enligt min uppfattning är det dogmen om "kolhydrater är nödvändiga, fett är dåligt, lever äckligt" som vi alla växte upp med som hindrar oss från att äta ordentlig och en väl sammansatt lågkolhydratkost, som kan leda till problem. 

Jag har aldrig hört Kresser eller Jaminet säga i någon intervju eller tråd, till någon som går på ketogen kost: "Har du en väl avrundand proteinprofil?" Aldrig. Är din sköldkörtel skada, då är det bättre att lägga till socker. Vilket är tråkigt eftersom jag verkligen beundrar dessa två män mycket. 

Kostrekommendationer

Gelatin
Lägg gelatin till din diet. Det är billigt och balanserar snyggt aminosyreprofilen Jag har det i mitt morgon-saltvatten-keto-kaffe. 
-------------------------------------------------------------
Recept på 
Saltvatten-Keto-kaffe     

Mycket viktigt att använda en mixer. Jag fick mina från en second hand butik för 2 dollar 5 år sedan och det fungerar fortfarande perfekt.

Häll i mixern
3,5  dl  varmt, nybryggt, ekologiskt kaffe
1/4 till 1/2 tsk Himalyan rosa salt (justera beroende på saltbelastningsbehov och mängden av fysiska aktiviteter som planeras under dagen) 
1/2 tsk mikroniserat kreatin främst för att hålla mig laddad trots min hög-köttdiet
1/4 msk mikroniserad glutamin
1 liten skvätt ekologis vispgrädde (när jag kan få det)
1 msk ekologiskt, osaltat smör
2 msk ekologisk virgin kallpressad kokosolja                    
1/2 paket Gelatin (colagen protein)

Blanda tills det är slätt och häll i en i mugg

Blanda sedan ner
3 msk vispad ekologisk vispgrädde 
Skeda ner det  i kaffet. Det kommer att flyta strax under skummet som visas i bild.
Mycket smaskigt men din smak för mängden salt kan varierar kraftigt.



Ät de udda bitarna
Njurar, märg, lever, etc... inkludera dessa i din kost ett par gånger i veckan och det kommer att spetsa till din amino-profil. Addera äggulor om du inte kan äta det. Byt ut det med lammkött och vildfågel. 
Spara allt spill från köttet som du skär bort, senor, hinnor, organ och ben som du inte vill äta och koka en närande buljong på det. Lägg i äggskal i din buljong, de har en del extra aminosyror i sig som finns i skalet och löses upp i din buljong. 

Här finns lite roliga tips och recept på de där köttbitarna vi ratar så ofta: http://www.vinochgastronomi.se/i-koket/hela-djuret-i-koket/ 

Ät alltid äggula och äggvita tillsammans. Om du behöver mer fett, ta en extra äggula, om du behöver mer protein, ta extra äggvita. Men ha alltid hela ägget i samma måltid och i någon kombination. Det är inte lätt att få tag på ägg vars höns är uppfödda på insekter, mask och frön - men ekologiskt är att föredra. 
 ___________________________________________________

PUST! 
Det här tog sin tid men jag tror vi inser vad vi missar och hur vi äter och vad vi kan göra åt det!
ELLER HUR? 


Bilden är hämtad från: http://femtekvarten.blogspot.se/2010/12/polsa.html
Där hittar ni receptet på ovanstående delar!