Läkningskrisen

AKA: Utrensningsreaktion, detoxreaktion och Herxheimers reaktion.

Många upplever när de utesluter kolhydrater att de känner sig sjuka och får olika symptom på detta som till exempel: illamående, yrsel, dålig i magen, trött, huvudvärk, dåligt humör, utslag och influensaliknande symptom. Detta kallas ofta för övergångsbesvär eller utrensningssymptom och med ett finare namn för Herxheimers reaktion.

Vad är detta?

Herxheimers reaktion uppstår när kroppen försöker eliminera gifter i snabbare takt än kroppen hinner med. Ju mer gifter som finns i kroppen, desto allvarligare reaktioner och läkekris. Då ökar tillfälligt symptom under rensnings - och avgiftningsprocessen som kan vara mer eller mindre svåra. Du kan känna dig sämre och drar slutsatsen att omställningen/behandlingen inte fungerar. Dessa reaktioner är tecken på att behandlingen faktiskt fungerar och att kroppen går igenom rensning som gör att man blir av med föroreningar, gifter och obalanser.

Dessa reaktioner är tillfälliga och kan uppstå med en gång eller komma inom några dagar eller till och med efter flera veckor i en detox-process. Symptomen brukar ge sig inom 1-3 dagar men för vissa kan det ta flera veckor. Det beror orsaken till varför du börjar med en utrensning som även LCHF faktiskt är. (Sockerdetox) Om du lider av en svår sjukdom kan symptomen du upplever under läkningskrisen vara värre än när du utvecklade den svåra sjukdomen. Detta kan förklara varför det kan uppstå kort uppblossande av dessa symptom. Ofta kommer besvären när man mår som bäst. Det flesta mår dåligt de första dagarna av omställningen då kroppen gör sig av med gifterna som finns i blodet. Men med ett mer allvarligt tillstånd kan det komma och gå symptom innan kroppen är helt utrensad. Oavsett vilket så är det kroppen som aktivt gör sig av med det skräp som finns lagrat i kroppen.

Orsaker:

Läkningskrisen är resultatet av att hela kroppen arbetar med att bli av med slaggprodukterna som finns i hela kroppen och genom det lägger grunden för en återställning av kroppen. Resultatet blir att gamla vävnader ersätts av nya. När en behandling eller utrensning sker dör mängder av bakterier och en betydande mängd av de gifter som finns i själva bakterierna frigörs i kroppen. Ju fler bakterier och ju starkare bakterie-gifter som finns, desto starkare reaktioner i kroppens organ, särskilt i levern som lagrar gifter och läkemedel. Levern släpper gifterna och läkemedlen och rensningssymptomen upptsår. Alla läknings och detox-dieter som fasta och lchf orsakar snabb nedbrytning av fettceller, (fettceller lagrar gifter) kan orsaka läkningskris när gifterna frigör sig och kommer ut i blodomloppet.

Symptom:

Läkningskrisen kommer beroende på hur kroppen mår vid denna tidpunkt. Folk glömmer ofta de sjukdomar och skador de har haft tidigare men blir påminda om det när läkningskrisen uppstår. Det finns en mängd olika reaktioner och de vanligaste är:

Ökad led- eller muskelsmärta

Diarré
Extrem trötthet och / eller dess motsats, rastlöshet
Kramper
Huvudvärk (tros vara orsakad av ackumulering av toxiner i blodet)
Värk, smärta
Artros - ledsmärta
Sömnlöshet
Illamående
Nästäppa
Feber (vanligtvis låggradig) och / eller frossa
Täta urinträngningar och / eller urinvägsutsläpp
Blodtrycksfall
Hudutslag, inklusive: bölder, nässelutslag och utslag.
Förkylning eller influensaliknande symtom
Starka känslor: ilska, förtvivlan, sorg, rädsla, etc.
Förträngda minnen uppstår
Ångest
Humörsvängningar
Nya fobier utvecklas


Underlätta din väg genom läkningskrisen:

Drick mycket färskt vatten, juicer, och örtteer som spolat kroppen från gifter. Vissa yrkesmän rekommenderar destillerat vatten som det bästa. Drick från 2 till 4 liter per dag. Detta kommer att bidra till att spola gifterna ut ditt system och snabbar på avgiftningen.

* Om du är trött och sömnig, är det din kropp som talar om för dig att du ska vila. Var snäll mot dig själv och du kommer få resten av det du behöver.
* Symptomen försvinner ofta direkt efter att magen tömt sig. Är du förstoppad hjälp kan ett lavemang ge lindring. (Pepparmyntste med kokosolja är ett naturligt lavemang)
* För andra symptom kan meditation, EFT, akupunktur eller bra massage hjälpa till med läkningsprocessen och minska obehaget.
* Vid sällsynta tillfällen behöver man backa lite eller minska på behandlingen och till och med ta en paus om det är väldigt jobbigt och obehagligt.

Var säker på att det verkligen är symptom på utrensning så det inte är en sjukdom som du har!

Jag har själv haft en grym utrensning en gång för många år sedan, då jag utbildade mig till Reiki-healer som är en healingmetod mot i princip allt. Jag mådde väldigt dåligt psykiskt när jag gick utbildningen en intensiv helg vilket också innebar att jag fick två dagars healing av mina kurskamrater. Det tog några dagar så mådde jag jättebra psykiskt och efter en månads sjukskrivning återgick jag till jobbet med ett stort leende på läpparna men...plötsligt började jag få små bölder i vänster armhåla som snabbt växte och spred sig men bara på vänster sida av kroppen (samma sida som levern sitter). Det var riktigt illa och jag kunde absolut inte använda någon deodorant och jag körde med potatismjöl istället. Det här var innan jag började med lchf och levde på socker. läkemedel och kemikaliska hygienartiklar. Det tog ungefär två månader innan detta försvann.

De vanligaste symptomen när man börjar med sockerdetox - lchf - är illamående, huvudvärk, yrsel, trötthet, energilöshet och frossa.
Jag har gått igenom alla dessa faser och även när man går från liberal lchf till strikt kan detta uppstå.
Jag får också med jämna mellanrum utrensning av själva magen och får springa på toa flera gånger under någon timme. När magen är tom så lugnar det ner sig igen. Är man överviktsopererad så reagerar magen nog först eftersom den är i kronisk obalans och när vi mår illa eller får ont i magen så får många lite panik men våga stå ut för det är ändå bättre för hela kroppen.

Att börja med lågkolhydratkost för fort kan trigga sköldkörtelproblem och hormonell obalans

Fick tipsat om en intressant artikel som kommer från Dr. Cate. Hon är legitimerad allmänläkare i grunden och även utbildat i biokemi och genetik. Hon praktiserade på Hawaii i tio år och där studerade hon även etnobotanik och sina friskaste och hälsosammaste patienters matvanor. Hon arbetar för närvarande på en privatmottagning och är även konsult för LA Lakers.

Låt dig inte luras av bröddemonerna, du kan vara frisk med lågkolhydratkost.
Om du har börjat med lågkolhydratkost (Paleo, lchf) så kanske du har märkt att du fått mer energi, bättre matsmältning, bättre humör och en smalare midja. Bra för dig. Men en del människor som börjar med lågkolhydratkost och levt på en högkolhydratkost innan upplever ovälkomna biverkningar som får dem att vända tillbaka till en värld av bröd, söt frukt och sötpotatisgrytor.
Det intressanta i dessa biverkningar inkluderar ett brett spektrum av symptom som är nästan identiska med symptom på allvarlig brist på sköldkörtelhormon. Det är ännu mer intressant att labbtester ofta normal eller nära normal sköldkörtelfunktion. Det är också intressant att dessa symptom verkar bara lindras genom att lägga till kolhydrater i kosten, uppåt 300 gram - en nivå som jag anser sannolikt vara skadligt.

Varför händer detta? Är det så att lågkolhydratkost helt enkelt inte fungerar för alla, eller är det  något annat som händer?

I ett försök att komma till botten med detta, frågade lågkolhydratkostbloggaren Jimmy Moore sina kunniga följare att komma med sina åsikter och kunskaper. Det här är en frågeställning som jag har funderat på sedan diskussioner om resistent stärkelse kom upp och ett par pusselbitar föll nyligen på plats som jag tror kan åtminstone vara en förklaring till varför vissa människor upplever negativa symptom som utvecklas när de äter lågkolhydratkost och kom på en metod att äta lågkolhydratkost utan att få några problem med det.

Det här är vad jag upptäckte kring sköldkörtelproblematiken.

Plötslig förändring kan vara för mycket för sköldkörteln

De som får problem när de börjar med lågkolhydratkost verkar följa ett specifikt mönster. De följer ett obegränsat antal dieter, allt från SAD* till vegansk kost innan de relativt snabbt går över till en lågkolhydratkost (ofta lägre än 50 gram kolhydrater). Först går de ner i vikt som de hoppats på men sedan, istället för att känna sig mer energiska från sin viktminskning blir de tröttare, ibland ihop med symptom på låg sköldkörtelfunktion insklusive kalla händer och fötter, håravfall och matsmältningsproblem. Endast genom att konsumera mer kolhydrater igen minskar dessa symptom.

* "Standard American Diet" (SAD) är ett begrepp, som används särskilt för att beskriva den typiska amerikanska dieten som ligger på ca 50% kolhydrater, 15% protein och 35% fett,  som är över de rekommenderade kostråden för mängden fett (under 30%), under riktlinjerna för kolhydrater (över 55%), och vid den övre gränsen för riktlinjerna för mängden protein (under 15%) som rekommenderas i kosten. Källa: Wikipedia

Eftersom deras trötthet och andra symptom som är klassiska för sköldkörtelproblematik, kommer många testa sina nivåer, bara för att komma därifrån förvirrade, då testerna som tas på TSH och T4 kommer visa sig vara normala.

De som tar mer omfattande tester kan även göra ett test som kallas för omvänd T3, förkortat rT3. Dessa är ofta onormalt höga och det gör att de tror sig funnit orsaken till problemen. Vissa får utskrivet T3 på recept och hoppas på att återfå sin energi och denna åtgärd verkar hjälpa, åtminstone lite grand.

Omvänd T3 är en slags kemisk motsats till regelbunden T3, som kallas för en spegelbild av enantiomer (lika men dess motsats). Omvänd T3 har motsatt effekt av T3 och har länge varit förknippad med en uppsättning av symptom som träffande kallas för vilolägessyndromströtthet, viktökning etc. Om du har drabbats av svår hypotyreos, kan du ha gått igenom perioder där du kände det som du bara vill krypa bort till en lugn plats och vila under en lång, lång tid. Din kropp talar om för dig att gå i ide.

Förutom att vår energi går ner till trötthet, finns också ett samband med hög rT3 och förhöjda nivåer av LDL-kolesterol.

Det intressanta är att de som lagt till kolhydraterna igen i kosten och testat om sig upptäcker att deras nivåer av rT3 har sjunkit utan extra T3-tillskott. Dessutom, om deras LDL-kolesterol var högt så har även det problemet lösts genom att lägga tillbaka kolhydraterna i kosten, helt i strid med idén att kolhydrater driver insulin som ökar LDL.

Jag måste erkänna att även jag har vårdat tusentals människor efter att de börjat med lågkolhydratkost och så vitt jag vet var det ingen som fick detta problem som jag lagt så mycket uppmärksamhet åt frågan om rT3. Först när jag började läsa om människor som lider av sköldkörtelproblem när de började med lågkolhydratkost som jag på allvar började fundera på denna lilla irriterande molekyl. Jag undrarde vad den var till för. Varför skulle naturen tillverka något som inte gör något annat än oss eländiga och potentiellt täppa ihop våra artärer?

Anledningen till varför lågkolhydratkost utlöser sköldkörtelförändringar

Genom att forska på rT3, hittade jag en fascinerande artikel om en grupp av nästan okända ämnen som kallas för thyronamines. Nyckeln till att förstå rT3 och koppla samman förhållandet mellan kolhydratkonsumtion och sköldkörtelfunktion, kan ligga i dessa nyupptäckta föreningar.

Thyronamines har kraftfulla effekter på energiomsättningen

Studier utförda under 2010 visade att om man injicerar thyronamines in bukhålan eller hjärnvävnader på försöksdjur orsakade det fysiologiska förändringar och beteendeförändringar:

* Nedsatt förmåga att utnyttja socker som energikälla
* Insulinresistens
* Sänkt kroppstemeratur
* Svagare sammandragningar på hjärtat
* En markant nedgång i aktiviteten (Vi kan inte fråga försöksdjuren, men förmodligen skulle de svara vad vi skulle beskriva som känslor av extrem trötthet)

Låter det bekant?

Vid injektion, börjar effekterna inom några minuter och består i 8-12 timmar.

Och här är poängen: Thyronamines verkar vara tillverkade av sömnhormonet omvänt T3. Vi kan ännu inte testa någon för höga nivåer av thyronamines, men testar man din rT3, testar man föregångaren till thyronamines. Och jag förväntar mig att när studier görs på människor, kommer vi att upptäcka att höga nivåer i blodet rT3 verkligen inte korrelerar med höga vävnadsnivåer av thyronamines.

Jag tror att denna forskning är oerhört viktigt och att vi kommer att få höra mer om thyronamines i framtiden. Men vi är fortfarande kvar med en mycket viktig fråga som förblir obesvarad: Vad gör vi åt det?

För ett svar, kan vi se på naturen och hitta vad jag kallar "The bear in the woods theory" = Det kommer komma, var förberedd.

Byte från kolhydratförbränning till fettförbränning kräver ett nytt metaboliskt maskineri. 

The bear in the woods theory tyder på att det är den relativt plötslig förändringen från högkolhydratkost till lågt som sätter igång det.

Björnar är allätare, precis som människor. Och naturligtvis befinner sig björnar i vintervila. Om man förstår björnens kost under året så hjälper det oss att förstå varför biologin har byggt in en känslighet för förändrngar av kolhydrater i ämnesomsättningen i våra däggdjur


Anta att du är en björn som bor i Yellowstone nationalpark. Det är sensommar och laxsäsongen är över, de betande djur som fötts under våren har nu vuxit och är för snabba för dig att fånga, alla larver under klipporna har kläckts, och det enda som återstår, bortsett från campingens sopor, är nötter och bär.


Att plocka mogna bär bort en Frikostig buske är mycket lättare än knäcka nötter, så du frossa på bär. Inom några veckor, men är bären borta och det finns mycket lite mat kvar. Det är okej, eftersom den plötsliga nedgången i kolhydrater konsumtion åtföljs av ökad omvänt T3 och ökad produktion av thyronamines, vilket gör att du känner dig utmattad. Tack till all vikt du fick, du är nu så väl stoppad med behagligt fett som du tror att du kan bara krypa in i en grotta någonstans och sova under en lång, lång tid.

Att plocka mogna bär på en stor buske är mycket lättare än att knäcka nötter, så du frossar på bär. Men inom några veckor är bären borta och det finns nästan ingen mat kvar. Det är okej, eftersom den plötsliga nedgången i kolhydratkonsumtion åtföljs av ökad omvänt T3 och thyronamines, vilket gör att du känner dig utmattad. Tack vare all vikt du har gått upp, har du ett bra lager med fett som gör att du bara kan krypa in i en grotta någonstans och sova under en lång, lång period. (Vinterdvala)

Forskning på människor visar att, precis som björnar, påverkas våra sköldkörtelhormoner av stora förändringar i mängden kolhydrater som konsumeras.

För vissa kan en plötslig nedgång av tillgänglig glukos/socker utlösa en vilolägesreflex som vi ärvt från våra förfäder, som utlöser omvandlingen av ett sköldkörtelhormon som kallas T4, till något annat än den normala T3, nämligen den omvända formen, rT3. rT3 omvandlas sedan till thyronamines och orsakar alla symptom på låg sköldkörtelfunktion utan att det betyder brister i sköldkörtelhormonet som kan ses på laboratorietester, vilket lämnar oroliga människor som tror att det är något fel på deras hormonella funktioner.

Hur du påbörjar fettförbränningen utan att gå i ide? Lösningen är gradvis förändring.

Om du har framgångsrikt börjat med lågkolhydratkost, har du åstadkommit en stor förändring i din ämnesomsättning, en som innebär att starta igång mängder med enzymer i kroppen som inte har behövts eller använts under lång tid, flera årtionden i vissa fall. Inte alla klarar att göra detta inom en överskådlig tid och det finns de som kan fortsätta med lågkolhydratkost resten av livet med stor framgång. Men de som inte kan göra alla de nödvändiga förändringarna vänder till viloläget, ökar produktionen av rT3 och hyronamines, som orsakar utmattning och kan leda till intensiva kolhydratsug för att få tillbaka energin igen.

För dessa människor, kan ett enkelt sätt att undvika att hamna i utmattning är att minska kolhydratsuget genom att helt enkelt göra en mer gradvis minskning av kolhydrater snarare än ett abrupt en.

Atkins, som förespråkar en abrupt övergång till mindre än 20 gram kolhydrater per dag, tycks ha varit medveten om detta problem och i själva verket i sitt författarskap varnar han människor, att de kan uppleva trötthet de första dagarna eller veckorna efter att ha gått mycket på en mycket låg kolhydratnivå. Tyvärr, för vissa människor, förbättras inte tillståndet av trötthet och de ger upp lågkolhydratkosten.

Istället för att ge upp, försök igen men se till att inte få sockerabstinens utan skär ner gradvis. 

Förresten, ingen av mina patienter rapporterade att de kände sig trötta när de började äta lågkolhydratkost. Jag misstänker att det hade att göra med att jag introducerade dem för lågkolhydratkost med en måltid i taget, med början av frukosten. Jag rekommenderade dem detta helt enkelt för att jag inte hade tid att gå igenom allt med dem på ett besök. Jag hade bara tid att ge dem ideér för en måltid och de började skära ner kolhydraterna med att börja med frukosten eftersom det är den tid vi har lättast att växla från vilande fettförbränningsenzymer till aktiva.

Sammanfattning: Om du börjar med Paleo eller lchf och går in i väggen på grund av biverkningar, istället för att ge upp lågkolhydratkosten för gott, lägg upp en matplan för dina kolhydrater tills du känner att du mår bättre igen och försök sedan skära ner på dem igen, men gör det långsamt för att ge din kropp tid att anpassa sig till idén. På så sätt kan din låga ämnesomsättning få redskap som sätter igång fettförbränningen utan att behöva fyra månaders vintervila.

Kom ut ur kolhydrat-grottan och kom in i ljuset av en föryngrande diet!

Undvika dumping som gbp-opererad

Jag har ju som många vet levt med min gbp i över 20 år nu och man kan ju tro att jag vet allt om detta men nej, det gör jag inte men mycket och jag lär mig nya saker mer och mer och nej, det är inte positiva saker jag lär mig oftast. Att följa flera hundra gbp-opererade ger mig insikter om saker jag själv slipper men också många som jag känner igen mig själv i.
Dumping är något som är centralt för gbp-opererade. Många kämpar med detta så fort de stoppar något i munnen medan andra inte känner något alls. Vi är lika men reagerar ofta lite olika.
Jag dumpar absolut och hittat min egen väg att undvika det och tänkte att jag kunde tipsa om detta.
Det absolut viktigaste för att undvika dumping är faktiskt socker! Och ja, socker är inte bara det där vita som finns i sockerpaketet eller i godiset utan även spannmålen, pastan, riset, potatisen och majsen t ex. Det är socker! Så där sitter du med en halväten macka och undrar varför pulsen gick upp till 150 och svetten bryter fram...
Min form av dumping yttrar sig så att jag blir otroligt trött. Pulsen går inte upp men det krampar i kroppen och det kan tolkas som förhöjd puls. Men jag har mätt min puls och det är inte därifrån jag får dunket och ej heller hjärtat. Det är bukspottkörteln som pumpar ut de syror som behövs för att smälta maten. Jag har upplevt den där sockerdumpingen för några år sedan då jag fuskade i mig en halv Marabou chokladkaka och blodsockret gick i taket. Då satt jag där och skakade, svettades, hade yrsel och hög puls. Det tog ca 2 timmar innan det släppte. Då hade jag ätit lchf i ungefär ett halvår.
Att uppleva den känslan här fruktansvärt hemsk och för mig blev det ett bra verktyg att absolut undvika att fuska igen.
Sedan jag började med lchf har jag en jämn, låg blodsockerkurva som håller mig från detta.

Däremot blir jag trött när jag har ätit men satt och lurade på det där idag och insåg att jag inte blir så där trött ju senare på dagen jag äter. Att äta någon slags fast föda på jobbet mitt på dagen pajar hela eftermiddagen. Då sitter jag i klassrummet och kämpar hårt med att hålla ögonen öppna och gäspar oavbrutet. 

För att komma undan detta är det faktiskt lättare att låta bli att äta helt .Det här gäller även morgonen. Det lärde jag mig redan innan jag började med lchf - då drack jag något i form av smoothisar annars var risken stor att jag somnade på spårvagnen på väg till jobbet. Piggnade till lagom till lunchen och då var det återigen dags att äta och hamna i paltkoma på eftermiddagen. 

Nu börjar jag alltid dagen med flytande frukost och jag måste ju få i mig något ändå - så det blir fettkaffe med ägg: Ca två dl varmt kaffe som mixas med en msk kokosolja, två msk smör och ett ekologiskt ägg. Trökar i mig D3 och C-ester-vitamin också men inte varje dag nu när det varit så fint väder. 

Till lunch har jag provat olika. Kört med micro-omelett i nästan två år gjord på två ägg och två msk smör. Efter semestern slutade jag äta helt en period och levde på kaffe och grädde. Men nu har jag återtagit min gamla standardlunch: Soppa! 

Jag kör samma bas. Köper en stor påse fryst Broccoli eller Blomkål och kokar den med salt, häller av lite vatten och sedan mixar jag ner creme fraiche, smör, blåmögelost, peppar och salt. Vill man öka proteinhalten så är det ju faktiskt helt okej att mixa ner råa ägg också. Jag har mixat ner två äggulor ibland. Sedan häller jag upp soppan i burkar och så tar jag med mig en burk

i taget till jobbet. Häller upp den i min stora indiska mugg och äter den med sked. Jag blir mätt, jag får i mig vätska vilket jag är riktigt dålig på att dricka, jag får i mig vitaminer, mineraler, proteiner via osten och Creme fraichen och fett från samma plus smöret. Och jag dumpar INTE! Att bli mätt utan att hamna i dumping-läge är nästan en konst nu för tiden. När jag kommer hem lagar jag middag och äter och av någon konstig anledning dumpar jag nästan aldrig hemma (blir så där trött) vilket jag tycker är lite konstigt men jag tror det beror just på att man varit försiktig hela dagen och tarmen är lite förberedd på att ta emot mat då. Det står ju på bilden om dumping syndrom att man dumpar om maten går ut för fort i tarmen men det stämmer inte helt enligt mig, utan jag tror att det handlar om just blodsockret och vilken tid på dygnet man äter. Jag har säkert fel men det är min tolkning och erfarenhet. Dela gärna med er av era erfarenheter! 

Så tipset är från mig:

Drick frukost och lunch. Välj vätskor som smoothies eller soppa med bra näring och fett .

Ät middag på eftermiddagen/kvällen. 

Ät INTE direkt innan ni ska sova och inte för att ni ska gå upp i vikt utan helt enkelt för att kroppen går ner i viloläge och då stänger matsmältningen upp och hur kul är det att vakna med middagen kvar i svalget? 

Vad händer?

Jag har mina perioder då jag inte bloggar så mycket men det innebär inte att inget händer. Kanske tvärtom? Ibland blir det "för mycket" av allt annat. Jobbar man heltid och kommer hem vid sextiden på kvällarna så orkar man inte alltid vara alert och skriva något och helgerna bara ramlar iväg som en boll i nedförsbacke. 

Jag kör fortfarande strikt LCHF a la Skaldeman men kanske till och med dragit det ett steg till. Jag har nästan helt slutat äta fast föda under arbetstid och lever på kaffe med grädde + vatten. Man kan ju tro att jag ska bli sjukt hungrig och trött av detta men det är snarare tvärtom. Jag hamnar inte i något dump-läge alls vilket jag gör även när jag bara äter så lite som de där två standardäggen som jag brukar. Jag behöver inte gå och lägga mig men sitter och gäspar i någon timme efteråt och mina deltagare undrar varför jag är så trött. Svaret är alltid det samma: - Nej, jag är inte trött men jag gäspar för att jag har ätit. Utan mat - inget gäsp! 

I början blev jag hungrig men det släppte rätt fort och så äter jag när jag kommer hem - MIDDAG! Ofta tar jag något litet att tugga på innan middagen är klar så jag inte tappar kontrollen och kastar i mig maten för då blir det inte kul! 

Vikten börjar röra sig neråt igen också - typ 100 gram i taget så fort går det inte! 

Jag har även gjort min första beställning av tillskott från www.iherb.com som är från USA. Det var lite nervöst att beställa för jag visste att man ska ligga under en viss summa pengar och vikt för att slippa tull-avgift men det lyckades jag inte med och får betala 128 kr i tull men det blev ändå billigare än om jag köpte samma kvantiteter i Sverige:

Nu är det bara några tillskott som fattas: K2, Omega3-olja och eventuellt en stor burk med magnesium. Den klarar jag mig inte utan men tror jag ska testa magnesiumolja istället. Jag kan inte vara utan magnesium en enda dag och jag får till och med ta mer än de två jag brukar ta. Ju striktare jag är desto mer magnesium får jag ta, så enkelt är det. 

Jag har även börjat träna Yoga igen! Det tog sin lilla tid men nu hittade jag en tid och en nivå som passade mig och jag är så nöjd och glad att kunna träna igen för det gör gott för hela mig! Eftersom jag väger mindre så måste jag ta i lite mer än jag är van men det är så mycket lättare att göra övningarna med 40-50 kg mindre att kämpa med, det är helt klart! 

Det är ju inte bara muskler och leder man tränar utan även de inre organen, hormonbalansen och det endokrina systemet - då det är verkligen träning för hela kroppen. Kan ju inte bli bättre! 

Adam tränar sin handboll och med det en massa styrketräning och löpning. Jag hade ju en tanke i somras att vi skulle köra strikt båda två så han blev av med sina 10-15 kilo övervikt men det har gått så där. Han har varit borta mycket och ätit hos kompisar och det har resulterat i för mycket kolhydrater och för lite fett helt enkelt. 

Nu har skolan börjat och han håller sig till LCHF men det blir väldigt liberalt i slutänden. Det positiva är nog att han har fått nya vänner som också verkar positiva till LCHF så då är det ju lite lättare att hålla på. Men ja, jag vet ju inte vad han äter när han inte äter hemma. Han kan ju säga att han äter det och det men det vet jag ju ändå inte. 

Försöker samtidigt att forska lite på den komplikationslista som jag har lagt upp som enbart är baserad på människors egna berättelser om sina komplikationer. Jag mailade Försäkringskassan igår och frågade om de hade någon statistik över gastric-bypassopererades problem och vad de skriver som orsak till sina sjukdomsdagar men det hade de inte. 

Tänker på hur jag själv har skrivit när jag angett om jag varit sjuk - då har det stått allt från Förmaksflimmer, magkatarr, blodtrycksfall etc men jag har ju aldrig skrivit att det beror på min opererade mage. Däremot när jag ansökte om Friskvårdsintyg fick jag göra det och mannen jag talade med i telefon på FK sa att det var väldigt vanliga besvär som jag angav när man är gastric by-passopererad. ÄNDÅ finns det ingen statistik. 

Har även mailat till SCB för att få hjälp att hitta adekvata siffror men jag misstänker att det faktiskt inte finns. 

Kommer en gbp-opererad in på akuten så står det ju sällan mer än gallstensanfall, tarmvred, näringsbrist - sällan vad som orsakat det. Tyvärr! 

Däremot märker jag att ALL kontakt med vården oavsett var och med vem så får man höra hur VANLIGT det är med diverse komplikationer i samband med just denna operation. Det går inte att komma undan. 

Mycket semester och lite tid att blogga

Började jobba igen i måndags efter mina fyra veckors semester. De sista två veckorna gick i turbofart i samband med att brorsan kom med sin sambo och även att jag fick in lite pengar på mitt ganska tomma konto! Det blev väldigt mycket badande och favoriten blev Kärradal, nära Varberg. Där var jag och min bror när vi var små på kollo, som de bleka stadsbarn vi var! *ironisk*
Så underbart att ha bil och kunna åka iväg så där.
Jag är en riktig badkruka men i den värme som varit så kom även jag i plurret och dessutom med BIKINI!!!!
Första doppet i bikini var lite småjobbig...att dra av sig kläderna och visa sina ben för allmänheten men något i mig lyckades bestämma sig att skita i vad folk tyckte och såg. Jag har faktiskt gått NER ca 50 kg och borde ju stolt visa upp både det fett som är kvar och alla rynkor och sladder!
Särskilt med tanke på "alla andra" tjockisar som jag såg med sina stora, uppsvällda magar och som inte verkade ha några bekymmer med att visa upp sig. Varför ska jag då skämmas?

Det har blivit väldigt mycket fakirbiffar i picnickorgarna, ägg, sallad och gucca-sås. Alla har ätit och alla har varit mätta och belåtna.

Under de dagar som min bror var här var vi ute på äventyr varje dag. Det har blivit besök vid pappas grav och efter åkte vi mot Molla, Attorp som var farmors hemtrakter innan hon gifte sig. Tyvärr hittade vi inget hus men oj, vad vackert landskap! Den dagen var det mycket åska omkring oss men det gav också fantastiska naturupplevelser.

Vi hälsade på pappas kusin i Trollhättan och höll på att svettas ihjäl i värmen. Vi har varit på Hönö, Öckerö, Bodö och Marstrand också. Vi hade inte med oss någon mat så man fick äta det som fanns att kunna äta och för min del blev räkor rena räddningen.  Brödet fick snällt stanna kvar i lådan men räkorna var färska och handskalade. Västkusten när den är som bäst! 

Jag har alltså hållt mig till min strikta Skaldemansmat hela sommaren men ja, vikten står och stampar på EXAKT samma ställe. Började till och att experimentera med Resistent Stärkelse utan någon större skillnad. 

Blev även anlitad som bröllopsfotograf i lördags och inte ens där avvek jag från min matplan. Det närmaste tårta jag kom var med kameran. 

Det var jättekul att få fota bröllop! Lite mer krav på sig än när jag fotar natur och mat! *fniss*

De senaste tre dagarna har jag gett mig sjutton på att bryta min viktplatå så jag har ätit samma mat i tre dagar nu...
Stekte upp ett paket blandfärs och blandade det med ett paket fläskfärs men det blev inga fakirbiffar utan jag stekte det som det var rätt ner i stekgrytan ihop med lök, smör och kryddor. I måndags åt jag det bara med majonnäs och tisdag, onsdag, torsdag och även kommer äta det i morgon blev ingen lunch alls på jobbet, bara kaffe med grädde och äta när jag kom hem från jobbet.
Då har det blivit en ostpanerad omelett på två ägg och så har jag fyllt omeletten med köttfärsen och majonnäs. Rejält mätt och peppar, peppar, idag visade vågen på ett halvt kilo minus!

Så jag har alltså inte ätit en endaste grönsak på fyra dagar. Bara fett och proteiner. Har tagit C-vitaminer som extra tillskott för det är det enda jag inte får i mig när jag inte äter grönsaker. Fettkaffet som vanligt till frukost.

Jag har skämts så mycket över mina armar att jag alltid har på mig någon tunn kofta/bolero/tröja för att dölja dem när jag är ute bland folk men den här sommaren har gjort mig lite modigare. Jag har bestämt mig för att sluta skämmas över dem. De är ett tecken på min kamp och den ska jag vara stolt över. Någon gång i framtiden kanske jag vågar visa en bild på mig i bikini också!
Så här får ni två bilder av mig barärmad som min dotter tog när vi rekade vart jag skulle fota bröllopsparet i lördags.
Hoppas ni haft en lika härlig sommar som jag!

Periodisk fasta går inte alls bra!

Det gick bara inte! När jag kom hem från jobbet var jag superhungrig och dessutom var jag "tvungen" att laga mat åt sonen: Ungsbakad falukorv med blomkål och det tog KÅL på mig! Till slut gav jag upp och stoppade i mig lite korv och blomkål och oj, vad gott det var!
Frågan är varför jag inte klarade att fasta igår när jag klarat det de föregående gångerna, fast jag varit mitt bland mat, grillat kött etc men INTE igår? Jag var trött, jag var så hungrig och något sa mig att jag helt enkelt hade ätit för dåligt dagarna innan. Som gbp-opererad äter man konstant för lite och att kombinera det med att inte äta alls kanske inte är så himlans bra? Märkte också att jag blev väldigt dålig i magen dagen efter men tolkade det som utrensning. Jag ska försöka fasta nästa vecka också men känner jag att det är för jobbigt eller jag blir för hungrig - då gör jag inte om det. Så kul är det inte - det är faktiskt lättare att nolla kolhydraterna och leva på fett och protein under en vecka eller två istället. Man "lider" inte alls lika mycket. Visst vill jag gå ner de där sista kilona men inte till vilket pris som helst - faktiskt. Gjorde också misstaget att ställa mig på vågen igår kväll och det var inte så uppmuntrande - av de tre kilon jag gick ner förra veckan hade jag gått upp två. Nu vet jag att det kanske var tillfälligt men ändå...testar att väga mig på söndag när jag vilat.

Fastedag fyra

Kan bara svära just nu ...vrålhungrig och var "tvungen" att laga mat till sonen. Ungsbakad falukorv med blomkål och det luktar sååååå GOTT! Dessutom gjorde jag misstaget att ställa mig på vågen och hade gått UPP två av mina tre kilon. Man ska INTE väga sig klockan sju på kvällen men jag brukar vara ganska viktstabil så när som på ett kilo. Men ja, jag får helt enkelt hålla mig ifrån vågen tills på söndag för att se om det var någon slags tillfällig grej eller vad det är. Det är ju liksom inte meningen att jag ska gå upp i vikt...

Fastedag tre

Hej och hå, överlevde även den tredje fastedagen på kaffe, lite grädde och mycket, mycket mer vatten än de första två gångerna. Jag var vrålhungrig en stund på eftermiddagen men det släppte faktiskt och huvudvärken uteblev. Var återigen inte särskilt hungrig i morse när jag vaknade men grundade ändå dagen med mitt äggkaffe och magen reagerade inte riktigt lika häftigt som de föregående gångerna. Nu börjar tydligen kroppen vänja sig. Totalt har jag tappat tre kilo sedan förra måndagen. På torsdag kör jag igen på fastedag fyra. Nu börjar det flyta på!

Torsdag: Fastedag två är inledd

Ställde mig på vågen i morse - med kläderna på och tappat två kilo fast jag inte ens fastat mer en ett dygn. Idag kör vi på fastedag nummer två. Det har varit lite jobbigt för just idag var jag ute med min grupp på utflykt och det grillades mängder med kött, kyckling och serverades sallad, kakor och bröd...det var lite tjat om att jag skulle smaka eller bara ta EN men jag stod på mig fast magen kurrade otroligt mycket. Det är lätt att tänka att det inte gör något, jag kan ta den där biten kött eller kyckling och fortsätta i morgon med fastan men näääe, har jag gett mig FAN på att jag SKA ta de sista kilona nu så SKA jag det!
Jag dör ju inte av hunger även om jag är hungrig! Knasigt men så är det.