onsdag 25 december 2013

Att gå ner i vikt = svält?

Nu är jag ledig några dagar, som de flesta och naturligtvis har jag tid att fundera över saker och ting. De här funderingarna poppar upp ibland och till slut måste de ut på bloggen eller i den grupp jag har på FB för GBP-opererade eller de som funderar på detta.
Det som fick mig att lura igen var just det här temat om att gå ner i vikt är så synonymt med att svälta på alla möjliga sätt:
Ät mindre, rör dig mer - det ska UT mer än det ska IN
Det är väl det mantra vi alla fått höra de sista 30-40 åren, eller hur?
Och vad händer när vi inte klarar av att svälta oss till normalvikt?
Jo, då kan man OPERERA sig så man inte har något val. Många kallar det för ett verktyg för att klara av att inte få IN mer än vad man får UT - kalorier in och kalorier ut. Hela tanken bakom magsäcksoperationer, oavsett metod är ju helt enkelt ett kirurgiskt ingrepp som tvingar våra kroppar in i svält. Tänk själva lite här...svält?
Inte tänker jag på tjockisar som tuggar morötter och lightprodukter när jag tänker på svält. Jag tänker på näringsbrist och det kommer som ett brev på posten när vi kirurgiskt tvingar våra kroppar att svälta - vi får näringsbrister av alla möjliga slag. Vi hamnar i samma läge som de svältande människorna i utvecklingsländer som vi ser i media och som får närings-kost att äta för att överleva. De får ju knappast en light-kesella med blåbär eller en fullkornsmacka för att klara sig.
De får det som får deras inre organ att börja fungera igen. Men om du är magsäcksopererad får du rekommenderat multivitaminer och mineraltabletter som du mer eller mindre får bekosta själv. Och ökar näringsbristerna så kan man i bästa fall få det intravenöst i dropp eller genom injektioner och akta sig för att inte hålla koll för då rasar depåerna gång på gång.
Att leva med näringsbrister i resten av sitt liv är något som påverkar mer än vi kanske faktiskt förstår. Jag tänker på hjärnan, hormonbalansen och faktiskt den näring som våra organ behöver för att ens orka fungera.
Vad händer när en kropp blir utsatt för t ex järnbrist år ut och år in? Eller mineralbrister? Vilka organ slutar fungera först, då?
Så här i jultider dignar middagsborden med mat och kylen är överfull med mat och jag lyckas på något vis äta mer än jag brukar, bara för att det finns men om jag jämför med vad mina normalviktiga barn äter så äter jag ungefär som en 6-åring. Är det tillräcklig näring för en vuxen person? Nej, naturligtvis inte - jag har inget annat val än att äta tillskott i form av vitaminer och mineraler. Utan det fungerar jag inte överhuvudtaget.
Att vara gbp-opererad och att samtidigt äta "svältkost" gör att de flesta går ner i vikt till en viss gräns men precis som innan man opererade sig och inte klarade av att svälta sig ner i vikt så kommer det ju en dag efter operationen då man inte orkar svälta sig genom lightprodukter, fullkornsbröd och proteiner. Kroppen börjar skrika efter en enda sak: NÄRING! Det skriket tolkas nog på olika sätt för olika människor. För mig blev det socker som blev mitt "fall" och räddningen blev när jag insåg att jag kunde äta mycket mer näringstät mat, sluta tänka på svält genom att våga ge mig på att äta fett, och fet mat genom att lära mig lchf-kosten och ett bevis samtidigt på att man inte ska SVÄLTA för att kunna gå ner i vikt. Ät det din kropp behöver och din kropp hamnar  i balans - men det tar tid beroende på hur skadad din kropp är. Det som många kallar för sönderbantad av jojobantning. Det är också där skillnaderna är mellan män och kvinnor. Kvinnor bantar sig tjocka medan männen äter sig tjocka och gissa vem som går ner i vikt lättast genom lchf? Jo, männen. Det är även kvinnor som drabbas mer av komplikationer än män efter en magsäcksoperation. Ser ett samband mellan detta och svälttänket.
ALL reklam som handlar om vikt har ett mantra: Ta den här tabletten/drycken/substitutet så motverkar det hunger och du går ner lättare i vikt.
Kan ärligt säga att jag ALDRIG är hungrig sedan jag började med lchf mer än när jag inte haft tid att äta/glömt att äta. Men tanken på att sitta med en tallrik med fettfri lågkalorimat på tallriken framför mig skapar bara ångest och svältkänslor = hunger. Hunger gör oss sugna på att äta och gärna äta snabb energi = socker. För mig är fettet i min kost så viktig för den gör mig o-hungrig och o-sugen.
Så hur jag än kommer må i framtiden så kommer jag ALDRIG någonsin tvinga mig att svälta mer än det min magsäcksopererade mage tvingar mig till.
Så inbillar er icke att svält gör er till normalviktiga, hälsosamma människor! Det handlar om vad du tar IN i din kropp i form av näring och det gäller även träning. Inbilla dig inte att du kan träna bort alla skumtomtar och kakor du stoppat i dig i jul...då får du svälta samtidigt för att det ska ha någon effekt och då kommer kroppen skrika efter näring - så fråga dig hur länge du orkar hålla på så?
Jag orkade max 6 månader i taget. Med lchf orkar jag resten av mitt liv.
Det är ett livsval.



söndag 22 december 2013

Nu är det jul igen!

Var det inte jul nyss? Det känns nästan så! Men mycket har ju hänt sedan förra julen. Allt berättar jag ju inte här på bloggen eftersom den helst ska handla om mat, hälsa och överviktsproblematik men lite slinker ju med här och där ändå. I somras flyttade dottern hem till mig och vem trodde att hon ett halvår senare skulle få en lägenhet? Det hände i alla fall så den 1 januari bor hon i eget. Turerna kring pappas bortgång har påverkat många saker och för några veckor sedan flyttade änkan ut ur huset och både min ena syster och sedan min bror och jag var ute vid huset för att rädda det som räddas, bland annat pappas bil som hamnade på min lott. Så nu är jag bilägare igen. Hjärtat vill absolut inte sälja bilen men ekonomin kanske inte tillåter mig att behålla den. Jag ska i alla fall besiktiga och göra i ordning den i  vår, är planen, så får jag se sedan vad jag gör. Räddade även farmors golvlampa och hennes finaste fåtöljer som inte var lika fina längre men med lite kärlek så kommer de stå i mitt vardagsrum tillsammans med golvlampan.
Det här fotot är taget hemma hos farmor där jag har bäddat med farmors kuddar och pappa sitter i en av de fåtöljer som jag pratar om. De betyder nog mer för mig än många kanske tror. Det är minnen och kärlek till både min farmor och min pappa.

Hösten har varit ganska tuff på jobbet också så jag har inte riktigt orkat engagera mig i att blogga även om jag lagat mat varje dag ändå! :D 
Vissa saker hamnar på minst 50 lchf-bloggar ändå och jag känner att det blir väldigt tjatigt och framför allt opersonligt. Jag ska försöka hålla mig o-tjatig och personlig. 
Nu är det som sagt var JUL IGEN! 
Kollade mitt saldo i fredags och insåg att jag faktiskt kunde handla julmaten INNAN samma dag som lönen kommer in på kontot (dagen innan julafton brukar det oftast bli). Så plötsligt hade jag en plan för helgen! 
Lördag: Handla allt jag behövde och börja laga julmat/baka. 
Söndag: Laga det jag inte orkade laga på lördagen.
Måndag: Jobba och efter jobbet, städa, fixa skinkan och göra gubbröran. 
Vaknade redan tjugo i sju på lödagsmorgonen och fick vänta lite innan jag kunde kasta mig på att handla mat och när jag väl kom igång så gjorde jag det med besked! 
Det var en ren glädje att kunna köpa ekologiskt också! Skinkan hade jag redan handlat, även den en ekoskinka men att hitta både rödbetor och senap med eko-märket på sig, det kändes riktigt bra! 
Har även handlat frukt! 
Detta enda äpple köpte jag till min rödbetssallad. Vem köper färdig rödbetssallad, full med konstiga tillsatser när man kan göra själv. Det tar ju knappt en kvart och är så mycket godare! Du tärnar inlagda rödbetor, ett äpple och en rödlök. Blanda ihop allt med majonäs, lite salt och citronsaft. Färdigt. 
Det var knappt jag kom hem för jag hade lyckats fylla min dramaten-vagn och två kassar med mat och jag har bara två händer....men en effektiv kvinna kom till min räddning och vi "band" fast ena kassen på handtaget på dramatenvagnen och jag tog bussen hem, annars hade jag nog stått utanför affären än. 
Nu till utmaningen! Vad skulle göras i köket på lördagen och vad skulle göras på söndagen. Det gäller att göra allt i rätt ordning så tiden används effektivt. Man kan ju t ex inte ha tre olika saker i ugnen samtidigt t ex.
Det skulle bakas i alla fall! Första projektet var bröd - japp, det blir ETT bakat bröd om året här i huset. Ett vörtbröd och förra årets vörtbröd funkade och i år blev det ett liknande men ville testa surdegsvarianten och även ett annat sorts mjöl. 
Så det blev en version på de två recept som jag hittade på surdegspaketet och vörtkryddspaketet.

Ingredienser:
3 dl grädfil
2 dl vatten
Skrädmjöl (jag mätte inte, hällde på tills det blev en deg helt enkelt. Kanske 3 dl.)
2 dl Speltvete (resten från förra året)
Ett paket torr-surdegsjäst
1 paket jäst
en påse vörtkryddor

Jag blandade vatten, gräddfil, surdegsjästen och den vanliga jästen och vörtkryddorna. 
Sedan hällde jag i resten av det spältvete jag hade kvar från förra året och började köra med degkrokar och fyllde på med skrädmjölet.
Sedan fick det jäsa i flera timmar faktiskt men det står två timmar på paketet. (Jag bakade det när jag bakat allt annat) och det fick grädda i drygt 1,5 timme på 200 grader. 
Provsmakade det och jodå, det går att äta! 
Nu skulle det bakas pepparkaksmuffins:
Ingredienser
100 g smör
3 ägg
1 dl crème fraiche
2 dl grädde
2 dl stevia strö
(eller motsvarande)
2 dl mandelmjöl
1 dl kokosmjöl
2 tsk bakpulver
1 msk fiberhusk eller psyllium
1 tsk kanel
1 tsk ingefära
1 tsk nejlika
½ tsk vaniljpulver
1 nypa salt

Gör så här: Smält smöret och rör ihop med äggen. Blanda alla torra ingredienser och rör sedan ihop allt. Klicka smeten ner i de smörade formarna och grädda i 180 °C i cirka 15 minuter. 
Naturligtvis glömde jag både grädden och creme fraichen men de gick att äta ändå faktiskt! Receptet är inte mitt och vems orginalreceptet är, vet jag faktiskt inte. Hittar det på många bloggar.

Sedan till min nya favorit som jag provbakade förra helgen och bestämde mig för att det här ska bli min toppkaka för julen. Smaksatt med saffran.
Recepet hittade jag här och det är jag hemskans tacksam för. Kakan är både saftig och god och passar så bra att smaksätta med någon säsongsbetonad smaksättning, t ex saffran nu i jul eller varför inte pepparkaksskryddor m man föredrar det? Den kommer bli bakad många gånger men nästa gång ska jag INTE hälla den i min gamla sockerkaksform för den sitter fast där i botten, trots att jag smorde och hällde kokos runt om. Klä in botten på kakformen med bakplåtspapper som det står i orginalreceptet!

Min version blev en kaka för jag tänker göra en stubbe av den med chokladganache spritsat kring kakan. Så den får ni inte se nu då den ligger i kylen och väntar på ganachen i morgonkväll. Förebilden är från programmet "Hela England bakar" som hade en julspecial och bakade följande stubbe. 
Tänker dock itne sätta någon fågel på min kaka! 
Kanske dekorera den med lite kokosrasp som snö? 
Under tiden som kakorna gräddades gjorde jag även marsipan efter Mariannes recept. Glöm inte att använda er hushållsmaskin/mixer! Jag slängde i en "halv" äggvita så det blev marsipan och jodå, både jag och Adam provsmakade och det blev gott! Inte den sötexplosion som vanlig marsipan ger men det funkar definitivt! 


Idag fick dottern uppdraget att rulla marsipankulor och doppa dem i smält chokladtryffel (värmd grädde där du smälter ner choklad). De står i kylen nu och läskar mig ända hit! 
Gjort egen glögg också på ekologiskt, rött vin och glöggkryddor. Första munnen smakade BARA surt och jävligt men sitter här med muggen bredvid mig och tar en mun då och då och det smakar bättre och bättre. Ny smak för min mun då Glögg är så sjukt sött och det här är det inte. Men ja, det är ju som att dricka Irish Coffee utan socker första gången..man vänjer sig! 

Idag blev det matlagning:
Köttbullar först och främst! 
Det finns nog lika många olika recept på köttbullar (smaksättningen) som det finns mammor i landet och mina blir aldrig likadana. Julinspirationen gjorde att det blev:
Rosmarin, timjan, valnötter, salt, peppar (vit och svart), spiskummin och en buljongtärning som jag mortlade ihop. 
Blandade ner det i den sauterade löken. 
Vispade ihop ett ägg, en msk dijonsenap och en msk philadelphiaost.
Ner med allt i bunken och sedan blanda ihop allt med köttfärsen. Rulla, rulla och steka dem i ugnen! 


Lovar - de blev supergoda! 
Gjorde även förra årets julsuccé: Grönkålspajer från Åse på www.56kg.se - receptet ligger inte på hennes blogg utan jag hittade den i en lchf-bilaga till Aftonbladet förra året. Här ligger receptet på min egen blogg från förra julen. 
Det är lite pilligt med att fylla muffinsformar med pajdeg och glöm inte att EN sats pajdeg inte räcker utan antingen får man göra EN eller 1,5 eller som jag gör, två och lägger sista biten av paj och fyllning i en liten pajform som får bli extra. Den tar jag med mig till jobbet i morgon till vår egen lilla julfest! 


Middagen blev karrérevben som fått stå i ugnen mellan grönkålspajerna. Kryddningen var senap, peppar,salt och chili. Blomkålsmos till det och toppade med att dricka en väldigt god Julmust som jag hittade på Systemet i fredags när jag köpte rödvin till glöggen. Rekommenderas! 

Ja, som alla andra så blir det väldigt mycket matlagning till jul och det är faktiskt så att jag gillar att laga så här mycket mat och att få använda fina råvaror är ren glädje för mig!
GOD JUL alla bloggläsare! 

tisdag 19 november 2013

Halloumirakor

Vem gillar inte rårakor eller potatisplättar? Det gör jag men har inte ätit det sedan jag började med lchf faktiskt. Nej, jag dör inte om jag äter det men risken är stor att jag överäter det eller triggar igång mitt sötsug så jag låter bli än så länge. Kanske jag kan äta det någon gång i framtiden vid särskilda tillfällen. Igår såg jag att Birgitta Höglund hade lagt ut en bild på stekt, rund Halloumi (en salt, cypriotisk ost) som hon tyckte påminde om just rårakor och som hon åt med bacon eller annat salt, rökt kött och därtill rårörda lingon.
Jag blev väldigt inspirerad och lovade mig själv att testa!
Sedan satte matlagarmotorn igång i skallen...en stekt skiva Halloumi är bara en...stekt skiva Halloumi...hur gör man den mer "rårakig"?
Men självklart!
Man river den och blandar den med....
Hm...lök?
Ägg för att binda ihop det?
Något annat som binder ...?
Idag var jag helt klar över vad som skulle vara i mina Halloumi-rakor:

För fyra personer:
2 Halloumiostar
2 ägg
1 msk fiberhusk
1 msk Philadelphiaost
ca 20 cm fint strimlad purjolök eller vanlig gul lök - jag valde purjo då det är säsong nu.
krydda om du vill - jag valde lite chiliflakes

Börja med att vispa ihop ägg, philadelphiaost och fiberhusk som får stå och svälla medan du river ost och strimlar purjolök.

Blanda ihop allt:

Ta fram olja att steka i för jag tycker att det man har fiberhusk i bräns väldigt snabbt med smör, jag har ekologisk, kallpressad Rapsolja som jag steker i. 
Ta en matsked ostmassa och forma den till en liten "plätt" och stek på ungefär samma värme som plättar. Vänd dem efter några minuter och stek så de får jämn färg. Jag plattade till dem lite när jag hade lagt dem i stekpannan. 
Under tiden stekte jag bacon i ugnen. Jag tar alluminiumfolie över grillgallret och lägger upp dem och då slipper jag fettstänk på spisen och kan också knyckla ihop foliet med fettet och kasta direkt i soporna efteråt. 
Jag köpte lättsockrad lingonsylt men vill man vara ännu mer försiktig med socker kan man köpa frysta lingon och göra sin egen sylt. 
...och gott vart det! Adam älskade dem och det var kul att det passade herrn för han har varit lite gnällig över att det varit lite för mycket Blomkål på middagsbordet på senaste tiden. 
I morgon är det korvdag igen! :-D 




Måste också berätta att jag köpt "nya" köksmöbler. Hittade fyra Äppelstolar med tillhörande Äppelbord på Blocket förra veckan som jag köpte för 1500 kronor. 
I sommar ska jag slipa ner det och måla det med betsa det vitt och klä om stolssitsarna till något passande tyg. 

Ställde mig på vågen i morse också och konstaterade att jag gått ner ytterligare ett kilo. Tyckte att min vita jacka kändes lite större! Var ska detta sluta! Ha ha! 

tisdag 5 november 2013

Vad ska vi äta?

Den vanligast förekommande frågan i det här hemmet och antaligen i alla andras är den ständiga frågan om vad man ska äta till middag...när man som jag, lagat mat nästan varje dag sedan tidig tonår så blir man helt "tom" i skallen ibland. Särskilt när inte kroppen skriker att den vill ha något särskilt. Det är så lätt när man bara känner att idag MÅSTE jag äta __________, annars dör jag! Det händer ju men inte varje dag.
Här är ett litet knep som jag använde mig av när barnen var små: Jag gjorde en basmatsveckosedel som vi höll oss till. Jag gjorde en ny igår och den ser ut så här:
Måndag: Köttfärs
Tisdag: Soppa   (barnen äter fisk i skolan på tisdagarna)
Onsdag: Korv
Torsdag: Fisk    (barnen äter soppa i skolan)
Fredag: Fredagsmys!
Lördag: Långkok (helt kött tex)
Söndag: Paj eller gratäng

Har man en sådan veckomatsedel så behöver man inte stå klockan sex på kvällen och titta in i frysen där allt ligger fryst utan man kan redan kvällen innan ta fram just den basvara som ska tillagas dagen därpå.

Så vad åt vi idag då, på soppdagen? Frågan uppstod igår: Vilken soppa? Det är mycket lättare för ungarna att komma på vilken soppa de vill ha en bara fråga vad de vill äta nästa dag.
Jag fick två svar, från mina två hemmaboende barn: - Purjolökssoppa och Broccolisoppa. Purjon vann eftersom vi har ätit Broccolisoppa ganska många gånger.
Ut på nätet och googla och hittar följande recept på ICAs sida. 
Detta recpet utgick jag från men ändrade så det passade lchf.

Fyra portioner:
2 purjolökar
2 msk smör (minst)
2 hönsbuljongtärningar (hittade ingen tillsatsfri grönsaksbuljong i affären)
2 dl grädde
2 dl creme fraiche
5 dl vatten
salt och svartpeppar
muskot

Strimla purjon fint, fräs den mjuk i smöret. Salta och peppra lite. Häll på vatten och lägg i buljongen. När det kokat i tio minuter häll i grädde och creme fraiche och riv ner lite muskot. Låt det småputtra i ytterligare tio minuter.

Eftersom vi inte äter smörgåsar så var ju frågan vad vi skulle ha till...och svaret kom på FB, då en av mina vänner lagt ut bilder på laxrullar med wasabi och hittade receptet på lchfreceptsidan. 
Jag gjorde ju på mitt sätt naturligtvis:

Jag använde rökt lax, Philadelphiaost och pepparrot som smaksättning istället för Wasabi. Var inte rädd för att pepparrotssmaken blir för stark, det krävs ganska mycket för att det ska "bränna".
Jag strödde ut sesamfröna direkt på plastfolien och lade sedan ut laxskivorna och sedan rullade jag ihop allt. Funkade bra, det med och blev ett gott tillbehör till soppan.


Morgondagens middag är redan löst: Ungsbakad falukorv med blomkålsmos! :-D 

Och så här blev den middagen:


Jag tycker det är väldigt jobbigt att tröka ner ost och tomare i en korv som man gör traditionellt så jag valde att skära hela skivor av korven och sedan lägga ost, tomat och senap mellan i en pajform. Den fylldes precis och jodå, det smakade väldigt bra! :-) 
Mina hemmaboende barn (Samantha och Adam) har åsikter om vissa matdagar: Samantha äter inte fisk och kyckling och Adam älskar kyckling och jag älskar fisk, så ibland blir det lite "krig" om vad vi ska äta på just fiskdagen, så ibland grillar jag kyckling till Adam och Samantha får hitta på något själv även om hon tycker att fisk är gott. Hennes inställning till fisk är att man helst ska fiska den själv för hon tycker inte att haven ska skövlas på fisk och jag håller med. Köper främst "rättvisemärkt" fisk men lax är det svårt att göra det med och insåg när jag läste ett inlägg om odlad lax att den är riktigt, riktigt dålig att äta. Det är mer Omega6 i den än Omega3 som är den nyttiga oljan i fet fisk. Trist men sant! 



söndag 3 november 2013

Kesoplättar utan fiberhusk

Vaknade igår morse och hade bara ett enda ord i skallen: KESOPLÄTTAR! Ligger kvar i sängen och ser framför mig hur jag gör dessa till frukost och efter att ha kravlat upp ur sängen och fått på mig kläderna, vilket inte var det lättaste eftersom jag åkt på en muskelinflammation i korsryggen ner mot sätesmusklerna så är det inte precis lätt att genomföra. Öppnar kylskåpet och hittar ingen Keso! *morr*
Skickade ett sms till dottern men insåg efter två timmar att det nog skulle dröja innan hon kom hem.
Fick gå ner till centrum och köpa själv...långsamma steg, men det gick!  
I orginalreceptet ingår fiberhusk men som gbp-opererad, och även andra, så är just 
fiberhusk något inte alla klarar av att äta. Min mage blir svullen av det och undviker det om jag kan. 
Så det funkar precis lika bra med mandelmjöl:
2 ägg
2 msk mandelmjöl
4 råkade msk keso
salt, peppar och annan smaksättning som man gillar. Äter man med bär så kanske inte peppar är något att rekommendera. :-) 
Mitt recept räcker till fyra handflatestora plättar. 
När plätten är färdiggräddat lägger jag på en skiva ost och skinka direkt på den och en sked med majonäs och lägger ihop två och två. 
Mätande och gott och väldigt svårt att misslyckas med. 


Något har hänt med min vikt också. Förra hösten var jag i läget att jag stod still och kände att jag var tvungen att göra något drastiskt för att kicka igång viktnedgången igen. Det var då jag testade att nolla kolhydraterna vilket gjorde att jag äntligen kom under 100-kilosgränsen. I höstas testade jag 5:2-fastan och tappade tre kilo men insåg ju också snabbt att är man gastric bypassopererad så har man fullt upp med att få i sig näring utan att fasta så det lade jag ju ner snabbt. Det "mystiska" är att jag fortsatte gå ner i vikt ändå. Gick ner två kilo och bestämde mig för att stå still över vintern för att hud och kropp ska få en liten återhämtningspaus så jag har medvetet ökat kolhydratgränsen lite med nötter, mer grönsaker och lite choklad ibland. 
Och vad händer? Jo, jag går ner ytterligare två kilo! Det lustiga är nog att mina elever är bättre våg än min våg för när de säger att jag ser ut som jag gått ner i vikt igen så stämmer det alltid, även när jag inte själv känner det! 
Så nu, mina vänner väger jag 88 kg! Sist jag vägde det var efter operationen i Lycksele. Mitt beslut att ta det lugnt kvarstår -tänker inte försöka gå ner mer över vintern men gör jag det utan att göra något, så får jag bara acceptera det för normalvikten hägrar ändå... 
Frågan kvarstår hur mycket överskottshud väger. Skinnet kring kroppen känns som att ha på sig för stora kläder och min kostym är XXL och min kroppsstorlek Medium idag. Att få in det i skallen är svårare än man tror. Man måste helt enkelt TITTA på sig själv och då ser man bara allt skinn som hänger. Önskar jag kunde sätta klädnypor i huden och sträcka upp den! Jag måste ha täcket mellan knäna när jag ska sova annars skaver det. Jag tycker inte längre om mina axlar för de har blivit så beniga och jag HATAR mina bröst., för de ser inte ens ut som bröst längre - de ser ut som skrynkliga skinnpåsar. Men med kläderna på så känner jag mig som en miljon! Jag älskar min siluett! Att gå förbi ett fönster eller en spegel och inte fyllas av sorg, ilska och äckelkänslor känns fantastiskt! Jag är SNYGG! Ytligt? Ja, det är det men i djupet innebär det något nytt:  - Att kunna se på sig själv utan att fyllas av negativa tankar och känsor, det är djupt. 

De sista veckorna har varit hektiska och det märks när jag inte uppdatera bloggen:
- Supermycket att göra på jobbet då vi är underbemannande och jag lyckas "jobba över" nästan varje dag. Det är inte det bästa samtidigt så måste jag erkänna att jag gillar det. Något i mig vill bli "småchef". Det har jag aldrig känt förut. Det är kul att ordna upp, organisera och styra upp saker. 
- Var i Stockholm förra helgen och fick umgås med några av mina favoritmänniskor: - Min lillasyster och min lillebror. Vi gick massor kring hela Södermalm och innerstan och kameran var med hela tiden. Jag fick se en annan sida av Södermalm som jag inte upplevt förut och måste säga att jag förstår dem som bor där. Det är en fantastisk stadsdel med en mix av det gamla och det nya och det är grönt överallt och vatten överallt. Jag lärde mig att känna Stockholms hjärta och själ genom dessa promenader. En fin helg! Detta tänker jag göra om och hoppas syrran kommer ner från Sundsvall igen, då åker vi hälften var. Ska även försöka ta mig upp till Sundsvall vid tillfälle för vi ses alldeles för sällan. Min andra syster har sagt upp bekantskapen med mig, så jag får uppskatta de syskon som vill umgås med mig. Att förlora en familjemedlem som vi gjorde med pappa i somras borde ju ha fört oss närmare men tydligen uppkommer det alltid något som särar på familjer också. Alla dessa arvstvister som fått syskon att nästan vilja mörda varandra har jag aldrig förstått...men prioriterar man saker och pengar mer än relationer så är det väl så det är. Man får helt enkelt gilla läget och man ska inte ta någon för givet, inte ens mig! 
- Jag har också drabbats av två förkylningar och någon form av ryggskott och det är ju "omöjligt" när man är lchf:are! :-D 
Med tanke på hur sällan jag varit sjuk de sista åren, så kanske det var dags att bli det och bygga upp lite mer immunförsvar. Varför jag fått inflammation i ryggen vet jag verkligen inte men det började redan i somras så det har blivit sakta men säkert värre och värre och kanske droppen som fick bägaren att rinna över var Stockholmshelgen då jag och syrran låg på en sådan där fin luftmadrass men den låg direkt på golvet och luften i den var kall så jag frös underifrån första natten. Jag har också köpt kängor med lite klack på, något jag aldrig kunnat gå i förut när jag var tung, och det påverkar ju hur man går även om det bara är en liten klack. 
Har kurerat mig så gott det går med Diklofenakgel och Tigerbalsam och allt annat jag stoppar i mig varje dag ändå. Mår lite bättre nu men är inte helt okej. Det gör mest ont i sätesmusklerna, mer än i själva ryggen. 
Igår var det trettondagsafton och jag var så sorgsen över att jag inte kunde åka till pappas grav och sätta ett ljus men senare på kvällen såg jag att det plötsligt blev dimmigt så jag kastade på mig kläderna och kameran och gick upp till Angereds kyrkogård. Det är inte så många gravar där eftersom den är ganska ny men det var så fint ändå! Jag pratade med pappa på vägen dit och tårarna rann men så fort jag kom upp till gravkullarna så blev jag lugn och stämningen var så fin och lugn. Fotograferandet tog över hela mig och känslan av att vara där ensam i dimman men alla ljus och gravar. Visste inte ens att det fanns en minneslund där...en liten bäck, damm och stenmur och där skulle jag själv kunna tänka mig att "vila". 
Livet är konstigt och sorgen är ännu konstigare: Den drabbar en som en bomb när man minst anar det. Det räcker med ett ljud, en doft, ett ord eller en bild så rinner tårarna och andra gånger kan man sitta där och prata om pappa och inte känna ett endaste sting av sorg. Jag har nog aldrig tänkt på döden så mycket som nu och framför allt på min egen död...och börjar alltid tanken: ..."om jag dör..." men det är ju helt idiotiskt - OM jag dör? Alla ska dö en gång - det heter ju NÄR jag dör! Nu vet jag åtminstone ungefär var jag vill ligga eller rättare sagt växa som träd! Ja, det finns tydligen (inte i Sverige än...) en slags burk där man kan lägga askan och sätta ett träd i denna burk som växer upp ur burken och det är din aska som startat trädet. Jag vill vara en ek eller en bok och växa där vid minneslunden och Oliver måste sjunga: Dansa på min grav, av Bo Kasper. 
Jag älskar mina barn och mitt liv just nu -faktiskt! 

söndag 6 oktober 2013

Torskrygg i ugn med spenat

Reklam påverkar även mig och särskilt matreklam. De senaste veckorna har Arla gjort reklam för deras nya färskost och det visas en fiskrätt med färskost och jag blir så sugen varenda gång!
Jag bara måste laga fisk i ugnen med kräääämig ost!
Nu har jag inte hittat denna färskost i affären än men det finns ju redan en färskost som funkar så bra ändå: Philadelphiaost.
Köpte två paket med rättvisemärkt torskrygg på Ica för 160 kr och idag skred jag till verket.
Jag förvällde en påse fryst blomkål och lade även i hackad spenat i slutet på koktiden.
Silade av spadet och mosade ihop det med 200 gram Philadelphiaot och ca 2 dl finriven ost, salt och peppar.
Detta lade jag i botten på en smord ugnsform och spred över lite finskivad, färsk purjolök.
Sedan fyllde jag hela formen med torskryggsbitar. På fisken smetade jag ut en röra på:
400 gram Philadelphiaost blandat med salt, peppar, 2 msk pepparrot från tub, 2 tsk citronsaft, 3 msk Ghee. (Kan lika gärna vara vanligt smör)
Strödde resten av den finskurna purjon ovanpå och några rejäla klickar smör på toppen.
In i ugnen på 200 grader i ca 40 minuter.
Det blev lite vattnigt i botten ändå men oj, vad gott det smakade!
Hade kunnat kräma på lite mer pepparrot för mer hetta men fisken blev perfekt, den skivade sig precis så där som den ska när den inte är överkokt.

Förfinat Sesamknäcke

Sesamknäckebrödet som jag började baka i somras då jag fick receptet av en av Samanthas dåvarande grannar har jag förfinat lite. Det är ju ett otroligt lätt recept men jag kommer på lite grejer varje gång jag bakar det. Det har blivit en klar vinnare här hemma och alla ungarna gillar det, även Adam som aldrig gillat några av mina brödbaksförsök.
Grunden är för två plåtar:

5 ägg
ca 3 dl riven ost
400 gram ekologiska Sesamfrön
ca 2 msk pumpafrön
ca 1 msk chiafrön
2 tsk gurkmeja
1,5 dl Ghee istället för Rapsolja
2 tsk Himalyasalt
1 tsk joderat havssalt
lite chiliflakes

Varför jag valt gurkmeja kan du läsa här 
Vad är och varför har jag valt Chiafrön kan du läsa här 
Varför jag valt två olika sorters salt är för att Himalayasaltet är renare än andra salter och det andra saltet för att få i oss jod.

Vispa ihop ägg, fett, salt och krydda.
Riv osten på den fina sidan och blanda ner i äggsmeten med en sked/slev.
Häll i fröna och blanda ihop det så allt är bra blandat.

Innan du breder ut knäckesmeten på bakplåtspapper, olja lite direkt på plåten innan du lägger på bakplåtspappren. Då glider de inte iväg när du smetar ut smeten. Använd en slickepott när du smetar ut för smeten fastnar inte på slickepotten.

Grädda i 20 minuter på 180 grader.
Ta ut dem och dela dem, jag använder en pizzaslizer. Vänd på dem och lägg dem på ugnsgallret. När båda plåtarna är klara - ställ i dem på gallret i eftervärmen.
Orsaken till att man vänder på knäckebitarna är för att de ska även torka underifrån.
Lägg dem i en brödkorg och ställ in dem i skafferiet. De håller sig i flera veckor.
Nu har du ett gott underlag att lägga den goda osten på eller vad du nu gillar att äta som pålägg! Min favorit är Brieost med salami och majonäs som ni nog redan vet! :)

Shopping!

Ibland får jag idéer om att jag SKA ha en sak. Det får ta den tid det tar men till slut så har jag det!
En sådan sak är t ex en vit täckjacka. För många år sedan köpte jag en svart, lite tunnare täckjacka med luva och redan då fanns det samma modell i vitt men nä, den vågade jag inte köpa av en enda anledning - man ser tjockare och större ut i vitt än i svart. Så det blev en svart. Älskade den för den var så bra att ha på vår och höst när det var ruggigt ute. Den var också mitt maxi-mått - om den började bli trång så visste jag att jag hade gått upp i vikt och när den var lite stor så hade jag gått ner lite...men ja, till slut var det bara att inse att den blev FÖR stor!
Efter det hittade jag faktiskt ingen tunnare täckjacka med luva som jag ville ha eller som passade mig...tills häromveckan! Det tog några år och jag älskar den! Den passar perfekt och jag känner mig inte stor och tjock av en enda anledning: - Jag är det inte längre.
Jag har tappat ca fem kilo sedan i augusti och samtidigt har jag
 insett att kroppen förändras mer på fem kilo nu än på tio kilo
förut. Dessa kilon tog bort det sista fettet på mina axlar så nu har de blivit knotiga och jag har bestämt mig för att börja bygga upp lite muskler. Min son visade mig hur jag skulle göra för att bygga enkelt och utan verktyg.
Ställ dig mot en vägg med rygg, axlar och fötterna mot väggen. Sätt ut armarna mot väggen så armbågarna är mot väggen också och så höjer du sakta uppåt och sedan neråt. Du SKA ha ryggen mot väggen, det är då det börjar hända något. Gör tio stycken.
Jag testade igår och gjorde fem, den femte var faktiskt jobbig. Ja, jag har inga muskler! Ha ha ha! Det stämmer ju inte för jag orkar både bära, jobba och dona i trädgården mer än många andra men jag gillar inte knotigheten faktiskt. Trodde jag aldrig, aldrig någonsin att jag skulle tycka om mig själv.
Jag och dottern har bytt badrum med sonen, så nu har vi det större badrummet och han det mindre. På det stora badrummet finns det en spegel mitt emot toaletten så jag ser mig själv varje dag i alla former - naken, påklädd, halvklädd etc. Jag har ju tyckt att jag är alldeles för rynkig och har massor med hängig hud men har också insett att det inte är så himla hemskt som jag tyckt hela tiden. Visst, kan ju inte precis skryta med fina tuttar men att se "gles mellan benen" är som en revolution i skallen. Jag är nätt och har fina former och jodå, huden hänger omkring mig men man ser linjerna...jag mår bra av att se min erbarmliga kropp för jag vänjer mig vid den, sakta sakta.
Men det finns en negativ sak som jag börjat känna av den sista veckan:
- Varje gång jag äter nu "hoppar" hjärtat. Jag lägger handen ovanpå och jag känner hur det hoppar till. Jag hoppas att det inte är hjärtat men tyvärr är det nog faktiskt det. Dessutom har jag börjat hicka oftare och oftare när jag vaknar på morgonen och börjar dricka min kaffe-fett-frukost. Det släpper fort med att dricka vatten men ja, jag ser det här som ytterligare en komplikation pga min gastric bypass-operation.

Nu har jag fyllt på mitt minerallager med Magnesiumcitrat och Zink från Solgar som jag hittade i Hälsokostaffären här i Angered. Jag hoppas det hjälper för jag kan ärligt säga att jag fortfarande inte lyckats komma på vilken mineral jag saknar då mina naglar fortfarande är böjda över fingertopparna när de blir för långa. Det är bara att söka vidare om inte det här funkar.

Igår när jag vaknade hittade jag Oliver i Samanthas säng! Jag blev så glad!
Han flyttade till Oslo för några veckor sedan och jag jodå, jag saknar honom men att jag saknade honom SÅ MYCKET fattade jag inte förrän jag kastade mig över honom och kramade honom, då kom tårarna också. Det hjälper inte att Samantha bor här nu, det saknas ändå ett barn när Oliver inte är här. Vi har gått igenom så mycket, jag och mina barn, så vi är så tighta. Märker att Samantha också saknar honom mycket. Det är tur att han verkar sakna oss också så han kommer hem med några veckors mellanrum .
Igår passade jag på att dra med mig de stora barnen till centrum för att fylla på förråden för det var mycket som var slut. Samantha skrev en inköpslista, direkt dikterat efter vad jag sa...ha ha ha ha...
Nä, jag är inte ett dugg snurrig!
Köpte ingen gummiskrapa men däremot hittade jag en bra handkräm på ICA:
Jag lovar: Jag får torra händer så fort det blir en minusgrad och har provat allt möjligt och visst, det funkar en stund men jag vill ha något som håller längre än någon timme i taget.
Den här innehåller Aloe Vera, Shea och Mandelolja. En perfekt kombination verkar det som!
Rekommenderas.
Måste säga att det känns så BRA att ha råd att köpa mer och mer ekologiska produkter och mat. Igår hittade jag ekologisk paprika på Ica och för varje grej jag köper som det finns ett eko-alternativ för, så köper jag det. Nu har jag ett jobb och jag KAN köpa det. Vissa grejer kunde jag ju köpa förut också för det skilde inte så mycket men nu köper jag det  även om det är lite större skillnad på priset. Listan över eko-grejer jag köper blir sakta längre och längre.
Tokungarna fick för sig att köpa var sin Starbucks-kaffe på Pressbyrån på vägen hem för jag vägrade att köpa det när jag handlade på Ica. Jag smakade och FY FAN vad äckligt!
Det äckligaste var inte sockerchocken i munnen för det söta försvann i en mycket värre smakupplevelse:
- Det smakade kemikalier och typ kalk som lade sig som en hinna i munhålan och det tog ända tills jag kom hem innan den smaken försvann ur munnen. Hur kan folk tycka det är gott? Men det är ju klart, den mängd tillsatser jag äter idag är kanske 90% mindre än vad andra äter. Jag hade säkerligen tyckt det här var gott också för fyra år sedan. Nu är det inte ens värt en spänn i min värld.
Ingredienser: Mjölk 3 % fetthalt (75 %), Starbucks® kaffe 20 % (vatten och kaffeextrakt), socker (5 %), naturlig kaffearom, surhetsreglerande medel (kaliumkarbonat), stabiliseringsmedel (karragenan, guarkärnmjöl), emulgeringsmedel. Högt innehåll av koffein (47mg/100ml).

Kanske inte så konstigt att jag tycker det smakar konstigt... bläk! 

tisdag 17 september 2013

Den nya superdieten!


En av mina vänner på FB hade delat ovanstående bild och jag tycker att den är ganska talande när det gäller begreppet diet. Hur många tusentals kronor, tid och energi har inte lagts på omöjliga dieter? Undrar hur mycket pengar det läggs på Nutrilett, Modifast, Camebridge-soppor och allt vad det heter. Lägg till alla piller som både kan köpas på nätet, i Hälsokosten eller på recept? Samtidigt ratar man lchf-tänket för det är så FARLIGT! 
Såg att Annika Dahlqvist hade skrivit idag att den intelligenta människan väljer lchf medan de dumma väljer lågkalori - och lågfettkost. Det är ett ganska provocerande uttalande och det kommer hon få skit för anar jag men samtidigt kan jag hålla med henne - ALLA inom överviktsprevention och sjukvård talar om den explosion av sjukdomar och övervikt som skett de senaste årtiondena. Fler och fler inom området hittar vägen ut ur sjukdomar och övervikt genom att utesluta/minska kolhydraterna och stärkelsen och sakta vågar sig på att äta mer fett i form av smör och kokosolja etc. 
Andra håller envetet fast vid kaloritänket och kämpar sig blodiga med att gå ner några kilon i vikt, springer som en tok i skogen och tappar orken efter en period och vad händer...ja, kilona kommer tillbaka. Ja, de skulle komma tillbaka på mig med OM jag slutade äta lchf och började knarka kakor, bröd och pasta igen -det vet jag! Därför är det så otroligt viktigt att inse att man inte kan hålla på att banta för det klarar man bara i perioder = jojobantning. Samtidigt som man håller på med sin diet så skadar man sina inre organ mer och mer och det slutar med att man blir sjuk. 
Just nu är jag sjuk - jag är förkyld! Det känns superkonstigt att vara förkyld för inom lchf-världen är man inte förkyld! Fast okej, jag är inte helt utslagen men tillräckligt sjuk för att inte orka gå till jobbet. Anar att senast i övermorgon är jag tillbaka på jobbet. Anar också att jag antaligen inte kommer få någon mer förkylning den här hösten och vintern. Stork i korken? Jag? Näääää! *S* 
Tillbaka till tanken på dieterna och tänker på alla kommentarer i gastricby-passgrupperna på FB. Jag är absolut inte poppis i dessa grupper och många mailar till admin och klagar på mina pekpinnar. Oj, kör jag med pekpinnar? Antagligen för när folk skriver och berättar att de provat ALLT och gett upp och ser gbp-operationen som den sista utvägen så har de definitivt inte funderat på orsaken till sin övervikt. Eller jo, alla vet varför de är tjocka men att säga att man provat allt innan man insett att man inte KAN äta den typen av kost som orsakat övervikten -någonsin mer - det är mer skrämmande än att skära upp magsäcken tydligen. 
Där håller jag med Annika Dahlkvist - enbart de "dumma" lägger sig under kniven på 2000-talet när det faktiskt både finns kunskap och hjälp att sluta äta skiten som orsakade skadorna. 

                                
Vi kan inte lösa problem genom att använda oss av tankesätt som vi använde när vi skapade problemen. 
Det är så uppenbart och likt förbannat fortsätter både vård och människor, envetna intill galenskap att köra samma tankesätt, samma metoder och få samma resultat! 
Jag får skit för att jag också är opererad och ja, men det finns EN skillnad: - Hade någon viskat Atkins för mig för 18 år sedan så hade jag kastat mig över Atkins bok som jag läste 15 år senare. Jag hade anammat tankarna och provat för vad hade jag att förlora det året jag vägde mellan 150 - 170 kg? INGET! 
Jag var ju beredd att dö liksom och jag visste även att jag kunde dö OM jag opererade mig. Ingen kan påstå att man dör om man provar att utesluta kolhydrater och stärkelse. Nej, faktiskt inte, även om många "hört" att man kan det samtidigt som de utan problem stoppar i sig en Nutrliettbar med glukossirap, sötningsmedel etc. Jag fattar det inte! Eller när kollegan rynkar på näsan åt mina ägg med smör på jobbet, samtidigt som hon själv drar i sig mackor med mjukost där det t ex innehåller:
"Hårdost, vatten, räkor (10%), smör, mjölkpulver, mod. potatisstärkelse, smältsalter (E339, E452, E450), konserveringsmedel (E202)." (Lyckans Räkost, Kavli) 
Vem ska rynka på näsan åt vem? 
Vad krävs för att ändra sitt tankesätt? Jo, att vända på det, tänka utanför "boxen" eller faktiskt ta till sig andra människors tankar som tänker precis tvärt emot vad man själv tänker. 
Testa - du dör inte av det! Däremot kan hela din verklighet komma i gungning eller rent av göra dig både frisk och normalviktig. 
Det var dagens pekpinne! 





söndag 15 september 2013

Surkål

Så, nu har jag provat surkål. Efter lite frågor till Birgitta Höglund gav jag mig på att först steka bacon och sedan värma på surkålen med lite fänkålsfrön och timjan.
Det hjälpte INTE!
Fy fabian vad SURT surkål är! Det var så illa att jag faktiskt inte klarade av att äta upp den portion jag lagt upp utan det blev bara köttet jag åt upp.
Adam smakade också senare på ikväll och han grinade riktigt illa..
Min mage har gjort uppror också: Det bubblar och bråkar jättemycket.
Blir så full i skratt för jag fick frågan på Facebook igår när jag lade upp bilderna på min Svartkål om jag inte fiser mycket av all kål som jag äter och jag svarade att nej, det gör jag inte. Fiser ju aldrig om jag inte äter råa grönsaker för då reagerar min känsliga gbp-mage men ja, inte i jämförelse med förr på den tiden då jag åt "vanlig" mat.
Idag lade samma vän upp en status om att hon lagade pasta från grunden minsann och jag ställde samma fråga till henne, om hon inte fiser mycket när hon äter så mycket pasta. Hon har inte svarat...än! Ha ha!

Fläsklägg med lågkolhydrat-rotmos

Blev så glad när jag såg att Netto sålde Fläsklägg den här veckan. Sonen har tjatat med jämna mellanrum att han är sugen på rotmos så jag har haft just Fläsklägg i huvudet ett tag. Här finns både ben, fett och hinnor - alla de aminosyror som vi går miste om när vi bara äter muskelkött.
Igår blev det av!
För att få köttet mört och gott gjorde jag följande:
Skölj köttet under rinnande, kallt vatten.
Lägg köttet i en gryta och täck med kallt vatten. Koka upp och skumma av.
Lägg i en morot, en lök, kryddpepparkorn, lagerblad och svartpepparkorn. Jag stoppade även i lite kumminfrön, fänkålsfrön och korianderfrön.
Köttet fick koka under lock i tre timmar. Då var det så mört att det föll isär när jag försiktigt tog upp det ur fonden.
Jag silade fonden ren från grönsakerna och kryddorna för att koka det som skulle bli "rotmoset":
Jag kokade ner
2 morötter
1 en liten kålrot
1 litet blomkålshuvud
Skär morötter och kålrot i små bitar så de mjuka samtidigt som blomkålen.
När de var mjuka silade jag av dem från fonden, hällde ut fonden och mosade ihop grönsakerna med en rejäl klick smör, lite salt och svartpeppar. Mer än så behövdes inte och moset blev riktigt gott!

Idag blir det matrester på fläsklägget och surkål!

Hur det blir har jag inte bestämt i skrivandes stund.

Samtidigt som fläsklägget fick puttra på spisen höststädade jag min lilla gård och passade på att skörda min Svartkål som växt sig för stor för min lilla odlingskrage. Måste bygga högre takramar nästa år! :D
Funderar också på att göra en liten örtagård på utsidan. Tror jag kan få ha den ifred faktiskt.
Min svartkål...som ska rensas! 

Jordgubbsplantorna har tagit sig bra. Blir nog en god skörd nästa år.
Det konstigaste är nog att det fortfarande finns jordgubbar i september!
Sniglarna käkar upp dem men ändå! 

Isis ville vara med på ett hörn också! 

Hittade ganska mycket löss bland min svartkål och kålmaskar och annat otyg.
Men det blev en del ändå - hela diskhon var full!
Det blev tre stora påsar med förvälld kål som nu ligger i frysen. 


Idag trampade jag iväg till kyrkan för en gångs skull, enbart för att rösta bort chansen att Sverigedemokraterna tar sig in i kyrkan - då åker kyrkan bakåt i tiden med typ tusen år. Då blir det ingen hjälp för utsatta familjer, kvinnor, flyktingar och kvinnliga präster inte! De skulle också få 100 000 i partistöd om de kommer in. Det gillas inte! 
På vägen hem hade någon kastat ett soffbord som jag plockade med mig hem för storleken passar perfekt till min nya soffgrupp. Fick köpa en annan då den jag köpte i våras hade något slags klister på sig som bara blev värre och värre. Till slut insåg jag att det inte gick att få bort - oavsett vad jag försökte med. Nu bor den hos min väninna och jag sitter numera i en svart skinngrupp som är jättefräsch och skön. Bordet ska slipas, sänkas lite och målas i svart eller vitt. Det får dottern bestämma som den målare hon är! 

torsdag 12 september 2013

Gratäng med Savoykål

Var så sugen på en paj men samtidigt så var jag så trött idag efter jobbet att jag kände att jag inte orkade stå längre än nödvändigt i köket...det får bli en gratäng!
Hm...går in hos grönsakshandlaren på torget här hemma, rafsar åt mig några tomater, salladslök och när jag står i kön till kassan så plockar jag åt mig en Savoykålshuvud. 
In på Netto och fylla på förrådet av grädde och hitta någon protein att ha i gratängen - det fick bli bacon...och så hem!
Smörade en gratängform, och strödde lite mandelmjöl i botten.
Satte på ugnen på 200 grader.

För ungefär 4 personer (hungriga)
Ingredienser:
1 litet savoykålshuvud
3 salladslökar
3 paket bacon
1 dl creme fraice
3 dl grädde
ca 3 dl riven ost
ett paket fetaost
2 tomater
smör
mandelmjöl

Strimla kål och lök, klipp baconet i ca 1 cm breda strimlor. Stek först bacon lagom krispigt. När baconet är lagom stekt, lägg i kålen och löken. Peppra, salta och ha gärna i lite chili och muskot.
Vispa ihop creme fraiche, grädde och ägg. Salta och peppra lite.
Lägg lite riven ost i botten på gratängformen, sedan kål, bacon och lök. Över allt lägger du resten av osten. Skiva två tomater och lägg dem över och smula fetaosten över tomaterna. Dutta på lite smör och sätt in i ugnen.
När fetaosten har fått lite färg är gratängen klar. Ca 40 minuter.




onsdag 4 september 2013

Bahji med raita

Jag älskar ju att odla och jag älskar att laga mat och något jag älskar jättemycket är indisk mat! Gud, så mycket kärlek det fanns i den meningen! *S*
Kollade på Trädgårdsprogrammet som gick på tvåan ikväll och Tarek lagade indiska lökbollar och jag blev väldans intresserad av att testa detta a la lchf:


För att försäkra mig att inte receptet försvinner ut i etern så ligger orginalkopian här:

INGREDIENSER                 

cirka 4 st buntlök
2 st chili (efter smak)
2 klyfta(or)vitlök
1 tsk torkad chili
1 tsk kumminfrö
1 tsk korianderfrö
1 tsk gurkmeja
2 msk rismjöl
(byts ut mot kokosmjöl)
2 dl kikärtsmjöl
(byts ut mot mandelmjöl)
lite vatten
salt
olja till fritering (ekologisk, kallpressad, svensk rapsolja)
Raita:
2 dl avrunnen yoghurt (rysk)
1/2 dl hackad färsk mynta
saften av en halv citron
10-15 cm gurka – riven
lite salt
(Jag kommer säkerligen även ta i rostad spiskummin som jag gjorde sist jag lagade indisk raijta) 

SÅ LAGAR DU
Onion Bahji
Strimla lök, vitlök och chili fint. Ta även med den gröna blasten från löken. Salta lätt och krama in saltet ordentligt. Låt stå i 5 minuter så att vattnet från löken släpper. Mortla alla kryddor och tillsätt dem till löken. Tillsätt rismjöl och kikärtsmjöl. Knåda samman till en klibbig smet. Det skall gå att forma bollar av smeten, men den får inte vara torr. Tillsätt lite vatten om så behövs. Smaka av så att saltmängden är lagom. Forma till bollar och fritera dem i het olja, cirka 170 grader tills de är gyllenbruna. Låt rinna av på papper och servera genast med raita.

Raita
Salta lätt den rivna gurkan och pressa ur vattnet. Blanda samman med de övriga ingredienserna.

Ååååh, det här ska lagas i helgen, lagom tills min bror kommer med sin sambo!
Måste köpa något gott att dricka till också!
På lördag ska vi gravsätta pappas urna...lite mindre roligt så vi får "passa på" att äta något gott! 

Gästbloggare hos Kostrådgivarna

Gästbolggat_orange
Idag har min första del publicerats på www.kostrådgivarna.se. Lite konstigt och lite roligt på en och samma gång. Den "långa" versionen hittar ni här och jag har lyckats korta ner "Min feta historia" till tre inlägg som kommer idag, torsdag och fredag. Lite nervös är jag allt men samtidigt superkul!
Till gästblogginlägget på Kostrådgivarnas sida  

fredag 30 augusti 2013

Panerad fetaost

I somras när vi hade genomfört pappas begravningscermoni åkte vi till Alingås och åt på en grekisk restaurang med otroligt god och vällagad mat. Då beställde jag bland annat in friterad fetaost där paneringen var ett väldigt tunt skikt av någon form av mjöl men oj, vad gott det var!
Idag var jag så sugen på panerad/friterad ost så jag tänkte att nu testar jag att göra det själv.
Köpte fetaost i affären och så hem och testa!
Ett paket fetaost, dela osten i lagom stora bitar. Jag delade den i tre bitar.
Vispa upp ett ägg i en skål. Salta och peppra lite.
Blanda ca 1 dl mandelmjöl och 1 tsk kokosmjöl i en annan skål.
Doppa osten först i ägget och sedan i mjölet.
Stek/fritera i ekologisk rapsolja eller kokosolja. Vänd osten försiktigt och låt dem svalna lite. Ät dem som de är eller ihop med någon krispig sallad eller grönsak, tex gurka.
Funkar bra som snacks, förrätt eller som tillbehör till någon form av kött.

Periodisk fasta går inte alls bra!

Det gick bara inte! När jag kom hem från jobbet var jag superhungrig och dessutom var jag "tvungen" att laga mat åt sonen: Ungsbakad falukorv med blomkål och det tog KÅL på mig! Till slut gav jag upp och stoppade i mig lite korv och blomkål och oj, vad gott det var!
Frågan är varför jag inte klarade att fasta igår när jag klarat det de föregående gångerna, fast jag varit mitt bland mat, grillat kött etc men INTE igår? Jag var trött, jag var så hungrig och något sa mig att jag helt enkelt hade ätit för dåligt dagarna innan. Som gbp-opererad äter man konstant för lite och att kombinera det med att inte äta alls kanske inte är så himlans bra? Märkte också att jag blev väldigt dålig i magen dagen efter men tolkade det som utrensning. Jag ska försöka fasta nästa vecka också men känner jag att det är för jobbigt eller jag blir för hungrig - då gör jag inte om det. Så kul är det inte - det är faktiskt lättare att nolla kolhydraterna och leva på fett och protein under en vecka eller två istället. Man "lider" inte alls lika mycket. Visst vill jag gå ner de där sista kilona men inte till vilket pris som helst - faktiskt. Gjorde också misstaget att ställa mig på vågen igår kväll och det var inte så uppmuntrande - av de tre kilon jag gick ner förra veckan hade jag gått upp två. Nu vet jag att det kanske var tillfälligt men ändå...testar att väga mig på söndag när jag vilat.

torsdag 29 augusti 2013

Fastedag fyra

Kan bara svära just nu ...vrålhungrig och var "tvungen" att laga mat till sonen. Ungsbakad falukorv med blomkål och det luktar sååååå GOTT! Dessutom gjorde jag misstaget att ställa mig på vågen och hade gått UPP två av mina tre kilon. Man ska INTE väga sig klockan sju på kvällen men jag brukar vara ganska viktstabil så när som på ett kilo. Men ja, jag får helt enkelt hålla mig ifrån vågen tills på söndag för att se om det var någon slags tillfällig grej eller vad det är. Det är ju liksom inte meningen att jag ska gå upp i vikt...

tisdag 27 augusti 2013

Fastedag tre

Hej och hå, överlevde även den tredje fastedagen på kaffe, lite grädde och mycket, mycket mer vatten än de första två gångerna. Jag var vrålhungrig en stund på eftermiddagen men det släppte faktiskt och huvudvärken uteblev. Var återigen inte särskilt hungrig i morse när jag vaknade men grundade ändå dagen med mitt äggkaffe och magen reagerade inte riktigt lika häftigt som de föregående gångerna. Nu börjar tydligen kroppen vänja sig. Totalt har jag tappat tre kilo sedan förra måndagen. På torsdag kör jag igen på fastedag fyra. Nu börjar det flyta på!

torsdag 22 augusti 2013

Torsdag: Fastedag två är inledd

Ställde mig på vågen i morse - med kläderna på och tappat två kilo fast jag inte ens fastat mer en ett dygn. Idag kör vi på fastedag nummer två. Det har varit lite jobbigt för just idag var jag ute med min grupp på utflykt och det grillades mängder med kött, kyckling och serverades sallad, kakor och bröd...det var lite tjat om att jag skulle smaka eller bara ta EN men jag stod på mig fast magen kurrade otroligt mycket. Det är lätt att tänka att det inte gör något, jag kan ta den där biten kött eller kyckling och fortsätta i morgon med fastan men näääe, har jag gett mig FAN på att jag SKA ta de sista kilona nu så SKA jag det!
Jag dör ju inte av hunger även om jag är hungrig! Knasigt men så är det.

måndag 19 augusti 2013

Oj, vad hände?

Vaknar tjugo över fem på morgonen och känner att nä, jag bara måste på toa! SWOSCH!
Går och lägger mig igen och fick gå igen några minuter senare...man undrar ju hur mycket skit finns det i ens tarmar egentligen? Med tanke på att jag inte hade ätit sedan söndag kväll och fastat hela måndagen, så när som på grädden i kaffet. Så nu sitter jag här, klockan sex på morgonen och bloggar. Började jobba igen efter semestern igår, så om två timmar börjar jag. Ha ha!
Utrensningseffekten berodde nog mer på att jag tog Magnesium igår än på själva fastan. Jag tål verkligen inte magnesiumpulvret som jag köpte. Har provat ett annat än det pulver jag köpte för att jag klagade just på att jag blir så dålig i magen och fick tipset att äta Solgars Chelated Magnesium vilket jag tål och mår bra av men det var ju slut nu och kände att det började "dra" i min ena lårmuskel kvällen innan. Den krampen är inte kul så jag vill undvika den om det är möjligt men när lönen kommer får jag köpa Solgars igen.
Det mystiska är att jag inte alls är hungrig nu men börjar dagen med en rejäl kopp fett-äggskaffe! Den som förstår vad jag har i den tror nog jag är fullständigt galen = ägg, kokosolja, smör, gurkmeja, msm och svartpeppar!
Det kan ni ju få lura på varför jag dricker! :-)