onsdag 8 juni 2016

Operera hela familjen!

Ibland blir det bara lite för mycket av "alla-blir-så-lyckliga-av-överviktsoperationer" så att jag kräks. Särskilt när man gör det på barn! Det blir inte bättre när man läser om hela familjer som opereras heller.
Jag hade inte ens tänkt på det förrän jag hörde någon säga att alla syskonen i en familj hade överviktsopererats. Inte ens Torsten Olbers tycker det är något konstigt när den enda familjemedlemmen efter den andre söker för överviktsoperationer. Man funderar inte ens på att det finns något FUNDAMENTALT fel i kosthållningen i en sådan familj verkar det som. Eller jo, alla käkar så de blir feta men inte alla - man ärver ju sin fetma. Den har vi hört förut. Jag har också ärvt min fetma...av min pappa. Min pappa är fet. Ja, jag har ärvt en känslighet för att gå upp i vikt, precis som du kan ärva en känslighet för pollen eller liknande. Men det innebär inte att du måste bli fet! Jag blev fet - jättefet och det berodde på att jag matade kroppen med det som den var känslig för: socker.

Läser en artikeln som det läkats till i min stödgrupp som heter:

Moa, mamma och storasyster Julia – alla har opererats för viktminskning

Bara rubriken fick mitt adrenalin att gå igång.

Varför gör media reklam för denna idioti???

Mamma är opererad med vertikal bandning 1994 och gick ner 53 kg.
Dottern Julia anmälde sig så fort hon fyllt 18 för att göra en GBP och gått ner 45 kg.
Dottern Moa fick operera sig innan hon var 18 och gjorde också en GBP och har gått ner 49 kg.

Så båda döttrarna har opererat sig innan de ens har vuxit klart. De har inte flyttat hemifrån eller ens funderat på vad denna operation gör med dem förutom vikten och jag kan inte säga att jag är förvånad. Vilken ung kvinna/man tänker på framtiden när man inte ens fyllt 20?

Mina ungar gör det inte. Det är verkligen här och nu som gäller. Jag får inte min yngste son att ens ta sina tillskott varje dag fast han vet att han behöver dem. Han är 18 om två veckor.



Enligt mamman beror viktproblemen på problem med sköldkörteln. Det gör mig ännu mer provocerad. Om man har problem med sköldkörteln så går man inte ner i vikt ens med en viktoperation, åtminstone inte så många kilon. Det GÅR att gå ner i vikt när man har obalanser i sköldkörteln och faktiskt -man förvärrar dessa problem med de näringsbrister och den stress som man utsätter hela kroppen för. Läkarna borde anmälas för barnmisshandel!

Hur mår dessa unga tjejer om fem år eller om tio? Det är ca 35% som behåller sin nya, lägre vikt och har man sköldkörterlproblem så är chansen ännu större att man går upp det här fortare än andra.
När kommer den stora tröttheten att slå till för dessa tjejer?

Man blir  mobbad, trakasserad och förlöjligad när man är tjock och det är ingen kul situation när man är ung och känslig. Det är jobbigt för alla som är tjocka för samhället accepterar det inte. Eller som jag säger i teveinslaget i Aktuell för några veckor sedan: - Vill du bli trampad på socialt, känslomässigt, intellektuellt och fysiskt så ska du vara överviktigt.
Men det innebär INTE att det är okej att fortsätta denna stympning och skrämma skiten ur unga människor (och gamla) att de kommer DÖ om de inte opererar sig!

– Jag vägde som mest 123 kilo, berättar hon. Det var alldeles för mycket för en 16-årig tjej på 162 centimeter. Mitt BMI, som normalt för min ålder skulle ligga mellan 25-27, låg på 46,8. Läkarna klassade mig som ett akutfall.

Att vara 16 år och väga 123 kilo är en katastrof men att klassa det som ett akutfall? Nej, verkligen inte! Det var inte ens ett akutfall när jag vägde 132 kilo som 20-åring. Det enda som var "akut" var mitt självförtroende och människors beteende mot mig. Ska unga människor "straffas" för att de är feta med att lemlästas? Ska föräldrar hamna i det läget att de ska ansvara i resten av sina liv för att de tillåtit sina barn att utsättas för detta?
Vad händer när det går fel?
Vems ansvar är det då?

Föräldrarnas? (De är indirekt ansvariga för allt deras barn utsätts för men det finns gränser...)
Vårdens? (De BORDE veta bättre!)
De själva? (De var för unga för att veta bättre...)

När jag har medlemmar i mina stödgrupper som har hjärnskador, är undernärda så de knappt orkar gå, eller som Matilda som återkopplades en månad innan mig och som hade njur - och hjärtsvikt i vintras...listan kan göras så lång, så lång, så lång!!! När vuxna unga kvinnor klagar över att de inte orkar något längre. De orkar jobba men rasar när de kommer hem. (Så hade jag det med.) De orkar inte leka med sina barn. De orkar inte vara sociala etc. på grund av näringsbristerna...vad händer med dessa unga tjejer när de vill ha barn?
När gravida överviktsopererades barn riskerar att födas mindre än "normala barn" - som min grannes dotter som utsatts för mängder med prover och till och med leverbiopsi för att hon är så liten. Hon är tre år nu och mamman var nyopererad när hon blev gravid. Denna ständiga oro för att ens barn inte växer och att det är något fel på henne...för att mamma var tjock och överviktsopererade sig. En mamma som nu dricker Red Bull och röker dagligen för att orka.

Jag har så många exempel på hur livet blir efter denna form av "bantning" och nej, det är ingen qick-fix - det är ren jävla idioti!

Det är många överviktsopererade som har tjocka barn. Det talas inte så högt om det i grupperna för det är känsligt. Jag har tre barn varav ett har problem med vikten. Han har ärvt min känslighet för kolhydrater och jag kämpar med att stötta honom så att han inte hamnar i det läget att han känner sig överviktig (...eller är det.)
Han har kunskapen och verktygen för att hålla koll på sin vikt. Han skulle inte ens komma på tanken att operera sig. Han har sett vad det gör med hans mamma om inte annat. Han lade ner mycket tid och energi på att stoppa kompisen från att göra det men misslyckades för vad betyder en kompis när läkare och mamma säger att operation är det enda som fungerar?

Nej, du mamma som har två döttrar som är överviktsopererade. Det var inget bra val.
Det är inget att vara stolt över men det är inte ditt fel. Det är vårdens fel.

När statistik och undersökningar görs så jämför man alltid överviktsopererade med andra överviktiga. Då kommer man fram till att det är bättre att operera för det ökar livslängden än om man fortsätter att vara överviktig. Ja, det är ungefär som att jämföra alkoholister med nyktra alkoholister och komma fram till att om du är alkoholist och slutar dricka så lever du längre. Döööh!


Alkoholism är också en sjukdom...en beroendesjukdom som man kan ärva genetiskt eller socialt. Men alla som har föräldrar med den genen eller växer upp i ett socialt alkoholfrämjade sammanhang blir inte alkoholister! Fast det är en sjukdom. Det finns vård. Man opererar inte bort alkoholism.

Övervikt är i mina ögon en sjukdom. En beroendesjukdom som man kan ärva genetiskt eller socialt. Men alla som har föräldrar med den genen eller växer upp i ett socialt överviktsfrämjande blir inte överviktiga! Fast det är en sjukdom. Det finns ingen vård. Man opererar bort övervikt.

Det finns ingen eftervård för överviktsopererade heller.
Det finns absolut ingen eftervård för återkopplingsopererade.

Vad ska vi operera bort härnäst?
Våra husdjur?
De ärver knappast sin övervikt men i framtiden kanske vi säger att de gör det med.


Så fort vi ser ett djur som har blivit överviktig tänker vi att den har ätit fel mat - ja, sådan mat som en katt, kanin eller hund är skapade för att äta. Säg, kakor tex...
Varför tror vi att vi människor kan äta sådant som vi inte är skapta att äta men kan operera bort problemet och fortsätta äta mat som vi inte är skapta för att äta?

Jag återställdes för över två månader sedan.
Jag väger lika mycket nu som för två månader sedan.

Jag äter lchf. Det fick jag inte tala om när jag var i SVT. "Säg inte att du äter lchf och har gått ner 50 kg med det, då slutar folk att lyssna".
Det är bara Expressen och Aftonbladet som "vågar" skriva om lchf och har en egen lchf-bilaga som de tjänar pengar på. SVT ska inte tjäna pengar - de ska tjäna folket och folket vill inte veta något om lchf. Inte ens att det funkar för överviktsopererade som ändå misslyckas hålla vikten. Snart 1500 medlemmar i min lchf-grupp för överviktiga. Det kommer in nya varje dag.

Jag kommer alltid äta det som min kropp är skapad att äta. Alltid.



2 kommentarer:

  1. Din bok som jag länkade till i inlägget i min blogg http://annikadahlqvist.com/ ser ut att gå till en engelskspråkig bok. Är det så?
    Jag hittade ingen mailadress till dig. Du kan maila mig på annika.dahlqvist(at)telia.com

    SvaraRadera
  2. Jag tror att man inte ska använda förkortningen LCHF. Man ska nog säga att man äter enligt SLVs tallriksmodell, fast man skippar mjölprodukter och socker. Skeptisk mot rotfrukter och processad mat. Så lite frukt som möjligt. Kompenserar energibehovet mha fett.
    "Nä, det är inte LCHF. Det är tallriksmodellen med en liten modifikation."
    Att säga LCHF är nästan som att ropa Motbok bland alkoholister.

    SvaraRadera