Ni som följer mig vet att jag vill ha tillbaka min magsäck. Det här har jag tänkt på mer och mer genom åren och nu känner jag att jag kommit till en punkt där jag inte ens tvekar längre. Rädslan över att de inre organen som är kopplade till matsmältningssystemet sakta håller på att lägga ner blir mer och mer påtaglig. Om jag mår så här efter nästan exakt 20 år efter min gbp-operation så vågar jag inte ens tänka på hur jag mår om tio - tjugo år till. Är jag ett vårdpaket då? Hur mår jag då?
Tanken på att kunna vakna, vara, sova, äta utan att känna detta ständiga pulserande, huggande, bubblande, krampande i mitt inre känns som en dröm i detta läget. Att känna sig "normal" inombords. Att inte ständigt oroa sig för näringsbrister och slippa oroa sig för att aldrig veta om man tar upp näringen från alla de kosttillskott som jag lägger tusentals kronor på. Vilken lättnad det skulle vara!
Rädslan över att bli tjock igen finns faktiskt där under allt det andra. Det vågar jag erkänna för både er och mig själv men jag VET ju att själva operationen inte hjälper mot sockerberoende och viktuppgång. Jag VET ju vad jag kan äta och inte äta och jag vågar till och med tro att OM jag har en "normal" mage med ett normalt matsmältningssystem så kan jag gå ner de 20 kilo som jag har kvar eftersom då kommer min kropp ur det stressiga svältläge som gbp-operationen orsakar.
Idag var jag hos dietisten på Sahlgrenska som tydligen är den dietist som många går till som har problem med maten och näringen. Jag har tydligen träffat henne något år efter min operation och jag har ett svagt minne av att jag var hos någon dietist men mer än så är det inte.
Vi gick igenom alla de konkreta och diffusa symptom jag har och hon tyckte jag skulle göra en utökad provtagning så det blev sex rör blod som avslutning. Jag bad om att få ta prover som på något vis kunde visa hur min sköldkörtel, bukspottkörtel, binjurar och lever mår. Jag har ju aldrig haft någon påtalad näringsbrist men jag vet ju också att alla vitaminer och mineraler som finns tas det inte prover på eller ens syns på blodprov. T ex magnesium syns inte i blodprov utan är ett cellprov och när jag påtalade det för dietisten höll hon med mig och sa att jag var väldigt påläst och hade bra koll på saker och ting.
Jag talade om att jag ville ha en återbesökstid till en kirurg för att prata om att göra en reverse-operation. Jag nämnde Torsten Olbers och hon sa att vi inte kunde "köra över" den kirurg jag träffade för några månader sedan men hon skrev också att han och Olbers kunde snacka ihop sig och se vem av dem som är lämpligast att göra denna operation. Det finns ju en hel del frågetecken om det går att operera tillbaka magsäck och tarm.
Hittade ett litet klipp på youtube som visar hur det går till och det ser ju väldigt enkelt ut men det vet jag att det inte är efter fyra bukoperationer med framför allt sammanväxningar och ev. ärrbildningar. Men om jag kan få tillbaka 75% av magsäcken och tarmen och de är kopplade på det vis som man är född att ha - då är jag nöjd.
Reversal of RNY-gastric bypass
Kunde inte lägga upp klippet som videoklipp utan bara som länk.
Det ser så lätt ut men ja, det är en annan sak i verkligheten.
Det här kommer inte ske över en dag, det kommer säkerligen vara minst ett års väntetid etc.
Jag hoppas att det går fortare men jag tror samtidigt att ju längre tid det går desto sämre kommer jag att må och ligger jag där plötsligt på operationsbordet p g a komplikationerna, då vill jag att kirurgerna redan har en order på reversen så man kan göra den i det läget om inte annat.
Jag tror faktiskt att jag ska ringa till Specialistkliniken på Prinsgatan och avboka mitt möte med min gamla läkare, Adel. Känns som att jag inte behöver gå dit nu när jag kört igång detta med operationen även om jag tänkte att jag skulle prata med Adel om just detta. Hade liksom inga direkta förväntningar på det möte jag hade idag.
Jag var GLAD när jag gick ut från Sahlgrenska idag. Jag kände mig förhoppningsfull!
Jag har fortfarande ont i min sida. Jag har haft dagar då jag inte haft ont men det kommer tillbaka.
Hade det varit en inflammation så borde den varit hävd nu efter min egen kur men det är den inte.
Jag får väl provsvaren inom två veckor plus från de prover som gjordes på Vårdcentralen för två veckor sedan. Vissa prover är nog dubbla men det kan vara intressant att se om det är någon skillnad på dem.
Det har inte gjorts många reverse-operationer berättade dietisten och vi kom fram till samma svar:
- Ingen vill göra den. De flesta som varit så överviktiga så att man opererar sig vill aldrig någonsin tillbaka till övervikten. Det är värre än att få cancer, är det många som känner. Jag känner lite likadant, jag vill aldrig mer bli överviktig. Skillnaden kanske är att jag aldrig lyckats bli normalviktig efter operationen. Idag väger jag mindre än jag gjort i hela mitt vuxna liv och det fick jag aldrig uppleva efter min operation. Jag stannade ju på 119 så även om jag var femtio kilo lättare 1,5 år efter operationen så blev jag ju aldrig normalviktig. Jag skulle ju aldrig vilja uppleva att väga 172 kilo igen eller ens 101 kg. Jag vet ju att det inte spelar någon roll om jag är opererad eller inte för jag måste hålla mig till LCHF i resten av mitt liv då jag är sockerberoende och matmissbrukare. Jag skulle lätt kunna gå upp i vikt även nu om jag började äta socker i alla former igen, plus att jag skulle må skitdåligt i övrigt.
Det räcker med de krämpor jag har nu. Jag vill inte ha tillbaka de krämpor jag hade innan jag började med lchf. Någonsin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar