Att äta animaliskt protein hjälpte hominider att utveckla större hjärnor. Men i en värld rik på mat, hur nödvändigt är kött?
För omkring sex miljoner sedan började primaterna röra på sig från de tropiska skogarna till savannerna. Till skillnad från idag var klimatet varmt och fuktigt och det fanns ett stort utbud av frukt och grönt året runt. Men för cirka tre miljoner år sedan förändrades klimatet och savannerna blev torra.
Många däggdjur, inklusive vissa primater dog ut medan andra anpassade sig. Arkeologer som arbetat på platser i Etiopien har man hittat rester av djur som är daterade till nästan 2,6 miljoner år sedan. Man har hittat märken på benen som tyder på att man har skurit i djuret vilket är ett säkert tecken på slakt, säger Manuel Domínguez-Rodrigo, en palaeoanthropologist vid Universidad Complutense i Madrid.
Endast två typer av primater överlevde klimatförändringarna , säger Domínguez-Rodrigo. Det fanns en "växt-maskin å ena sidan och en köttätande individ å andra sidan", säger han. "Den köttätande individen utvecklade en större hjärna."
Den köttätande individen blev det vi är idag - Homo sapiens.
Att utveckla och underhålla en mer komplex hjärna, använde våra förfäder ingredienser som främst finns i kött, bland annat järn, zink, vitamin B12 och fettsyror. Även växter innehåller samma näringsämnen så förekommer de i mindre mängder och ofta i en form som människan inte tar upp lika bra. Till exempel är rött kött rikt på järn som härrör från hemoglobin, som lättare absorberas än den form av järn som finns i bönor och gröna bladgrönsaker. Vidare kan föreningar som är kända som fytater binda järnet i växter och som blockerar tillgängligheten för våra kroppar. Kött är en mycket rikare källa på järn än någon växtnäring överhuvudtaget. "Du skulle behöva äta en mycket stor mängd spenat för att få dig lika mycket järn som från en biff" säger Christopher Golden, en ekolog och epidemiolog vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts.
Konsekvenserna för kognitiv hälsa är enorma. Det är en uppenbar, men ett underskattat samband mellan kött och sinnet, säger Charlotte Neumann, barnläkare vid University of California, Los Angelese, som har studerat köttätandet i Afrika och i Indien under de senaste tre decennierna. Brister i mikronäringsämnen som finns i kött har kopplats till hjärnrelaterade sjukdomar, bland annat lågt IQ, autism, depression och demens. Järn är avgörande för tillväxt och förgrening av nervceller i livmodern: zink finns i höga koncentrationer i hippocampus, ett viktigt område i hjärnan för inlärning och minne; vitamin B12 upprätthåller höljet som skyddar nerverna: och omega-3 fettsyror som DHA bidrar till att hålla nervcellerna vid liv och för att reglera inflammation.
Köttfattig diet
I början av 1980-talet började forskare misstänka att en brist på kött i vissa fattiga byar bidrog med ett spektrum av problem för barn, t ex kortväxthet, försvagat immunförsvar, sociala problem och dåliga prestationer i skolan. När forskare från fem olika universitet studerat effekterna av kronisk undernäring i Mexiko, Kenya och i Egypten, fann de att de barn som konsumerade stora mängder kött och mejeriprodukter presterade bäst fysiskt, kognitivt och beteendemässigt på tester, särskilt i Kenya. Men var det verkligen avsaknaden av kött som var den grundläggande orsaken? Forskarna behövde en kontrollgrupp att studera.
Neuman inledde sin studie i Kenya. Hennes team valde 12 olika skolor med barn i åldern 4-16 år. Några av barnen fick mellanmål på förmiddagarna. Skolorna delades in i fyra grupper: kontrollgruppen fick inget mellamål medan de andra tre fick variationer på githeri, en traditionell gröt på majs och gröna bönor. En grupp fick en basversion, den andra gruppen fick githeri och ett glas mjölk och den tredje gruppen fick githeri med kött. Alla githeri balanserades så att den skulle innehålla samma mängd kalorier. Studien pågick i mer än två år och mätområdet var 2 kohorter, den första med 525 studenter och den andra med 375. Elevernas fysiska hälsa och prestationer i klassrummet mättes var tredje och var sjätte månad. Gruppen som åt kött hade större muskelmassa och färre hälsoproblem. De visade även större ledaregenskaper på lekplatsen i jämförelse med de andra grupperna. Den kognitiva prestationen var starkare och de som åt kött överträffade de andra grupperna i matematik och språk.
Neuman var inte förvånad över resultatet. Den typiska kosten i Kenya är baserad på en kost där inte många näringsämnen hjälper hjärnan att växa. Utmaningen är att få människor att äta mer kött, som allmänt anses vara för dyrt och dåligt för miljön. Vad folk inte inser är att det är att ge näring åt hjärnan, och i stort sett alla djur är protein: "Kött kan vara en mask, larv eller termit. Det behöver inte vara ett kött från slaktaren."
Köttrik diet
Hur passar kött in i en rikare kost? "Många studier har visat hur viktigt det är med kött för att få i sig b-vitaminer från animaliska produkter och protein i allmänhet, som utförts på personer som fått i sig mycket lite näring", säger Diane Hosking, en frisk åldrande forskare vid Australian National University i Canberra.
För att fylla detta gap, Hosking och hennes team frågade 352 australier i åldrarna 65 och 90 år gamla - som var kognitivt friska och främst från en medel- eller hög inkomst bakgrund - att påminna om vilka typer av mat som de växer upp fem, sex. till exempel, hur ofta har de äter föremål såsom morötter, kött, fisk eller kaka? Forskarna administrerade sedan kognitiva tester.
För att fylla detta gap, frågade Hosking och hennes team 352 australiensare i åldrarna 65 - 90 år gamla, som var kognitivt friska och främst från en bakgrund som medel - eller höginkomsttagare om vilka typer av mat som de vuxit upp med och hur ofta de åt kost som morötter, kött, fisk och kakor? Forskarna utsatte dem för kognitiva tester.
Hosking fann inget samband mellan testarnas kvalitet och deras köttkonsumtion som barn. Resultatet motsade vad Neuman och andra har observerat i utvecklingsländerna. Dessutom, i motsats till konventionell kunska, konsumerade deltagarna mer fisk under barndomen och var som vuxna långsammare i sin kognitiva hastighet. (Fisken kan ha innehållit tungmetaller som kvicksliver, säger hon.)
Det finns flera frågor som påverkar resultatet, säger Hosking. En är att människor inte äter enstaka livsmedeln, utan mycket sammansatta livsmedel, vilket gör det svårt att utröna betydelsen av en enskild typ av mat, såsom kött. De äldre australiensarnas som åt kött var också mer benägna att äta färdiga desserter och snacks.
Dessutom vad djuret äter också frågor. Boskap och fjäderfä i västvärlden ofta upp i stora anläggningar och livnärde dieter som består i huvudsak av majs och soja, medan djur från fattiga byar typiskt odlad på en mycket mindre skala och foder för en större variation av livsmedel, vilket ökar näringsinnehållet av deras kött. Med tanke på dessa typer av variationer, säger Hosking, "vi måste vara mycket försiktiga med att göra kostrekommendationer ... för personer som har tillgång till stora mängder mat."
Dessutom kan man ställa sig frågan vad djuret äter också. Boskap och fjäderfän i västvärlden föds upp i stora anläggnignar med foder som i huvudsak består av majs och soja, medan djur från fattiga byar äter det som odlas och mycket mindre foder, vilket också ökar näringsinnehållet i köttet. Med tanke på dessa typer av variationer, säger Hosking, "vi måste vara mycket försiktiga med att ge kostrekommendationer..för personer som har tillgång till stora mängder mat."
Kött till hjärnan
De mikronäringsämnen som finns i kött har blivit en viktig del av vår kost under årtusenden. För några år sedan fann arkeologer i Tanzania fragment i jorden av en 1,5 miljoner år gammal barn-skalle. Missbildningar på benen sade att barnet hade dött av porotic hyperostosis, ett tillstånd som tros bero på B12-vitaminbrist - vilket säger att barnet inte har ätit några animaliska livsmedel. Människan började äta mejeriprodukter för ca 5000 år seadn, vilket innebär att barnet nästan säkert dött av köttbrist. Så för minst 1,5 miljoner år sedan, hade människor anpassat sig att äta kött annars skulle de dö, säger Dominguez-Rodrigo.
Forskningen börjar ge ledtrådar till hur kött hjälper hjärnan att fungera. Bradley Peterson, chef för Institutet för sinnesutveckling på barnsjukhuset i Los Angeles, Kalifornien, har undersökt varför låga nivåer av järn hos barn är korrelerade med lägre IQ och dålig koncentration. Med hjälp av magnetisk resonanstomografi, har Peterson och hans kollegor kartlagt vad som händer i hjärna hos 40 nyfödda barn och dess unga mödrar - en grupp som är känd för att vara i riskzonen för järnbrist. Även om de felsta kvinnorna rapporterade att de åt extra järn, hade 58% lägre järnnivåer än normalt och 14% uppfylde kriterierna för mild anemi.
Allt eftersom hjärnan utvecklas, säger Peterson, blir neuronerna alltmer komplexa och bildar grenliknande dentriter, täckta med taggar - ungefär som ett växande träd. De bilder på hjärnan som hans arbetsteam tog visade ett samband mellan neuronernas komplexitet hos spädbarnen och mängden järn i moderns kost. "Ju högre järnintag under graviditeten, desto mer mogna eller mer komplexa neuroner vid tiden för födseln", säger Peterson, som fortsätter att studera mödrar och barn för att se hur dessa variationer ser ut.
Utöver enkla åtgärder av mikrointag, så påverkar också en persons genetik behovet. Hittils har forskningen fokuserat mycket på hur människor processar omega-3-fettsyror, främst DHA och EPA, som är avgörande för människans kognitiva hälsa.
Omega-3 fettsyror finns i främst fet, vildfångad fisk som lax och tonfisk. Odlad fisk som utfordrats av soja och majs har mindre omega-3. Under 2012 upptäckte forskarna att de flesta afrikanska populationer, men inte europeiska populationer, bar på en variant av FADS-gen, som gjorde dem mer effektiva på att omvandla omega 3 i växter i en användbar form, vilket innebär att de kräver mindre från animaliska källor. Omvänt, rapporterades 2014 att människor bär på en variant av APOE-genen (11-17% av amerikaner med europeisk härkomst) som ger en ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom, som kan förhindras något med att äta fet fisk. "En rekommendation passar inte alla", säger Hosking. Med andra ord, de näringsämnen som finns i kött är viktiga för hälsa och kognition, men bara till en viss gräns. "Kött rymmer en hel del mineraler och vitaminer bara i en liten mängd mat", säger Dominuez-Rodrigo. "Äta kött är som att äta en power-bar."
Så den viktigaste frågan blir hur mycket kött bör en kognitiv hälsomedveten person äta. För lite kan fördröja utvecklingen och kognition. Men alltför mycket, särskilt om det är av låg kvalitet och massproducerad, är förknippad med andra hälsoproblem, såsom hjärtsjukdomar och cancer, tillsammans med minnesproblem senare i livet. En persons olika stadier i livet spelar roll; gravida kvinnor behöver mer järn, lisom spädbarn och barn. Genetik spelar också roll, en del men vi vet inte exakt hur mycekt. Det är helt uppenbart bättre att äta grottmat än skum takeway-mat.
