Kost och motion är inget botemedel mot fetma, säger experterna

Hittade en artikel i Los Angeles Times kring begreppet "ät mindre, motionera mer" som jag ofta sagt inte fungerar och nu finns det även fetmaspecialister som håller med. Tyvärr håller jag bara med om själva funktionen kring effekten av att äta mindre och motionera mer, då kroppen går ner i svältläge och ämnesomsättningen stannar av för att spara energi eller ta upp så mycket energi den kan av det lilla man äter. Nyckeln till framgångsrik viktnedgång som kroppen vill fortsätta med är just knepet att inte få kroppen att tro att den är i svältläge, därför fungerar lchf så bra. Fettet talar om både för kropp och hjärna att den får mycket "mat" (det är jättemycket kalorier i fett) och ökar förbränningen och därmed även låter kroppen gå ner i vikt. Jag har ju aldrig upplevt att få vara viktstabil i hela mitt liv förrän jag började med lchf och även beslutet att inte SLUTA med det heller. Jag märker ju snabbt att jag går upp i vikt när jag är för liberal (choklad på helgerna när jag slutade röka) och även att kroppen inte riktigt vill gå ner till normalvikt efter ett helt liv som överviktig. I mitt fall och andra överviktsopererades fall har kroppens signaler och funktioner "förstörts" så mycket att jag anar att det i princip är omöjligt att gå ner till normalvikt för min del. Ålder, stress, hormoner och motion påverkar också naturligtvis.

Det absolut viktigaste och mest framgångsrika med lchf är just att man inte är hungrig. Man äter sig MÄTT på RIKTIGT. Hur många gånger har inte dessa kaloridieter lovat att man kan äta sig mätt? Jag har aldrig någonsin känt mig mätt när jag gått på kaloridieter för kroppen skriker hela tiden att jag ska äta mer för att jag inte är mätt. Lchf gör min hunger tyst och lugn. Suget i hjärnan viskar men skriker inte vilket i sin tur gör att jag kan hantera det. Att uppleva att man kan hantera/kontrollera sin hunger genom att faktiskt ÄTA för att sedan uppleva att man är MÄTT - det är något som är underbart för en överviktig då man alltid fått höra att man äter fel - ät mindre och motionera mer. Det som ändå inte fungerar.

Jag ville ändå översätta artikeln för att belysa just begreppet "ät mindre, motionera mer".


Kost och motion är inget botemedel mot fetma, säger experterna

Äntligen har en grupp respekterade läkare och fetmaforskare klivit fram och utmanar den gamla floskeln om USA: s viktproblem kan lätt förändras genom kost och motion.

Notera att, vältaliga läkare och lagstiftare, supersmala kommentatorer, och fett-hatare av alla slag: För de flesta av landets 79 miljoner vuxna och 13 miljoner barn som är överviktiga, att behandlingen "äta mindre, röra sig mer", som för närvarande praktiseras, är ett recept för misslyckande, säger dessa experter.

I en kommentar som publicerades i tidsskriften Lancet Diabetes and Edokrinologi, vill fyra specialister inom viktminskning rätta till vad de anser vara den utbredda missuppfattningen om att människor som har blivit och förblivit feta i mer än ett par år kan ensamt genom kost och motion komma tillbaka till en normal, hälsosam vikt och stanna där.

"När fetman en gång är etablerad, verkar det som att kroppsvikten blir biologisk" och blir försvarad i kroppen", skrev Mt. Sinai Hospital viktkontrollexperten Chistopher N. Ochner och kollegor från de medicinska fakulteterna vid universitetet i Colorado, Northwestern University och University of Pennsylvania.

Människokroppen har utvecklats för att klara sig igenom perioder av matbrist och har anpassat sig till metoder att säkerställa att den vikt man gått ner kommer att återställas, säger författarna. Kroppen kommer att svara på viktminskning med att sänka kaloriförbränningen genom att pumpa ut hormoner som ökar hungern, ökar kapaciteten för fettinlagring och lura hjärnan att kräva överkonsumtion av kalorier.

"Få personer kan någonsin återhämta sig riktigt från övervikt" skriver författarna. De som gör det, ligger fortfarande i fasen "övervikt på tillbakagång", "och är biologiskt mycket olika andra indiviter i samma ålder, kön och kroppsvikt som aldrig varit överviktiga." De är i ständigt krig med sina kroppar och får anstränga sig för att hålla sig viktstabil.

Ett deprimerande faktum, sade Ochner i en intervju, är att "den genomsnittliga vuxna med bibehållen fetma har mindre än 1% chans att återfå och bibehålla en hälsosam kroppsvikt utan kirurgi."

Dessa nedslåenda fakta om kroppens reaktion på viktminskning är välkända för fetmaforskare: Läkemedels utvecklare brottas med det faktum att även om deras behandlingar introducerar viktminskning genom ett sätt, så poppar andra mekanismer upp för att begränsa eller vända viktminskningen. Så varför skulle en inflytelserik grupp forskare se värdet i att ge upp dessa idéer i en respekterad, medicinsk tidskrift?

"Det är inte bara att de flesta människor fortfarande har övervikt - som de säger, det är den sista acceptabla formen av avvikelse", säger Ochner. "Det som verkligen stör mig är att arbeta med överviktskliniker där vissa av dem - oroande många - fortfarande tror att det handlar om personliga val: att om patienten bara försöker tillräckligt hårt och om vi bara kan räkna ut hur man får dem mer motiverade, så skulle vi vara framgångsrikare. Det är inte rätt.

Livsstilsförändringar är utan tvekan en nödvändig förutsättning för varaktig viktminskning, sade Ochner. Men det är långt ifrån tillräckligt och när läkarna tror att de är - när de säger "du vet redan vad de ska göra, jag sa till dig vad du ska göra", sade han - "det är verkligen grymt och skadligt"; Det förhindrar dem att få den vård de behöver."

Han sade också att läkare borde göra mer än uppmana patienter att äta mindre och röra sig mer. De bör ingripa snabbare för att uppmuntra viktminskning hos överviktiga patienter innan de blir överviktiga. De bör prata med överviktiga patienter om utbudet av läkemedel, kirurgi och enhetsbaserade behandlingar som godkänts av FDA för att komplettera kost och motion för att främja viktminskning. De bör även kunna göra viktminskningsunderhåll - en aspekt av fetmabehandling som försummats - en del av sin behandlingsplan.

Ochner tillade att folkhälsotjänstemän och forskare borde göra mer för att främja utvecklingen för effektivare stöd för viktminskning. Alla borde förstå att "det kan ta 20, 30, 40 år innan vi ser en vändning."

"Alla vill ha en fix för fetma, ett botemedel för den." sade Ochner men att "äta mindre och röra sig mer" är inte den, sade han.