tisdag 3 april 2012

Orolig och stolt på en och samma gång

I förrgår ringde min "svärson" och talade om att min dotter fått ta ambulansen till Sahlgrenska, då hon börjat spy ...igen. Det här började för ca fem år sedan. Då hade hon legat hemma och kräkts i flera dagar, hade feber och började bli blå om läpparna när en kompis ringde mig och bad mig om hjälp för att få henne till sjukhuset. Efter det har jag tappat räkningen för hur många gånger hon åkt in på sjukhuset för samma sak. Hon fick då antibiotika och magkatarrsmedicin i hästpillerstorlek. Gjort flera gastrokopier och läkarna vet inte riktigt vad och varför det här händer. Men helt klart är att hon mår bättre när hon "sköter sig" - LCHF verkar vara bäst för, även henne. Läkarna har uppmanat henne att inte äta stark mat, dricka alkohol, kaffe, kolsyrat, sluta röka osv...det här klarar hon bra i perioder men så går månaderna och hon tycker väl att hon kan dricka och äta det där hon inte bör äta och dricka för nu är hon ju "frisk" och så börjar hon spy igen. Det är ofta migrän sammankopplat med det här också...
Pratade med henne igår och då var hon redan hemma igen för hon hade slutat kräkas på morgonen...för att återigen åka in igårkväll/natt. Hon började kräkas igen på eftermiddagen.
Robban var jätteorolig och jag blev så ledsen när han ringde. Jag känner mig så maktlös! Oliver åkte direkt han hörde och jag ringde honom och det var som det brukar: Hon kräks och sover om vart annat.
Man kan inte göra ett skit! "En förälder mår aldrig bättre än det barn hon har som mår sämst".
Hon skulle iallafall få komma till en gastric-avdelning idag och jag hoppas, hoppas att de kan hjälpa henne på något vis...och när hon kommer hem så är det LCHF och en massa boost som gäller.

En solstråle på den mulna himlen är min son Oliver. Man spricker av stolthet när man hittar sådana här posters!

Så imorgon ska jag till Lärjeåns trädgårdar och lyssna på min son och bandet han sjunger i! Glömma min oro en stund för min dotter och hoppas hon är hemma då.