måndag 29 juli 2013

Symptom på insulinresistens

Hittade en artikel på engelska om symptom på insulinresistens och började läsa den med stort intresse sedan jag gått och sagt att folk går omkring med "sockermage", det vi allmänt kallar för ölmage, kalaskula mm. Det jag har märkt de sista åren att att det inte längre bara är män och kvinnor som kommit upp i åren som har det utan även barn. En person kan vara i övrigt smal men ändå ha en bra magkula och jag har kopplat ihop det med just insulinresistens.
Detta kallas för "skinny fat" på engelska, smal kropp men stor mage.
Det jag också reflekterade över var att jag, trots min övervikt och mitt sockermissbruk aldrig fick den där uppsvällda, tjocka magen. Jodå, jag har också haft bra med bukfett men samtidigt aldrig den där kulan utan mitt fett lade sig på rumpan, benen och armarna. Hade knappt någon dubbelhaka ens. Så jag var själv lite fundersam över varför just jag inte fått diabetes 2 eller blivit insulinresistent, tills jag läste artikeln. Då fick jag svaret på att jag visst var det, men inte är det längre.
Här kommer min översättning av artikeln:

Hur vet jag att jag är insulinresistent?
Äppelformad figur eller päronformad?
Den första ledtråden på om du är insulinresistent är fördelningen av fett på kroppen, vilket framgår av bilden.
Insulinresistens kännetecknas av bukfetma, som är äppenformen till vänster. De bäddar in fettet runt midjan, och får den svullna magen - det är de klassiska tecknen. Ackumuleringen av fett runt och ovanför midjan är en varningssignal.
Har man en päronform är vikten oftast nedanför midjan, på höfterna och låren och buken är betydligt plattare. Om du är päronformad, har du sannolikt inte insulinresistens.

Hudflikar, skinnpluppar, hudvårtor etc. (Finns många namn, min anm.)

Ett annat symptom som nästan alltid är ett tecken på insulinresistens är hudflikar. Jag har haft dessa i flera år och jag önskar att jag hade känt anslutningen! Hudflikarna är små knölar eller knutor i huden, som kan sitta på halsen, ansiktet, i armhålorna eller på andra ställen där huden är skrynklig. (Mitt kommentar: Jag hade detta i armhålorna och på insidan av låren och av någon lurig anledning har de försvunnit, vilket jag inte ens tänkt på förrän jag läste den här artikeln)
Mina sitter bara under min högra arm - Jag har bara ett fåtal, inte så många som på denna bild. Jag visste inte ens vad de hette, så det var svårt att forska kring detta. När jag fick reda på namnet, var allt jag fick reda på att de är ofarliga. Så eftersom de var under min arm (ej märkbar) och inte vara farlig, ignorerade jag dem!

Observera: Förekomsten av hudtaggar är en mycket stark indikator på att du har insulinresistens.
Fler källor till ovanstående påståendehttp://www.medicinenet.com/insulin_resistance/page3.htm

Hyperpigmentering - Acanthosis nigricans  
Acanthosis nigricans är den tekniska termen för mörka fläckar på huden. De är vanligast att finna runt halsen, under armarna, på armbågar, knän och knogar. Återigen, det är inte farligt, men om du har detta symptom, då du är mycket sannolikt insulinresistent.

Många människor har både mörka fläckar och hudflikar. Om du har det, och du ännu inte träffat en läkare - så gör det! Att veta att du har insulinresistens är det första steget till att bli frisk. Få ett fasteinsulin-blodprov gjort och det kommer utan tvekan att bekräfta det. Du bör inte ignorera dessa symtom, eftersom de säger att du är i riskzonen för att utveckla diabetes.
Ytterligare källa till ovanstående påstående: http://www.cedars-sinai.edu/Patients/Programs-and-Services/Androgen-Related-Research-and-Discovery-Center/Symptoms-and-Diagnosis/Obesity-and-Insulin-Resistance.aspx

Orsaken till varför vi blir insulinresistenta finner du här.  (Klicka på den blå texten så öppnas en ny sida)

Översättningen av artikeln gjorde att jag insåg att det här även påvisar tydligt att även jag var i riskzonen för att få diabetes 2. Jag är glad att jag tog tag i min vikt ordentligt för fyra år sedan och idag har jag jag tappat ca 55 kg. Hudflikarna är borta och även de mörka partier av hud som jag hade under armarna och på låren är borta. Idag är jag inte längre i riskzonen.