söndag 19 februari 2012

Skåpstädning!

Min son har blivit en lchf-fanatiker! I fredags "tvingade" jag Adam att följa med mig och storhandla. Det var rätt tomt i skåpen. När vi kom hem skulle allt in i skåpen och Adam konstaterar att vi har en massa saker i skåpen som vi inte använder/äter så han började rensa! Något jag har tänkt men inte gjort då sönerna inte har varit helt inne på LCHF...i soporna åkte iallfall alla spannmålbaserade livsmedel: Mjöl, havregryn, pasta - inklusive en oöppnad storpack, bulgur och ris. Han hittade tom en flaska sirap och hade inga som helst problem att skicka alltihop i soppåsen. Vi sparade alla torkade bönor efter lite diskussion...
Kan säga att det är rätt tomt i skåpen nu!

Jag har vänt på dygnet rätt ordentligt, vilket ger mig ganska mycket ångest fakiskt. Man SKA inte gå och lägga sig lagom till gryningen och man SKA inte vakna efter elva på dagen. Dagsljuset är så viktigt och fast jag äter D-vitaminer måste jag ta mig i kragen. Ljuset och våren är på väg så nu måste det bli lite ordning här, även om jag jobbar på kvällarna. Inser att jag inte gillar att jobba så sent heller, jag missar väldigt mycket. Vårt samhälle är anpassat till att jobba på dagen och fixa allt annat efter jobbet, inte före. Det är SVÅRT att gå och handla och laga mat innan man går och jobbar.
Fattar inte hur alla de som jobbar kvällar och nätter orkar.
Men!
Återigen är det Adam som tar tag i saken!
Vaknar av att det bullrar runt i köket vid åttatiden i morse! VAD HÄNDER?
Jag går upp och där står han vid spisen och steker ägg och bacon! Jag muttrar något om att man inte måste väcka alla bara för att man själv vaknar tidigt...
Går och lägger mig igen och slumrar en kvart för att återigen bli väckt av Adam och hans kompis (som sovit över) och inser att det inte är någon idé att gå och lägga sig igen och att det faktiskt är ett gyllene tillfälle att få lite ordning på min egen dygnsrytm.
Idag blir det en superseg dag och tanken på att åka iväg och träna yoga känns bara sååå jobbigt.
Orkar inte riktigt alls just nu.
Så vad ni än säger där ute i LCHF-landet - jag är INTE pigg som en mört just nu.
Däremot verkar Adam blivit en riktigt LCHF-piggelin! 
Blä!