tisdag 24 juni 2014

Tarmflora!


Under senare år har det i själva verket vuxit fram ett växande antal forskningsresultat som visar att tarmfloran kan ha en stor inverkan på vår hälsa.)  

Förgiftad inifrån (Källan är länken som finns i rubriken - översatt av mig här på bloggen) 

Kan sjukdomar såsom fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, autism och irriterad tarm ha samma orsak? Norska forskare tror att dessa och andra sjukdomar kan härröra från tarmen.
Tanken autointoxication* - en förgiftning från innehållet i tarmen - är förvisso inte ny. Det är så gammalt att det har vandrat långt ut i vanrykten, obrukad i nästan hundra år.
Men nu är det alltså uppe på tapeten igen, tillsammans med tre norska mag – och
tarmforskare.

(* Självförgiftning eller autointoxikation var en teori som hade många förespråkare i början på förra århundradet. Den bygger på att gifter från vissa typer av bakterier i tjocktarmen kan komma in i blodbanan och därmed förgifta kroppen. Symptomen kan vara allt från huvudvärk och hudutslag till högt blodtryck och cancer.

Våra miljontals tarmbakterier misstänks inte bara  spela nyckelroller i mag- och tarmsjukdomar såsom cancer i tjocktarmen, colon irritabile (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom och ulcerös kolit). Forskarna tror att vi kan hitta orsakerna till sjukdomar som fetma och autism bland innehållet i tarmen.

Kanske har de också ett finger med i  fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom, säger Jørgen Valeur, Arnold Berstad och Tore Midtvedt, som nyligen skrev om idén i tidskriften för det norska läkarförbundet.

Men detta är inte nödvändigtvis om invasionen av dåliga bakterier som vi måste bryta med antibiotika. Det kan snarare vara tvärtom.

Vårt förhållande med bakterier och ett flertal andra faktorer som kan störa en fin uppsättning av det mikroskopiska ekosystemet påverkar också. Det kan vara dessa störningar som gör oss sjuka.


Förgiftad av tarmen

- Det här är visioner, mer än fakta, säger ledande forskare Arnold Berstad på Unger-Vetlesen institutet vid Deaconess Hospital Lovisenberg.

Han säger att det är känt att bakterier i tarmen kan producera eller stimulera produktion av bioaktiva ämnen - det vill säga ämnen som kan påverka kroppen. I vissa fall,  kan sådana bioaktiva substanser verka som ett slags gift.

- Jag tror att lidandet kan bero på att dessa bakterier skapar ämnen som produceras på något sätt och går över i blodet.

Fler och fler resultat som påvisar olika störningar, såsom fibromyalgi och IBS, en kronisk, låggradig inflammation i kroppen.
De utredningar som gjorts tyder på att grupper av människor med dessa sjukdomar har mer genomsläppliga tarmar än friska, men nuvarande mätmetoder är alltför oprecisa för att undersöka hur detta fungerar för varje patient.

Så det var kanske inte en detaljerad inblick i tarmfunktionerna som först fick forskare att undra om matsmältningen kan relateras till många oförklarliga krämpor.


Magpatienter med ME

För Berstad var det i princip egna erfarenheter från arbetet av gastrointestinala patienter.

- Av alla patienter som har hänvisats till mig på grund av födoämnesöverkänslighet har 70 procent även fibromyalgi och / eller kroniskt trötthetssyndrom (ME), sade han.

Och Berstad är inte ensam om denna observation.

- Vi har haft samlingar för personer med ME och frågat dem om dem också har gastrointestinala besvär, att räcka upp handen. Nästan alla händer hamnar i luften, berättar Ragna Lind från universitetet i Bergen.

Hon har undersökt sambandet mellan colon irritabile (IBS) och psykiatriska symtom som ångest och depression.

- Patienterna gråter

- Det här är en missförstådd och eftersatt patientgrupp, menar Berstad.

Kanske också misstros.

- Jag har patienter som gråter på mitt kontor eftersom de inte blir trodda. En vuxen manlig invandrare som gråter förtvivlan eftersom han känner att folk tror att han är undviker arbete för att han är lat.

- När patienten berättar för läkaren att de har andra symptom förutom gastrointestinala symtom, är slutsatsen att det handlar om psykiatri.
Patienter med olika krämpor som skickas runt för undersökning av olika experter, till exempel för allergier och matsmältningsbesvär. Men läkarna hittar ofta ingenting och avslutar undersökningen med att skicka patienten till kognitiv terapi.

Men forskare på www.forskning.no har pratat med varandra, tycker inte att den främsta orsaken till dessa problem ligger i psyket.

- Det är något annat. Och vår hypotes är därför att det kan vara ett fall av "förgiftning" från tarmen, säger Berstad.


Viktiga reflektioner

Dag Bruusgaard, professor på avdelningen för allmänmedicin och samhällsmedicin, på universitetet i Oslo, sade att idén kan ha en viss relevans. Han har skrivit om möjligheten att det är en vanlig orsak till flera oförklarliga sjukdomar.

- Jag är ingen expert på tarmarna, men tarmfloran har visat sig vara spännande och viktigare än vi hade trott. Trots detta är jag djupt skeptisk och tror att det lika gärna kan handla om andra förklaringar.

- Jag tror i alla fall att den här typen av diskussioner, om vad vi inte förstår är mycket viktigt. Dessa sjukdomar är en stor utmaning för medicinen. Patienterna är mycket oroliga, och att tro, att detta bara gäller psykologi är helt enkelt arrogant.

Bruusgaard påminner oss också om resultatet från Haukelands studie (http://www.meyou.no/news-haukeland-tv2-meandyou/  (http://clinicaltrials.gov/ct2/show/study/NCT00360906), som publicerades tidigare i år. De visade att cancerläkemedel som hämmar en viss typ av celler i immunsystemet gav något dramatisk förbättring av ME-patienter.
Detta kan vara en indikation på att ME:s grundproblem finns immunsystemet, som återigen är i överensstämmelse med hypotesen tarmfloran.

Tanken att bakterier i tarmen kan ligga bakom många sjukdomar får inte lura folk att tro att allt kan lösas genom att ta bort vår interna flora. I den fällan har vi faktiskt gått in i förut, med fruktansvärda resultat (se faktaruta, längst ner i artikeln).


Jobbar för oss

Det mikrobiska ekosystemet som innefattar mikroorganismerna är tio gånger fler än kroppens celler. De flesta finns i tarmen. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Normalflora)   
Och dessa invånare är långt ifrån passiva fripassagerare. De utför viktiga uppgifter som kroppen själv inte kan utföra. Bakterierna framställer t ex vitamin K och smälter delar av livsmedel som tarmen inte kan bryta ner.

- Bakterierna är också vårt bästa försvar mot andra bakterier. Viktigare än immunförsvaret, säger Tore Midtvedt, professor emeritus vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Förmodligen har de dessutom ett antal andra uppgifter som vi inte ens har visualiserat. Men vi vet att bakterierna hela tiden kommunicerar med varandra och oss.

Att tala med hjärnan

- Huvuddelen av immunceller och de hormonproducerande cellerna i finns kroppens tarmar. Dessutom har det ett omfattande nervsystem ihop med det, med lika många nervceller som i ryggmärgen, säger Jørgen Valeur, registrator vid Kliniken för medicin vid Diakonale Hospital Lovisenberg.

Dessa tre system påverkas av bakterierna - och vice versa. Tarmbakterier och hjärnan pratar faktiskt med varandra.
- Den mycket centrala vagusnerven ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Vagusnerv ) går direkt från tarmen till hjärnan, och genom dem skickas meddelanden åt båda hållen.

Det innebär att vi kan påverka våra bakterier men inte minst kan de påverka oss.

Bakterier ändra våra gener

- Vagusnerven står i nära kontakt med det limbiska systemet som reglerar känslor. Vi vet ännu inte så mycket om hur vagusnerven påverkar känslolivet, men det visas att man kan behandla depression genom att stimulera nerverna med ström, säger Valeur.

Det finns också djurstudier som bekräftar detta.

Under 2011 kom resultatet av ett experiment med möss. Den visade att mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus, som används i vissa typer av yoghurt, minskade ångest och stressbeteenden hos djur genom att bara påverka vagusnerven.

Bakterierna nöjer sig inte bara med att skicka nervmeddelanden. De kan också faktiskt förändra oss genom att slå av och på våra gener.
 1996 upptäckte Midtvedts egna doktorander att bakterier kan slå på gener som gjorde att tarmceller gav dem mat.

- Vi vet att bakteriearter kan slå på och av upp till 400 mänskliga gener, säger han.

Det finns därför anledning att undra vad som händer när kommunikationen och samspelet mellan oss och våra miljarder inre kamrater förändras. Kanske det kan påverka både de ämnen som produceras i tarmen, och de som släpps ut i vår kropp.

Dödar bakterier kan orsaka problem

- Vad gör användningen av antibiotika, desinfektionsmedel och konserveringsmedel med funktionen i våra tarmar? frågar Midtvedt.

Han är övertygad om att dessa vardagliga kemikalier hjälper till att förändra tarmfloran. Och just sådana förändringar kan leda till sjukdomar.

Tidiga resultat från forskning av Martin Blaser, världens ledande mikrobiologer, tyder på att tarmfloran i vissa fall aldrig återhämtar sig efter en antibiotikabehandling.
I augusti varnade Blaser för den pågående raseringen av tarmfloran, i en kommentar i Nature.

- Överanvändning av antibiotika kan vara en av de drivande krafterna bakom den dramatiska ökningen av sjukdomar som fetma, diabetes 1, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), allergier och astma, som har mer än fördubblats i många populationer, skrev han.

Mer och mer forskning kopplar en mängd problem till tarmfloran.

Smala möss blev feta

För några år sedan, häpnade världen när till exempel, Jeffrey Gordon visade att smala och feta möss hade olika sammansättning av tarmbakterier. Och inte bara det. Smala möss som fick transplantat av bakterier från tarmen från feta möss blev också överviktiga.

Midtvedt tror att detta också kan vara korrekt för människor. Förmodligen hänger det ihop med hur mikroorganismer bryter ner svårsmälta kolhydrater.

Det är de bakterier som gör att energin i dessa ämnen finns tillgängliga för oss, och hur effektiva kolhydraterna är, avgör hur mycket energi som vi har kvar. Vissa bakteriearter är mycket mer effektiva än andra.
Och det är bara början, säger Midtvedt.

- Dessa bakterier skickar också ut signalsubstanser som fettcellerna i kroppen uppfattar. Den variant som ger mest tillgänglig energi, signalerar också att spara energi.

- Det är inte konstigt att du är fet.

Likaså finns det indikationer på att tarmfloran är kopplad till autism.


Autism

Forskare har tidigare noterat att barn med autism ofta har problem med matsmältningen. En studie från 2011 tyder på att barn med den mest uttalade autism har även de mest allvarliga tarmproblem.
Flera studier har visat att barn med autism har ofta en annan sammansättning av bakterier i avföringen än sina friska syskon. Det finns också indikationer på att det finns magproblem som ger autism och inte vice versa.
Forskare, har till exempel undersökt både vanlia och bakteriefria möss, och kom fram till att tarmfloran faktiskt påverkar beteendet och hjärnans utveckling hos gnagare.

Men denna forskning är fortfarande i startgroparna, dels för att vi precis bara har börjat utveckla tillräckligt bra teknik för att undersöka ekosystemet i tarmen.

Svårt att studera

- Det är inte som att du kan skicka in ett avföringsprov på ett laboratorium för att se om tarmfloran är normal, säger Valeur.

- Vi kan hitta skillnader mellan grupper av friska människor och sjuka människor. Men vi vet inte vad dessa skillnader betyder.

Arga kollegor

- Jag var den första i Norge som började behandla patienter med antibiotika mot bakterien Heliobacten Pylori (magsårsbakterien), berättar Berstad. (http://sv.wikipedia.org/wiki/H._pylori)

- Jag fick många på mig och jag kände att mina kollegor var arga på mig. Behandlingarna gav fantastiska resultat, men det var svårt att få dem publicerade någonstans eftersom ingen trodde på dem.

- Men sedan tog Bergen Arbeiderblad upp fallet. De tryckte patienternas berättelser - om människor som hade lidit i 20 år och som hade blivit friska. Rykten började gå bland patienterna, och skapade slutligen en stark press på sjukvården.

Kanske vi i framtiden se liknande historier om sjukdom som orsakas av obalans mellan bakterierna i tarmen.

Både Berstad Midtvedt och Valeur är verkligen övertygade om att vi helt enkelt inte har hört det sista ordet om tarmbakteriernas värld.

- Invånarna i tarmfloran är i majoritet, och bakterierna var här långt före oss. Man kan undra om mikroberna har skapat oss för att ha en bekväm plats att leva i? Valeur filosoferar med ett leende.

- Världen är en mikrobeimperium.

Faktaruta:
Tarmflora genom historien:

Tanken att hälsoproblem kan bero på matsmältningen kan spåras tillbaka till det gamla Egypten, och idén utvecklades vidare av grekerna.

Sedan mikrobiologi uppstod på 1800-talet fick hypotesen ett visst vetenskapligt stöd och autointoxication erkändes av medicinen. Detta var mikrobekämparnas tid, och bakterier ansågs vara roten till nästan allt ont.

Resultatet var att många läkare började ordinera tarmsköljningar och värre.
- Det var våldsamt överdrivna och introducerade fasansfulla behandlingar. Personer med psykiska sjukdomar fick sin tjocktarm bortopererad, säger Jørgen Valeur, registrator vid kliniken för medicin vid Diakonia Hospital i Lovisenberg.

I Europa fick över 10.000 patienter tarmen bortopererad, säger Midtvedt, professor emeritus vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Men redan i början av 1900 började det stå klart att tarmbehandlingar inte fungerade. Vetenskapen kunde inte bekräfta hypotesen autointoxication.
Tanken autointoxication blev inaktuellt och kom i vanrykte, och tarmfloran ägnades minimal uppmärksamhet.

- När jag studerade var det en mening om tarmfloran i böckerna, och det var ungefär så här: "Tarmbakterier kan vara upp till 50 procent av massan i avföringen och kan vara viktigt för dess konsistens," säger Tore Midtvedt, professor emeritus vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Det låga intresset berodde förmodligen på både historien och bristen på verktyg för att undersöka de små invånarna i kroppen. Men på senare år har tekniska innovationer öppnat dörren till den bakteriella världen. Nu exploderar detta forskningsområde.

- Det talas om en ny era inom medicinen – microbiome-eran, säger Valeur.