torsdag 24 november 2011

Tappad sug men ändå inte

Har varit på Startaegetkurs i dagarna två och jag har vissa "brister" i både mitt tänk och drömmarna om att faktiskt kunna leva på mina företagsidéer. Nu förstår jag varför alla inom tjänstesektorn är så himskans dyra. Jag ville vara det billiga alternativet då jag vet att många med dålig ekonomi också har ganska dåliga matvanor och kämpar hårt med dålig hälsa ur olika perspektiv. Jag vill helt enkelt dela med mig av min kunskap och min erfarenhet till alla men om jag ska leva på att vara företagare måste jag:
- Ta MYCKET mer betalt
- Rikta mig mot kunder som har råd med det
- Bli känd
Kände mig rätt nedslagen igår, igen, och förhoppningen var ju att få den där boosten jag behövde för att våga tro på att det här ska gå. Nu fick jag det mer bekräftat att jag måste ändra på mycket för att kunna genomföra min dröm.
Parallellt med det är ju också faktum att jag måste ha en inkomst för att klara av att försörja mig och mina barn, betala räkningar och bli av med mina skulder. Jag kan ju inte ens ta ett lån liksom. Jag måste alltså TJÄNA in pengar för att kunna investera i mig själv och mitt företag. Jag kan ju faktiskt inte ens teckna att hyreskontrakt på en lokal i dagsläget.
Är jag bara en naiv drömmare?
Kommer det någonsin finnas ett tidningsreportage om mig med rubriken: "Maria, den ensamma mamman i förorten som började med tomma händer och lyckades både bli smal, frisk och rik på sina drömmar! "
Ha ha, ja, drömma måste man ju få göra.
Jag har alltså inga krav på att bo i slott, åka limosine och bada i pengar men däremot klara min vardagsekonomi och kunna investera i mina drömmar och ha en liten summa över till att få skämma bort mina barn med tex en semester utomlands kanske?
Flera sa igår att jag borde skriva en bok och visst, det kan jag väl göra men jag vill absolut inte skriva en kopia av alla andra böcker som redan finns. Det kommer ut sjukt mycket kokböcker, även inom LCHF, själv biografier om hur man från inget lyckades komma till något. Senast i raden är ju Zlatans bok tex.
Däremot börjar tanken på att åka runt och föreläsa om mig och mina insikter bli mer och mer lockande. Jag gillar ju att både prata, stå på scen och sprida mina insikter och reflektioner.
Det handlar ju inte enbart om att lyckas gå ner i vikt utan en hel livsfilosofi med naturlig mat, ekologiskt tänk och en stor hälsoaspekt.
Jag skulle kunna föreläsa flera gånger i veckan och älska det och ha  mina stödgrupper som en sidosyssla med en låg kostnad.
Det är dags att utforma mina idéer och sätta ord på dem, lättfattligt och utan svammel.

Maria - sluta svamla - börja agera!

Så här kommer jag aldrig se ut!